Om bibel, barn och pedagogik

Month: March 2021

Vilken barnbibel ska vi läsa?

Under våren släpper nätverket Jesus till barnen en mängd inspirerande kortfilmer om barn, kyrka, hem och familj. Det är bibelberättelser, tips på hur familjen kan få djupare samtal i hemmet, inspiration till att jobba generationsöverskridande i församlingen, och mycket mer. Filmerna finns på Jesus till barnens youtubekanal och facebooksida och i dem får du möta de flesta av oss som sitter i styrgruppen och några andra personer. De filmer jag medverkar i kommer jag även att dela här på bloggen tillsammans med en text som är baserad på vad jag säger i filmen. Första filmen handlar om hur man kan tänka när man ska välja en barnbibel att läsa i hemmet.

På den svenska bokmarknaden finns nu ganska många olika barnbiblar. Om jag samlar ihop alla som finns i vårt hem blir det ett trettiotal barnbiblar. Hur ska man veta vilken man ska välja att läsa? Jag vill dela med mig av några tankar.

För det första ska ni välja den barnbibel som blir läst! Den som barnen och du som förälder tycker om. För det andra är det bra att ha i åtanke att en barnbibel alltid är en tolkning av den ursprungliga bibeltexten och består av ett urval av texter – hela Bibeln är inte med. Därför villa jag för det tredje säga att det är positivt att läsa många olika barnbiblar med barnen. Ta även fram den vanliga Bibeln och läs den tillsammans.

Med det sagt – hur ska man välja vilken variant som passar bäst för er just nu? Jag skulle börja med att fundera på vilken ålder barnen är i, hur mycket textmassa de klarar och vilken typ av bilder och hur mycket bilder barnen vill ha. Därefter brukar jag bläddra i olika barnbiblar och se efter hur nära texten ligger den ursprungliga bibeltexten. Är texten i barnbibeln nära Bibeln eller är det med mycket förklaringar, tolkningar och tillämpningar? Här ligger barnbiblar på en lång skala, och det går bra att läsa både textnära barnbiblar och de med mer tolkningar. Det är dock bra att som vuxen vara medveten om vilken friheter författaren tagit sig, etc.

Därefter brukar jag också titta på vilket urval av bibelberättelser som författaren till barnbibeln gjort. Man kan titta på det centrala punkterna i Bibelns övergripande berättelse och se hur de beskrivs. Bläddra och se hur skapelse, syndafall, löftet till Abraham och folket och beskrivs. Kolla vad som finns med av Gamla testamentets senare berättelser. Finns profettiden och det delade riket med, eller hoppar urvalet från kung David till Jona, Daniel och Ester och sedan är GT slut? I urvalet i Nya testamentet är det ganska vanligt att barnbiblar slutar strax efter Jesus uppståndelse. Titta gärna på vad barnbibeln har med av berättelserna i Apostlagärningar, breven och Uppenbarelseboken. Vad sägs om den första kyrkan och Jesus återkomst?

När man läst några olika barnbiblar i familjen kan intressanta samtal uppstå, där barnen jämför olika barnbiblar med varandra och ni kan få tillfällen att se vad som står i vanliga Bibeln. Häromdagen fick jag och min son kolla upp ordet ”dödsängel” som användes i Minecraftbibeln i berättelsen om plågorna i Egypten. Han undrade nämligen om dödsängeln var ond. Det visade sig att det exakt det ordet inte är med i 2 Moseboken 12, men det finns en förgörare (Bibel 2000, fördärvare i SFB15), men det står också att det är Herren själv som går fram. Vi har inte pratat färdigt om den frågan, men den gav ett tillfälle till att både barnbibeln och Bibeln fick ligga uppslagna på köksbordet samtidigt. Jag tror att barn på så sätt kan upptäcka att vanliga Bibeln inte är så svår att läsa som man ibland kan tro, men också lära sig att se likheter och skillnader mellan barnbiblar och Bibeln.

