Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Tag: barn (Sida 2 av 8)

Boktips – Utforska Bibeln för barn och Bordssamtal för familjer

2021-12-15 /

Utforska Bibeln 1 och Bordssamtal för familjer 1 – Hur allting började, Alison Mitchell, översättning Nina Henricsson och Ewa Edén-Modén, Reformedia 2021.

Förlaget Reformedia (med varumärket Rotad) har satsat på att översätta det brittiska bibelläsningsmaterialet Utforska Bibeln för barn och Bordssamtal för familjer till svenska. Utforska Bibeln för barn är ett interaktivt häfte där 7-11-åringar får läsa ett stycke i Bibeln varje dag och undersöka det med hjälp av frågor, uppgifter och klistermärken i häftet. Bordssamtal för familjer bygger på samma bibeltexter som i Utforska Bibeln och är tänkta att fungera som uppföljning av barnets egna bibelläsning. Just nu finns fyra häften av varje på svenska. Varje häfte innehåller 65 dagars bibelläsning och en del extramaterial. Jag har främst satt mig in i de första häftet för barn respektive för familjer.

Det är ingen hemlighet att jag brinner för Bibeln – där får vi lära känna Gud, vi får möta evangeliet om Jesus som dött och uppstått för vår skull och erbjuder oss ett nytt liv i honom och vi får vägledning för våra liv. Bibeln har betytt mycket för mig genom hela min uppväxt och mitt vuxna liv – även den period då den låg på nattygsbordet och jag inte klarade av att läsa den för att jag brottades så mycket med Gud och vad det innebar att följa honom.

När Christer och Kicki Dahlberg i sin kandidatuppsats vid Johannelunds teologiska högskola undersökte vilka faktorer som påverkat unga att stanna kvar i tron och i församlingsengagemang i vuxen ålder såg de att en faktor var att själv ha fått tag i den personliga bibelläsningen (Dahlberg, Christer och Dahlberg, Kicki. 2020. Från ung till vuxen med tron i behåll. En studie av positiva faktorer för ungas trosutveckling. Kandidatuppsats. JTH).

Under hösten 2021 har det i tidningen Dagen varit en debatt om bibelläsning. Det var en ovanlig debatt, då alla debattörerna stod på samma sida – de förstärkte en efter en varandras texter om att vi behöver en ökad bibelläsning bland oss kristna. Vi behöver få fatta på den stora berättelsen, vi behöver förstå helheten, vi behöver beröras av Jesus och följa honom i lydnad, vi behöver leva med Bibeln nära oss i vår vardag, den behöver ligga på våra köksbord och läsas lika frekvent som vi äter mat.

Det är heller ingen hemlighet att jag brinner för barn och pedagogik. Jag önskar att fler och fler barn ska få lära känna Jesus och leva sin liv i hans efterföljd genom Guds ord och att de ska få hjälp att göra detta genom pedagogiska verktyg och genomtänkta föräldrar och ledare.

Utforska Bibeln och Bordssamtal för familjer är ett välkommet verktyg för svenska barnfamiljer. Första häftet börjar med texter ur Apg 1-4 och fortsätter sedan med texter från 1 Mos 1-22 och Matt 1-7. Det är en styrka att börja med Apostlagärningarna där barnet får hjälp att förstå vad kristen tro är, vilket uppdrag apostlarna fick och vad det innebär att vara en kristen. Det är också bra att varva olika bibelböcker från GT och NT i ett häfte, så hinner barnet inte tröttna på att en bibelbok är väldigt lång. Häftena förmedlar tydligt att Bibeln har med mig att göra, samtidigt som fokus ligger på Gud och att inhämta kunskap och lära känna honom genom Bibeln.

Utforska Bibeln passar att använda för barn som lärt sig läsa och är i upptäckaråldern. Materialet uppmuntrar dem till att läsa och undersöka Bibeln på egen hand. Bordssamtal riktar sig till föräldrarna och är ett redskap för familjen att samtala vidare om vad barnet läst i sitt häfte. Det går att använda Utforska Bibeln och Bordssamtal fristående från varandra, men jag skulle rekommendera att använda dem parallellt. Det är en styrka att både den enskilda och gemensamma bibelläsningen uppmuntras. Tanken i bordssamtalen är att man i familjen bygger vidare på vad barnet läst och bara läser några av bibelverserna som fanns i Utforska Bibeln. Tillämpningen i Utforska Bibeln är ofta att tänka och be. I Bordssamtal blir tillämpningen rikare genom att man just uppmuntras att ha ett samtal om bibeltexten och vad de betyder för oss. Bordssamtal visar också på att en del frågor – som hur man ska förhålla sig till skapelsetexterna i 1 Mos 1-2 – inte enbart kan besvaras direkt till barnen, utan föräldrar behöver hjälpa barnen att förhålla sig till de olika perspektiven och hitta poängerna i texterna.