Avslutningsvis vill jag uppmuntra er att läsa barnbiblar och Bibeln tillsammans i familjen! Välj en som passar er just nu, välj många olika över tid och ta emot vad Gud vill ge er genom sitt ord!

PS. Jag har tidigare recenserat några barnbiblar här på bloggen (“Sov mitt barn” och “Min nyckelversbibel”, “Guds stora plan – Berättelsebibel” och “Guds fantastiska plan – Bibeln”, “Barnens bästa bibel”) och fler recensioner kommer framöver.

Boktips – 100 kreativa böner

100 kreativa böner – För församling och familj av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad, Barnskivor.se, 136 s.

För mig är det ofta en utmaning att hitta tid och utrymme för bön, både enskilt och tillsammans med andra. Tillsammans med barn är det viktigt att fundera på hur jag som förälder eller ledare kan hjälpa barnen att kunna prata med Gud på ett naturligt sätt och komma till honom för både tillbedjan, förlåtelse, hjälp och tacksamhet. Jag brukar ibland säga att det inte finns något i Bibeln som vi inte kan undervisa barn om, men att vi behöver tänka på hur vi undervisar. På samma sätt tror jag det kan vara med bönen – barn behöver samma helhet i bönen som vuxna, men vi kan behöva fundera på hur vi ber för att hjälpa barnen att fokusera, förstå Guds storhet och hans omsorg om dem i bönen.

Genom åren har jag fått med mig olika bönetips – färdigskrivna böner, popcornbön, duplobön, bönestationer, m.m. Nyligen gav Barnskivor.se ut en bok av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad med inte mindre än 100 bönetips för församling och familj som författarna samlat på sig genom åren när de arbetat med barn och familj i kyrkan. “100 kreativa böner” är en sådan där idébok som man som barnledare eller förälder vill ha i hyllan för att kunna ta hjälp av för att hitta olika sätt att be med barnen. Boken är indelad i sju kapitel där de två första fokuserar på olika inriktning i bönen, med tillbedjan, tack, förlåt och önskningar i första kapitlet och bön för andra och varandra i andra kapitlet. Jag uppskattar att fokus på tillbedjan kommer först i boken, precis som bönen Vår fader börjar med tillbedjan av Gud innan våra önskningar kommer in. De fem följande kapitlen är mer indelade efter olika sätt att be – bönelekar, bönespel, pysselböner, bönestationer och böner kopplat till undervisning. I någon mån överlappar de två typerna av kapitel varandra, men indelning är ändå att bra sätt för läsaren att kunna dyka ner i registret och lätt hitta idéer för antingen den inriktning man vill ha på bönen, eller hur man vill be.

Det finns en stor rikedom bland böneförslagen och det märks att författarna har en djup längtan efter att bön ska vara naturligt och roligt för barn. De säger i bokens inledning att ”syftet med de kreativa bönerna är att barnen ska tycka att det är roligt att be till Jesus, att våga be ut hans namn högt och att man kan be och tacka Jesus tillsammans i sin familj eller barngrupp!” Ibland berättar någon av författarna hur ett sätt att be uppkommit, som ”kojbönen” som uppstod när Alexandra och hennes dotter kom på att det var lättare att be under täcket med en ficklampa tänd, än utanför täcket.

Även om författarnas fokus är bra och det är positivt att få många olika kreativa idéer på hur man kan be kan jag fundera på vad vissa förslag gör med vår gudsbild. Finns det en risk att bön mest blir en lek, där ballongen som ska slås fram och tillbaka mellan deltagarna får mer fokus än samtalet med Gud? Finns det en risk att Guds helighet förminskas när man ska kasta popcorn och den som lyckas fånga det med munnen får tacka Jesus för något? Även om det är viktigt att barnen upplever att relationen med Gud kan vara rolig, och att Jesus lyssnar på oss oavsett omständigheter, tänker jag att det är viktigt att bönen också får vara lika allvarlig och på allvar som för vuxna.

Med det sagt kommer jag ändå ha glädje av boken. Den kommer att ge inspiration när jag behöver hitta nya sätt att be och med 100 idéer går det alltid att hitta något som fungerar bra och går att anpassa till de barn och de sammanhang jag är i. För det är viktigt och riktigt att be tillsammans med barn och hjälpa dem att samtala med och lyssna på Gud.

Följ med i påskens händelser!

Även den här påsken får vi fira på ett annorlunda sätt än vi önskar. Vi kan inte träffas många och fira påskens händelser på plats i våra kyrkolokaler. Men likafullt är påskens budskap om Jesus som tog vårt straff på sig och dog för vår skull, och sedan uppstod igen och besegrade ondskan och döden för att kunna ge oss nytt liv, lika sant! Vi får minnas påskens händelser och fira där vi är.

En del av er såg söndagsskolfilmerna jag gjorde till påsk för ett år sedan, för andra är de kanske nya. Det finns fyra filmer – Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskdagen – och de passar att se tillsammans med barnen i hemmet. Det finns några förslag på sånger och aktiviteter till varje samling och en bibelläsningsplan för Stilla veckan. Nedan finns länkar till blogginläggen som handlar om respektive samling:

Bibelläsningsplan för Stilla veckan

Om ni vill läsa lite varje dag om vad som händer under Jesu sista veckan kan ni följa den här planen:

  • Palmsöndag: Matt 21:1-17
  • Måndag: Matt 21:18-27; 22:34-46
  • Tisdag: Matt 23:37-24:14
  • Onsdag: Matt 26:1-16
  • Skärtorsdag: Matt 26:17-75
  • Långfredag: Matt 27:1-44 på morgonen, 27:45-56 på eftermiddagen, 27:57-61 på kvällen
  • Påskafton: Matt 27:62-66
  • Påskdagen: Matt 28:1-15
  • Annandag påsk: 28:16-20

Med bön om att vi alla ska få en välsignad påsk!

Hemmakyrka – att vara kyrka där vi är

Artiklen är tidigare publicerad i tidskriften “Teologi & Ledarskap, nummer 3, 2020. Du kan köpa lösnummer eller prenumerera här.

Jag reser mig och går fram till mikrofonen för att hålla i barnens stund. Det är söndag och klockan är strax över elva. I lokalen finns inga barn, en trappa ner är inga förberedelser gjorda för söndagsskola och skattkistan som alltid har sin plats bredvid mig längst fram i kyrkan är inte där. Istället finns det en filmkamera längst bak i lokalen.

– Idag har vi ingen söndagsskola i lokalerna här på Smala gränd, men var ni än är, så deltar ni i gudstjänsten och det finns söndagsskola för alla barn om ni går in på barnpedagogen.se. Kyrkan är inte en lokal, utan kyrkan är där vi är. Där du sitter just nu, avslutar jag.

Sedan vårvintern 2020 har barnledare i alla kyrkliga sammanhang mött utmaningar som man inte kunnat tänka sig, men istället för att skapa kramp har det hos de flesta lett till en stor kreativitet kring hur barnen ska kunna ha kyrka hemma. Det har varit fantastiskt att se!

{“DeviceAngle”:-0.022087208926677704}

Vad är kyrka? När Jesus talar om att bygga sin kyrka talar han inte om byggnader utan om människor. Ändå har vi många gånger gjort kyrkan till just kyrkolokalen och inte till människorna som träffas i den. De som träffas i kyrkan är inte bara kyrka när de ses på söndagar, utan de är kyrka hela veckan, var de än är. I år har hemmen, mer än vanligt, blivit den tydliga platsen för kyrkan.

Vad är det då att vara kyrka hemma? Det kan vara att göra det man brukar göra på gudstjänsterna, fast hemma. Det kan vara att titta på gudstjänsten som direktsänds. Det kan vara att be aftonbön. Främst kanske det är att vara kristen mitt i vardagen. Hos min familj är just nu ett sätt att ha hemmakyrka en andakt mitt i veckan med några sånger där vi hjälps åt med sång, rörelser och musicerande, ett bibelord och en bön. Det känns inte alltid så andligt, det är oftast mer än en som är på dåligt humör, men det är ett synligt tecken på att vi och vårt hus vill tjäna Herren.