Båda häftena ger tydliga instruktioner för hur du kan lägga upp en bibelläsningsstund respektive ett samtal i familjen. Instruktionen i Utforska Bibeln om att bestämma tid och plats för att läsa Bibeln, ta fram Bibel, penna och häftet, be Gud hjälpa dig att förstå, läsa dagens UB-sida och bibelställe, tala med Gud om vad du läst och lärt dig och prata vidare med en vuxen eller en kompis, är konkret och enkel att följa. Det påminner om andra material för barn och vuxna från t ex Bibeln idag.

Medan Bordssamtal är tryckt i svartvit layout är Utforska Bibeln något plottrig med många färger. Samtidigt tror jag att den skapar en lust att undersöka och genomföra uppgifterna hos barnen. Jag kan sakna sidnummer, särskilt på de första och sista sidorna där man inte kan hitta rätt genom att gå till rätt dag. Rent pedagogiskt finns det småsaker som jag reagerar på – är mitt smeknamn jämförbart med att de första kristna kallades kristna? Var det ett smeknamn? Ett annat exempel är att för mig är ”pratkvarnar” ett negativt laddat ord, men i materialet används det i positiv mening. Fungerar det? En liten detalj som för mig visar på att man vill förmedla bibeltexterna så korrekt som möjligt är att under dagarna om Noas tas det upp att det var 7 par av alla rena djur och 1 par av alla orena djur som gick ombord på arken. Det visar på att förmedla Bibeln till barn inte handlar om att förenkla innehållet utan om att kommunicera pedagogiskt. Däremot tycker jag att man när det gäller Johannes Döparens dop blandar ihop det för mycket med dopet som Jesus befaller oss att utföra.

Det märks på olika sätt att materialet inte är svenskt, svenska flaggan är till exempel inte med bland exempel på olika språk. Teologiskt märks en reformert ton i frågor om frälsning och utkorelse. Bordssamtal har ett helt uppslag med rubriken ”Hjälp! Är mitt barn en kristen?”. Detta krockar rejält med en barnsyn och barnteologi i kristenheten i Sverige där vi många gånger upphöjer barnet till att ha en närmare relation till Gud än vuxna, med tankar om att alla barn tillhör Gud från början. Jag tycker att denna krock är nyttig. När jag läser Bibeln kan jag inte förstå annat än att barn, precis som vuxna, behöver blir räddade genom Jesus och de behöver få höra att de behöver omvända sig och blir frälsta. Samtidigt är tron på Jesus för barn som växer upp i kristna familjer många gånger så självklar, att det kan vara farligt att börja tala om dessa barn som att de inte skulle vara frälsta. Här behöver vi balansera väl utan att tumma på Bibelns sanningar.

Utforska Bibeln är ett interaktivt material som på ett engagerande sätt hjälper barn att börja läsa Bibeln på egen hand. Det har ett tydligt fokus på att fördjupa sig i Bibeln och på att förmedla evangeliet om Jesus som Herre och Frälsare. Bordssamtal för familjer hjälper föräldrar och barn att prata om vad barnet läst och att tillämpa det i sina liv. Jag rekommenderar varmt materialet!

Boktips – Resan till Solens land

2021-10-08 /

Resan till Solens land av Marina Andersson-Enhil, Pärlan förlag, 2021, 127 s.

Har du skrivit resedagbok någon gång? Jag brukar tycka att det är lätt hänt att upplevelserna radas på varandra och det är svårt att få ner alla intryck man är med om, särskilt om man reser till en ny plats. Lite så är det att läsa ”Resan till Solens land”. Den är så full av händelser, personer och intryck att jag efter bokens sista blad nästan vill läsa den en gång till för att landa i berättelsen. För det är en fin berättelse.

Ellinor får följa med sin mamma till hennes hemby Enhil i Turkiet. Ellinor bor med sin familj i Sverige, hennes mormor och morfar och andra släktingar bor i Tyskland, men varje sommar återvänder många av dem till Enhil, som ända fram till slutet av 1900-talet var en av de viktigaste kristna byarna i trakten. Ellinors mamma vill visa dottern sin hemby, den nutida och historiska kyrkan och låta henne uppleva solen, maten och livet där.

Vi får följa Ellinors upplevelser genom en objektiv berättare som inte kan se in i personernas tankar och känslor. Däremot är boken rik på dialog som bidrar till att vi får veta hur personerna tänker och känner. Eftersom författaren skriver ner sin egen berättelse – det är hon som rest med sin dotter till Enhil – råkar jag ibland likställa författaren med berättarrösten och då kan jag uppleva texten som förenklad. Pappan verkar till exempel orolig över resan, men ger med sig lite väl lätt. Om jag däremot tänker att den objektiva berättaren återger händelserna ur ett barns perspektiv blir texten starkare.

Berättelsen skildras inte bara i text utan också genom foton, som förstärker realismen. Ibland blir jag lite förvirrad av att kläderna på fotona inte stämmer med kronologin i berättandet. Det dyker upp ganska många personer i berättelsens början, men med tiden blir det tydligare vem var och en är och det är fint att Ellinor får möta många olika generationer i byn.

Författaren har ett tydligt budskap med boken – att Enhils kristna historia och den kristna tron ska få leva vidare och att barn ska få med sig sitt dubbla ursprung. Genom att berätta om dotterns och mammans resa blir det inte bara ett enskilt barn som får ta till sig budskapet, utan också alla vi som läser berättelsen.

Barnens sommarmöte – lördag

2021-07-17 /

Under helgen 17-18 juli har ELM Syd sitt sommarmöte. Det sänds från Åhus missionsgård och du kan följa det på elmsyd.se. Kl 13.00 lördag och söndag är det barnens sommarmöte. I det här blogginlägget finns länkar till aktiviteterna som jag pratade om i barnens sommarmöte på lördagen om 2 Sam 11-12.

Kollekt – Kom och se Östafrika, swish 123 495 65 95.

Målarbild – Kung David och Natan.

Korsord om David.

Droppen – Lilla redaktionen och odlingstävling.

“Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.” Psalt 51:12

Boktips – Små bibelhjältar

2021-06-14 /

Små bibelhjältar – Skapelsen, David, Julen, Jesus helar en lam man, Den barmhärtige samariern. Text av Victoria Kovacs, illustrationer av Catherine Groenewald, Tomsing, 16 sidor per bok.

Små, korta böcker för barn med enskilda bibelberättelser har länge funnits på marknaden.

Från min egen barndom minns jag kanske mest Verbums serie ”Bibeln berättad för barn”, en översättning från holländska. Klassiska bibelberättelser, som den förlorade sonen, återberättas med färgstarka och samtidigt bleka illustrationer, med realistiska åldrar på människorna och känslostarka ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Ett nutida exempel är förlaget Tomsings serie med korta bibelberättelser för barn som de kallar ”Små bibelhjältar”. Det har hittills kommit ut 13 häften på svenska och jag har läst fem av dem. Serienamnet antyder att man ska hitta en hjälte i varje sextonsidigt häfte. I berättelserna ”David” och ”Den barmhärtige samariern” skildras en tydlig hjälte, medan andra berättelser inte lika tydligt framhäver en hjälte, som boken ”Skapelsen”. Man kan i och för sig tänka att Gud är den store hjälten, och det är han i alla böckerna.

Texten, skriven av Victoria Kovacs och översatt av Tomas Hagenfors, är enkel med en till två meningar på varje uppslag. Catherine Groenewalds illustrationera är färgstarka, mjuka och barnsliga. Ibland är de lite för gulliga för min smak. De flesta personerna i berättelserna illustreras som barn, men här och där dyker det upp ett skägg, som på Goljat, prästen, leviten och den barmhärtige samariern, de vise männen och inte minst Jesus. Man kan fundera på vad det är som avgör vem som får ett vuxet skägg, och vem som förblir barn, och om det påverkar ett barns uppfattning om berättelserna. I varje berättelse följer ett litet får med och betraktar nyfiket allt som händer. Läsaren kan identifiera sig med fåret och på så sätt följa med in i berättelserna och uppleva dem nära.

På sista sidan i varje bok finns en bibelvers ur berättelsen och en fråga. Bibelversen är ett bra sätt för barnet att komma närmre den vanliga Bibeln och föräldrar och barn lära sig versen utantill. Frågan hjälper barnet att tillämpa berättelsen i sitt eget liv och i vardagen. Ansatsen i frågorna är god, men tyvärr kan jag tycka att de ibland ramlar ner i diket av förhastade tillämpningar av söndagsskolberättelser. När barnet läst om David och Goljat och får frågan ”Har Gud hjälpt dig att göra något modigt?” hamnar fokus på David som en bild av läsaren, medan den stora poängen är att David är en bild av Kristus. Likadant kan jag tycka det är knepigt att fråga barn, efter berättelsen om födelsen i Betlehem och de vise männen, vilka gåvor barnen kan ge till Jesus, när den största poängen i berättelsen är Guds gåva till oss. De vise männen hyllar Jesus som den rättmätige kungen, profeten och prästen. Kanske borde frågan varit hur vi kan hylla Jesus?