I Femte Moseboken 6:4-9 står det: ”Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.”

Pandemin har hjälpt oss att bli påminda om att våra hem och det ansvar föräldrar har för sin barns fostran i tron är det viktigaste, inte söndagsskolrummet och ledarna. För att hemmen ska kunna bli en plats där Guds rike får synas och för att föräldrarna ska kunna ta ansvar för att ge tron vidare till barnen behöver församlingen stötta hemmen. Vid en föräldraträff i vår församling Roseniuskyrkan lyfte vår predikant Martin Helgesson tre aspekter från 5 Moseboken 6. För det första ska föräldrarna lägga Guds ord på sina hjärtan. En tro som gör skillnad för föräldrarna smittar till barnen.  För det andra talas det om familjeandakten som aldrig tar slut – när du sitter, går, lägger dig och stiger upp – alltså en tro som är närvarande hela tiden, i samtal, i handling, i fysiska objekt i hemmet, i högtider, osv. För det tredje står det lite längre fram i 5 Mos 6:20 att du ska vara beredd att svara dina barn när de frågar vad det vi gör och tror betyder. Hemmet är den plats där barnen kan gripa tron och där de ska få utrymme att fundera över den och växa i den.

{“DeviceAngle”:-0.044581912457942963}

Hur kan församlingen stötta familjerna i att vara kyrka hemma utifrån dessa tre aspekter? Till att börja ska församlingen stötta föräldrarna i deras egen vandring med Gud. Ledarskapet i församlingen behöver undervisa föräldrarna i Guds ord så att de kan lägga Guds ord på sina hjärtan. Föräldrarna  behöver få tips om hur de för egen del kan få till en personlig andakt i hemmet, de behöver uppmuntra och rustas i att leda sina barn i tron och att prata med vuxna vänner och kollegor om Jesus.

För det andra behöver församlingen hjälpa familjerna att leva liv där familjeandakten aldrig tar slut. Ett sätt är att ha hemgrupper där man träffas i alla generationer. När vi samlas till gudstjänst på söndagar är det tre delar som alltid är med – bibel, bön och gemenskap. På samma sätt är det i en mindre grupp som träffas under veckan – hemgruppen är en minivariant av gudstjänsten, men bibel, bön och gemenskap. Vi delar lätt upp oss i olika åldrar och missar vikten av samlingar med alla generationer. Hur kan vi mötas runt en bibeltext och dela våra tankar om den så att alla får komma till tals, alla får växa i Ordet och alla får brottas med frågor? Det ligger en stor potential i att vara kyrka hemma genom att läsa Bibeln tillsammans. Dels blir fokus på att tillsammans upptäcka saker i texten, inte på att vuxna ska undervisa barn. Dels öppnar vi oss för varandra och delar vad vi tänker, var vi står i vår vandring med Gud, osv.[1]

För det tredje behöver församlingen ge föräldrarna ett självförtroende. Alltför ofta beter vi oss som att församlingen och inte föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran i tron. Vi behöver hjälpa föräldrar att känna sig redo att ta ansvaret. Undersökningar har visat att föräldrar saknar tid, struktur och språk för att ge tron vidare till sina barn. Istället för att kyrkan bara försöker ge barnen allt de behöver på söndagsskolan, kan kyrkan samarbeta med hemmen och ge stöd och resurser kring just de här tre aspekterna. Hur då? Församlingen måste ge föräldrar praktiska tips om när och hur man kan prata om tron, hjälp att prioritera tiden klokt samt ge dem kunskap om tron. Som kristna är vi inte alltid rustade att möta alla de åsikter och strömningar som rör sig i samhället. Vi kan inte ge bra skäl för vår egen tro och kan inte slå hål på argumenten från andra mot kristen tro.[2]