Det är en utmaning att på några få sidor sammanfatta centrala, djupa och ibland omfångsrika bibelberättelser. Författaren får göra tolkningar och förenklingar. Ibland blir det inte klockrent, men överlag tycker jag detta är fina små häften som hjälper små barn att bli introducerade i Bibelns berättelser. Häftena passar perfekt att ha med sig i kyrkkassen till gudstjänsten, så att barn får något rofyllt och Jesusnära att bläddra och läsa i.

Söndagsskolfilmer i repris

2021-04-06 /

Förra våren gjorde jag söndagsskolfilmer som räckte ändå från påsktiden till maj månads utgång. Jag delar här länkar till alla blogginläggen för respektive samling och hoppas att det kan vara till glädje för er som inte har söndagsskola på annat sätt!

Med bön om en välsignad vår!

Vilken barnbibel ska vi läsa?

2021-03-31 /

Under våren släpper nätverket Jesus till barnen en mängd inspirerande kortfilmer om barn, kyrka, hem och familj. Det är bibelberättelser, tips på hur familjen kan få djupare samtal i hemmet, inspiration till att jobba generationsöverskridande i församlingen, och mycket mer. Filmerna finns på Jesus till barnens youtubekanal och facebooksida och i dem får du möta de flesta av oss som sitter i styrgruppen och några andra personer. De filmer jag medverkar i kommer jag även att dela här på bloggen tillsammans med en text som är baserad på vad jag säger i filmen. Första filmen handlar om hur man kan tänka när man ska välja en barnbibel att läsa i hemmet.

På den svenska bokmarknaden finns nu ganska många olika barnbiblar. Om jag samlar ihop alla som finns i vårt hem blir det ett trettiotal barnbiblar. Hur ska man veta vilken man ska välja att läsa? Jag vill dela med mig av några tankar.

För det första ska ni välja den barnbibel som blir läst! Den som barnen och du som förälder tycker om. För det andra är det bra att ha i åtanke att en barnbibel alltid är en tolkning av den ursprungliga bibeltexten och består av ett urval av texter – hela Bibeln är inte med. Därför villa jag för det tredje säga att det är positivt att läsa många olika barnbiblar med barnen. Ta även fram den vanliga Bibeln och läs den tillsammans.

Med det sagt – hur ska man välja vilken variant som passar bäst för er just nu? Jag skulle börja med att fundera på vilken ålder barnen är i, hur mycket textmassa de klarar och vilken typ av bilder och hur mycket bilder barnen vill ha. Därefter brukar jag bläddra i olika barnbiblar och se efter hur nära texten ligger den ursprungliga bibeltexten. Är texten i barnbibeln nära Bibeln eller är det med mycket förklaringar, tolkningar och tillämpningar? Här ligger barnbiblar på en lång skala, och det går bra att läsa både textnära barnbiblar och de med mer tolkningar. Det är dock bra att som vuxen vara medveten om vilken friheter författaren tagit sig, etc.

Därefter brukar jag också titta på vilket urval av bibelberättelser som författaren till barnbibeln gjort. Man kan titta på det centrala punkterna i Bibelns övergripande berättelse och se hur de beskrivs. Bläddra och se hur skapelse, syndafall, löftet till Abraham och folket och beskrivs. Kolla vad som finns med av Gamla testamentets senare berättelser. Finns profettiden och det delade riket med, eller hoppar urvalet från kung David till Jona, Daniel och Ester och sedan är GT slut? I urvalet i Nya testamentet är det ganska vanligt att barnbiblar slutar strax efter Jesus uppståndelse. Titta gärna på vad barnbibeln har med av berättelserna i Apostlagärningar, breven och Uppenbarelseboken. Vad sägs om den första kyrkan och Jesus återkomst?

När man läst några olika barnbiblar i familjen kan intressanta samtal uppstå, där barnen jämför olika barnbiblar med varandra och ni kan få tillfällen att se vad som står i vanliga Bibeln. Häromdagen fick jag och min son kolla upp ordet ”dödsängel” som användes i Minecraftbibeln i berättelsen om plågorna i Egypten. Han undrade nämligen om dödsängeln var ond. Det visade sig att det exakt det ordet inte är med i 2 Moseboken 12, men det finns en förgörare (Bibel 2000, fördärvare i SFB15), men det står också att det är Herren själv som går fram. Vi har inte pratat färdigt om den frågan, men den gav ett tillfälle till att både barnbibeln och Bibeln fick ligga uppslagna på köksbordet samtidigt. Jag tror att barn på så sätt kan upptäcka att vanliga Bibeln inte är så svår att läsa som man ibland kan tro, men också lära sig att se likheter och skillnader mellan barnbiblar och Bibeln.

Avslutningsvis vill jag uppmuntra er att läsa barnbiblar och Bibeln tillsammans i familjen! Välj en som passar er just nu, välj många olika över tid och ta emot vad Gud vill ge er genom sitt ord!

PS. Jag har tidigare recenserat några barnbiblar här på bloggen (“Sov mitt barn” och “Min nyckelversbibel”, “Guds stora plan – Berättelsebibel” och “Guds fantastiska plan – Bibeln”, “Barnens bästa bibel”) och fler recensioner kommer framöver.

Boktips – 100 kreativa böner

2021-03-30 /

100 kreativa böner – För församling och familj av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad, Barnskivor.se, 136 s.

För mig är det ofta en utmaning att hitta tid och utrymme för bön, både enskilt och tillsammans med andra. Tillsammans med barn är det viktigt att fundera på hur jag som förälder eller ledare kan hjälpa barnen att kunna prata med Gud på ett naturligt sätt och komma till honom för både tillbedjan, förlåtelse, hjälp och tacksamhet. Jag brukar ibland säga att det inte finns något i Bibeln som vi inte kan undervisa barn om, men att vi behöver tänka på hur vi undervisar. På samma sätt tror jag det kan vara med bönen – barn behöver samma helhet i bönen som vuxna, men vi kan behöva fundera på hur vi ber för att hjälpa barnen att fokusera, förstå Guds storhet och hans omsorg om dem i bönen.

Genom åren har jag fått med mig olika bönetips – färdigskrivna böner, popcornbön, duplobön, bönestationer, m.m. Nyligen gav Barnskivor.se ut en bok av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad med inte mindre än 100 bönetips för församling och familj som författarna samlat på sig genom åren när de arbetat med barn och familj i kyrkan. “100 kreativa böner” är en sådan där idébok som man som barnledare eller förälder vill ha i hyllan för att kunna ta hjälp av för att hitta olika sätt att be med barnen. Boken är indelad i sju kapitel där de två första fokuserar på olika inriktning i bönen, med tillbedjan, tack, förlåt och önskningar i första kapitlet och bön för andra och varandra i andra kapitlet. Jag uppskattar att fokus på tillbedjan kommer först i boken, precis som bönen Vår fader börjar med tillbedjan av Gud innan våra önskningar kommer in. De fem följande kapitlen är mer indelade efter olika sätt att be – bönelekar, bönespel, pysselböner, bönestationer och böner kopplat till undervisning. I någon mån överlappar de två typerna av kapitel varandra, men indelning är ändå att bra sätt för läsaren att kunna dyka ner i registret och lätt hitta idéer för antingen den inriktning man vill ha på bönen, eller hur man vill be.

Det finns en stor rikedom bland böneförslagen och det märks att författarna har en djup längtan efter att bön ska vara naturligt och roligt för barn. De säger i bokens inledning att ”syftet med de kreativa bönerna är att barnen ska tycka att det är roligt att be till Jesus, att våga be ut hans namn högt och att man kan be och tacka Jesus tillsammans i sin familj eller barngrupp!” Ibland berättar någon av författarna hur ett sätt att be uppkommit, som ”kojbönen” som uppstod när Alexandra och hennes dotter kom på att det var lättare att be under täcket med en ficklampa tänd, än utanför täcket.

Även om författarnas fokus är bra och det är positivt att få många olika kreativa idéer på hur man kan be kan jag fundera på vad vissa förslag gör med vår gudsbild. Finns det en risk att bön mest blir en lek, där ballongen som ska slås fram och tillbaka mellan deltagarna får mer fokus än samtalet med Gud? Finns det en risk att Guds helighet förminskas när man ska kasta popcorn och den som lyckas fånga det med munnen får tacka Jesus för något? Även om det är viktigt att barnen upplever att relationen med Gud kan vara rolig, och att Jesus lyssnar på oss oavsett omständigheter, tänker jag att det är viktigt att bönen också får vara lika allvarlig och på allvar som för vuxna.

Med det sagt kommer jag ändå ha glädje av boken. Den kommer att ge inspiration när jag behöver hitta nya sätt att be och med 100 idéer går det alltid att hitta något som fungerar bra och går att anpassa till de barn och de sammanhang jag är i. För det är viktigt och riktigt att be tillsammans med barn och hjälpa dem att samtala med och lyssna på Gud.

Följ med i påskens händelser!

2021-03-23 /

Även den här påsken får vi fira på ett annorlunda sätt än vi önskar. Vi kan inte träffas många och fira påskens händelser på plats i våra kyrkolokaler. Men likafullt är påskens budskap om Jesus som tog vårt straff på sig och dog för vår skull, och sedan uppstod igen och besegrade ondskan och döden för att kunna ge oss nytt liv, lika sant! Vi får minnas påskens händelser och fira där vi är.