Ingela Wahl har arbetat med barn och familj inom King’s Kids i många år. I sin bok Familjen – ett team[3] tar hon upp ytterligare sätt som församlingen kan utrusta föräldrarna i uppgiften att vara kyrka hemma. Ett sätt är att ge familjer chansen att tillsammans få vara med och tjäna. I dessa tider har många sänt sina gudstjänster digitalt och bara haft medverkande på plats i kyrkolokalen. Vid en gudstjänst fick vår familj tillfälle att delta på många olika sätt – ett barn ordnade blommor, ett annat var med och sjöng, vi föräldrar hade olika uppgifter, osv. Det gör något med oss som familj när vi får tjäna tillsammans. Jag tror också att det kan göra det lättare för en familj att vara samma personer på söndagar som andra dagar. Om vi delar många av livets dimensioner med varandra blir vi mer transparenta och hela.

Ett annat sätt som Ingela Wahl nämner är att som familj planera utåtriktade missionshandlingar. Vad kan vi som familj göra för andra? Hur kan våra grannar märka av att vi är del av en kyrka? Många har i sina grannskap kunnat hjälpa till med handling under pandemin. Det är lätt att vi slutar vara gästfria i vårt hem, det är en utmaning i den här tiden. Ett sätt är att bjuda på fika i sin trädgård. Vad är det lilla jag kan offra för att stötta någon annan?

Jag hoppas att en av de goda saker som kommer ur pandemin är att kyrkan i Sverige blir mer klar över hur viktigt det är att bygga kyrka på ett sätt som inkluderar hem och familj. Jag hoppas att vi fortsätter bygga mötesplatser i hemmet, att söndagsskola får bli ett komplement till hemmet och inte tvärtom.

Utifrån den annorlunda situation vi ställts i under pandemin vore det intressant att undersöka hur föräldrar upplevde det när det blev mer uppenbart att om föräldrar inte gjorde något för barnens fostran i tron, så blev det inget alls. Kände föräldrarna sig rustade av församlingen på ett sätt så att de hade språk och kunskap för att förmedla tron? Var gudsrelationen en naturlig del av vardagen, i bön, i samtal, i utveckling? För en del familjer kan pandemin blivit en hjälp att upptäcka att tron måste förmedlas hemma, kyrka måste göras hemma. För andra kanske det mer blev ingenting. När verksamheten i kyrkolokalen inte fanns att tillgå fanns heller inget liv med Gud kvar… eller? Några få, men jag befarar alltför få, kände sig redo för att vara kyrka hemma.

Varje församling och familj har sina utmaningar. Oavsett vilka utmaningar vi möter får vi alla påminna oss om att ingen är perfekt, det finns förlåtelse och nya chanser. Att vara kyrka är att ständigt formas och bli mer kristuslika. Jag vet ingen plats som tränar mig så hårt och samtidigt så nådefullt på det som mitt hem.


[1] En bra metod för att läsa Bibeln med alla åldrar hittar du i boken Hemmakyrka av Elin Redin, Rakel Brandt och Sofia Ödman, utgiven av EFS Budbärare och Salt 2019.

[2] Rusta dina barn av Natasha Crain, utgiven på Apologia förlag 2020 är en mycket bra hjälp för föräldrar att prata om Gud och frågor om tron med sina barn.

[3] Familjen – ett team, Ingela Wahl, King’s Kids Sverige, 2015.

Fyra digitala mötesplatser i vår

Jag sitter med i styrgruppen för nätverket ”Jesus till barnen” som representant för ELM Syd. ”Jesus till barnen” står på en bred ekumenisk plattform och vill stötta hem och kyrka för att ge Jesus till barnen och föra barnen till Jesus.

I vår bjuder vi in till fyra inspirerande digitala mötesplatser. Varje träff riktar sig till en viss målgrupp – föräldrar, barnledare eller kyrkoherdar/församlingsledare/präster/pastorer – för att just ni ska få lyssna, samtala och inspireras i er roll för den tid vi lever i.

Ta chansen och anmäl dig redan idag!

Mer info på jesustillbarnen.se.

© 2024 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