En del av er såg söndagsskolfilmerna jag gjorde till påsk för ett år sedan, för andra är de kanske nya. Det finns fyra filmer – Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskdagen – och de passar att se tillsammans med barnen i hemmet. Det finns några förslag på sånger och aktiviteter till varje samling och en bibelläsningsplan för Stilla veckan. Nedan finns länkar till blogginläggen som handlar om respektive samling:

Bibelläsningsplan för Stilla veckan

Om ni vill läsa lite varje dag om vad som händer under Jesu sista veckan kan ni följa den här planen:

  • Palmsöndag: Matt 21:1-17
  • Måndag: Matt 21:18-27; 22:34-46
  • Tisdag: Matt 23:37-24:14
  • Onsdag: Matt 26:1-16
  • Skärtorsdag: Matt 26:17-75
  • Långfredag: Matt 27:1-44 på morgonen, 27:45-56 på eftermiddagen, 27:57-61 på kvällen
  • Påskafton: Matt 27:62-66
  • Påskdagen: Matt 28:1-15
  • Annandag påsk: 28:16-20

Med bön om att vi alla ska få en välsignad påsk!

SKATTEN – på digitalt äventyr med Gud

2021-02-18 /

Sedan 2012 har Salt – Barn och unga i EFS tillsammans med Søndagsskolen Norge gett ut söndagsskolmaterialet SKATTEN i Sverige. Jag har använt det som ledare i barngrupper i lokal församling och även haft möjligheten att få arbeta på riksnivå med att utveckla SKATTEN och inspirera ledare.

Nu i pandemitider har barngrupper och söndagsskolor fått ställa om sin verksamhet. Många provar digital söndagsskola där barn och ledare träffas via Zoom eller annat digitalt verktyg. Här passar SKATTEN in väldigt bra! SKATTEN är till stor del digitalt baserat, det har en pedagogisk och genomtänkt struktur som är enkel att tillämpa i digitala möten och det sätter Bibelns berättelser och barnens tro och erfarenheter i centrum.

I Roseniuskyrkan där jag är ansvarig för barnverksamheten har vi haft söndagsskola på Zoom sedan januari i år. Jag vill dela med mig av våra erfarenheter och ge tips om hur man kan arbeta med SKATTEN digitalt. Jag gör det utifrån SKATTENs fem samlingsdelar – Gemenskap, Berättelse, Eftertanke, Uppdrag och Avslutning – och den numrering som de olika momenten i samlingen har.

Om du inte känner till SKATTEN sedan tidigare kan du läsa mer på skatten.nu. Materialet finns att köpa i SKATTENs webbutik. När du köpt ett paket laddar du ner en zip-mapp där ledarhäfte, agenda, unika moment för varje samling, sånger, m.m. ingår. Du får ett konto i webbutiken och kan ladda ner mappen flera gånger till olika enheter. Just nu finns det fyra paket att köpa, men det kommer fler. Tanken är att det ska finnas sex paket med 12 samlingar vardera plus ett jul-, ett påsk- och ett gudstjänstpaket.

Att lägga upp en digital samling

Gemenskap – vi ser varandra och känner att vi hör ihop i Guds rike

Var två ledare – en som sköter det tekniska, släpper in barnen i mötet och stänger av mikrofoner vid behov och en som leder samlingen. Ha alla kamerorna på och mikrofonerna av. Visa barnen hur de ska sätta på mikrofonen när du ber dem prata. Säg hej till alla barn, nämn dem vid namn och låt gärna var och en berätta något, t ex vad deras favoritdjur är eller något som hänt i veckan.

01 Inledningssång – det går inte att sjunga gemensamt med mikrofonerna på, men ledaren kan dela en sång i Zoom, antingen bara ljud eller en film med rörelser, och barnen kan sjunga där hemma med mikrofonerna avstängda. Jag har använt sången ”Kom och se” flera gånger. Tänka på att även dela ljudet och inte bara skärmen.

02 Tack och bön med tre ljus – vi har låtsats att var och en har en tändsticksask och tre ljus framför sig. Så har vi tillsammans tänt det första ljuset, ledare har bett den första bönen, lämnat tyst så att barnen kan be därhemma, och sedan tänt det andra ljuset, osv.

03 Skattkista – den stora skattkistan vi använder i kyrkans lokaler är lite stor att visa i Zoom så jag har valt att använda en hemlig tygpåse i stället. Jag tar upp det som ligger i påsen, frågar något barn om vad det är och vilken bibelberättelse det skulle kunna handla om idag. En del barn sätter spontant på sin mikrofon och ger en kommentar. Det fungerar bra.

04 Kollekt – här brukar vi ta upp kollekt till [Kom och se] som är ELMs missionsprojekt för barn. Jag delar min skärm och visar ett foto från något av våra missionsprojekt och på bilden står ett swish-nummer. Barn tar hjälp av sina föräldrar med att swisha. Som ledare kan jag också swisha en gåva och när jag hunnit göra det vet jag att de flesta barn och föräldrar också hunnit klart.

05 Minnesversövning – det här momentet flyttar jag runt i samlingen och tar där det passar. Vid en samling började vi med att sjunga ”Så älskade Gud världen” och jag delade filmen med rörelser. I en annan samling bytta jag ut vissa ord i en minnesvers till bilder och delade min skärm. Barnen fick gissa vad det skulle stå i stället för bilderna. Jag lät ett barn i taget svara. Sedan läste vi hela versen tillsammans, barnen med mikrofonerna av.

Berättelse – Vi upplever och lär oss berättelsen med många intelligenser och med hela vår varelse

06 In i Bibeln – jag brukar visa upp min vanliga Bibel och fråga barnen vilka två delar man kan dela in Bibeln i (GT och NT). Just nu använder vi paket 1 och följer berättelser i Matteusevangeliet så något av de äldre barnen brukar komma ihåg vilken bibelbok vi håller på med när jag frågar om det.

07 Dagens berättelse – många, men inte alla av SKATTENs berättaralternativ fungerar att använda i en digital samling. Berättarbilder med manus fungerar bra att dela på skärmen och det blir lätt för barnen att fokusera. Om man vill använda tala-måla-bilden kan man dela sin skärm så att bilden syns. I menyn när man delar skärm i Zoom kan man välja ”Annotate” (anteckningar), välja färg och tjocklek på pennan och rita på bilden. Det ritade går att spara innan man slutar dela skärmen. Dockteater fungerar utmärkt att genomföra. I Zoom finns till och med en funktion med videofilter där du kan välja att visa en virtuell scen. Monolog, lekberättande med musik, film och ljudberättelse har jag inte provat än, men ser inga svårigheter med att använda det digitalt. Jag har heller inte provat flanellograf än. Det skulle nog fungera bra. De berättarformer som jag tänker är svårare att använda är drama, lekberättande, berättande med vandring och TV-program. Om man är flera ledare och barn i ett hushåll kanske man kan hjälpa åt att genomföra någon av dessa berättarformer.

Eftertanke – Vi funderar över berättelsen och är öppna för vad Gud vill visa oss

08 Dagens fråga – Jag brukar lägga dagens fråga i ett lite större kuvert, med ett frågetecken på. Jag håller frågetecknet mot kameran, drar upp frågan vänd att barnen och ber ett barn läsa den. Sedan får barnen räcka upp handen och svara en i taget vad de har för tankar. Ibland ställer jag följdfrågor, ibland delar jag med mig av mina tankar.

09 Eftertanke – detta moment har jag anpassat efter hur mycket tid vi har och vad som är genomförbart. Vi har bara 45 min söndagsskola nu, så momentet har kortats ner jämfört när vi ses i kyrkans lokaler.

10 Jesusminut – Jesusminuten går bra att använda. Dela ljudet. Musiken och tickandet hjälper barnen att hålla ett lugnt fokus.

11 Bön – den föreslagna bönen där barnen ska upprepa ledarens bön fungerar bra, men man kan också be på andra sätt. Jag har använt mig av duploklossar. Flera barn har snabbt hämtat egna klossar hemma. Barnen har fått berätta om de har några böneämnen, sedan bygger jag en kloss för varje bön som bes. Jag inleder och avslutar bönen och uppmuntrar de barn som vill att slå på sin mikrofon och be däremellan, vilket främst några äldre barn har gjort.

Uppdrag – Vi låter berättelsen komma ut i våra huvuden, hjärtan, händer och fötter

12 Uppdrag – vi har inte gjort så många av uppdragen hittills. Dels på grund av tidsbrist, dels på grund av vad själv uppdraget innebär. Alla har inte skrivare hemma, så målarbilden har vi inte använt, men jag har tänkt att man skulle kunna mejla bilden till familjerna så kan de som har skrivare kan måla den vid ett annat tillfälle. Vissa uppdrag kräver mycket material och kan ta tid att genomföra. Vi har mer valt att fokusera på momentet lek, se nedan.

Avslutning – Vi ber att Gud ska fortsätta att välsigna oss varje dag i våra liv

13 Lek – det varierar om det går att använda den föreslagna leken eller inte. Det är positivt om barnen kan få röra på sig. Att leka en lek där barnen får hämta något fungerar bra och ofta kan man baka in dagens tema på något sätt. När vi pratade om Petrus bekännelse av Jesus som Messias, fick barnen hämta saker som började på M, sedan på E, S, osv tills de alla kunde lägga ihop ”MESSIAS” av sakerna.

14 Ta med hem – barnen sitter redan hemma och jag hoppas att steget till att fortsätta prata om samlingen med familjen därmed ska vara lätt att ta. I vår kyrka skickar vi barntidningen Droppen till alla barn också.

15 Vår Fader – filmen med rörelser går utmärkt att dela om inte ledare vill visa rörelserna själv.

16 Sång – vi har inte hunnit med en sång till här, men det är fritt fram att välja bland SKATTENs sånger.

När vi slutar brukar alla få sätta på sina mikrofoner och säga hejdå till varandra och ge varandra en luftkram.

Jag upplever att barnen är aktiva och fokuserade under samlingen. Vi har 20-25 barn i åldrarna 3-10 år och det kan ibland var svårt att veta om de yngsta hänger med. Fördelen är att de ofta har en förälder i närheten som hjälper dem att fokusera. Det som kan kännas lite ovant med digital samling är att det är tystare än att vara i samma rum som barnen, eftersom barnens mikrofoner är avstängda för det mesta. En fördel med den tystare digitala samlingen, där man som ledare inte behöver fokusera på att hålla ordning, är att det är enkelt för en hjälpledare att prova på att ansvara för delar av samlingen. I söndags var vi två som gjorde ungefär hälften var av samlingen och det fungerade utmärkt och blev en lagom utmaning för den nya ledaren.

Jag är så tacksam för att SKATTEN finns och för att det är så lätt att använda i digitala samlingar. Jag vill verkligen uppmuntra dig att prova också!

Men filmerna då?!

2021-01-20 /

I mitt förra blogginlägg berättade jag att vi i Roseniuskyrkan nu provar att ha söndagsskola på zoom med barnen. Betyder det att jag inte kommer att göra några söndagsskolfilmer nu? Ja, det gör det. Fast det är inte zoom som har konkurrerat ut filmerna, utan redan före jul bestämde jag mig för att inte fortsätta att göra filmer direkt efter helgerna. Jag är tacksam till Gud för allt som söndagsskolfilmerna fått betyda för barn och familjer. Att få respons om att barnen känner att de umgås med mig varje söndag, att de vågar be med högt för första gången och att de lära känna Gud bättre är en nåd! Så varför slutar jag när filmerna lyckas med det jag önskat och bett och behovet fortsatt finns? Det finns två större anledningar – en som handlar om min arbetssituation och en som handlar om de behov barn och ledare har som inte filmer kan fylla.

Förra våren gjorde jag filmer från Palmsöndagen fram till sommarlovet och i höstas gjorde jag filmer från Alla helgons helg fram till jul. Det har varit avgränsade perioder med ett tiotal filmer. Just avgränsningen har gjort att jag orkat jobba extra intensivt under filmperioderna. Filmerna är på sätt och vis inte så komplicerade i produktionen, men från att jag börjar planera innehållet till att en 20 minuters-film publiceras tar det åtta timmar. Större delen av tiden har jag lagt i min 20% tjänst i ELM Syd och en mindre del i mitt ideella engagemang i Roseniuskyrkan. Som ni förstår blir det inte många timmar över till annat i ELM Syd då, och jag har med glädje jobbat en del övertid, men det har som sagt byggt på den avgränsade perioden. Nu är jag mätt och matt på film och behöver fokusera på andra uppgifter och kompa ut en del tid.

I våras kunde jag med ro sluta med filmerna, för det kom ett sommarlov, då de flesta inte brukar ha söndagsskola, och när hösten började fanns bättre möjligheter för söndagsskolor att åter träffas fysiskt, om än med vissa restriktioner. När jag avslutade filmerna före jul kände jag inte samma ro. Pandemins restriktioner är fortsatt hårda och vi kan inte träffas i våra kyrkolokaler. Hur skulle alla som haft glädje av filmerna nu ha söndagsskola? Jag funderade på om det fanns andra filmer, om flera kunde turas om att filma, om man kunde skicka ut något enklare material, osv. Så frågade en pappa i min församling om jag funderat på söndagsskola på zoom. Samtidigt fick jag signaler från andra barnledare om att söndagsskola på zoom kunde funka bra, att barnen hade behov av att träffa varandra, att ledare behöver få träffa varandra och hjälpas åt med uppgifterna, osv. Just detta att barnen behöver få gemenskap med varandra, och även vi ledare, är den andra stora anledningen till att jag tror att filmer inte är rätt sak att göra just nu.

Och nu har Roseniuskyrkan börjat prova och jag vill i min tjänst i ELM Syd finnas till hands för alla ELM-sammanhang och stötta så att fler kan ha digital söndagsskola där barnen i sitt lokala sammanhang får träffas! Så välkommen att höra av dig till mig om du vill ha stöd!

Sedan finns det ytterligare sätt att ha söndagsskola hemma, eller hemmakyrka kanske jag skulle säga. Hemmakyrka som jag varit med och skrivit är en fantastisk resurs i att läsa Bibeln med alla åldrar. Det får bli en bloggtext om den nästa vecka!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Barnpedagogen

Tema av Anders Noren — Upp ↑