Under helgen 17-18 juli har ELM Syd sitt sommarmöte. Det sänds från Åhus missionsgård och du kan följa det på elmsyd.se. Kl 13.00 lördag och söndag är det barnens sommarmöte. I det här blogginlägget finns länkar till aktiviteterna som jag pratade om i barnens sommarmöte på lördagen om 2 Sam 11-12.
Under helgen 17-18 juli har ELM Syd sitt sommarmöte. Det sänds från Åhus missionsgård och du kan följa det på elmsyd.se. Kl 13.00 lördag och söndag är det barnens sommarmöte. I det här blogginlägget finns länkar till aktiviteterna som jag pratade om i barnens sommarmöte på lördagen om 2 Sam 11-12.
I torsdags träffades alla söndagsskolledare i min församling Roseniuskyrkan på zoom. Oj, vad jag hade saknat dem alla! Vi kan fortfarande inte träffas fysiskt, men på något sätt har de digitala möten, trots att jag är trött på dem, blivit allt viktigare för mig och jag känner mer och mer gemenskap i dem. De flesta ledarna har jag träffat på något sätt under det senaste året, men när vår äldsta söndagsskolledare, som jag inte sett sedan i mars, dök upp på min skärm blev jag rörd till tårar. Det blev så tydligt hur mycket vi behöver varandra, och hur vi som församling får vara Jesus kropp med alla våra olika personligheter och gåvor!
Med utsikten att det dröjer ännu en tid innan både ledare och barn kan träffas fysiskt fanns ett behov av att träffas i ledargänget, höra hur läget är, känna att vi är ett team och planera för våren. Jag märker inte minst i Jesus till barnen-nätverket att fler församlingar känner samma sak. Vi behöver bygga teamkänsla i de lokala ledargrupperna och även barnen behöver få träffa varandra. Så med hjälp av tips från församlingar som redan en tid haft digitala söndagsskolor poppar det nu upp alltfler.
På vårt ledarmöte bestämde vi oss för att prova att ha söndagsskola på zoom framöver. Vi var lite blandat positiva och skeptiska, men igår var det premiär! Vi bjöd in alla barn 3-10 år i församlingen till en träff kl 10.00-10.45. Vi tyckte det passade bra att ha söndagsskolan innan gudstjänsten kl 11.00 så att föräldrarna till de yngsta barnen kunde assistera tekniskt utan att behöva gå ifrån gudstjänsten. Igår var jag ledare och hade med mig en hjälpledare som släppte in barn i rummet, höll koll på mikrofoner och poängräkning. Under många år har vi i Roseniuskyrkan använt söndagsskolmaterialet SKATTEN – på äventyr med Gud. Eftersom materialet i stort sett är helt digitalt passar det mycket bra att använda även nu – jag kunde bland annat dela film med sånger och rörelser samt visa berättarbilder. Eftersom barnen känner igen strukturen i SKATTEN-samlingen tror jag det skapade trygghet i vad som skulle hända i samlingen. Jag skulle verkligen rekommendera er att testa SKATTEN om ni inte vet vad ni ska använda för material i er söndagsskola!
Det var så härligt att se alla barn! Runt 15 barn var med, några syskon satt vid gemensam skärm. Jag började samlingen med en runda där alla fick berätta vad de tyckte var det bästa med snö. På så sätt fick alla barn komma till tals. Efter hemliga påsen, kollekt, bibelberättelse och samtal fick de röra på sig genom en lek. Jag sa en sak de skulle hämta och den som kom först tillbaka fick en poäng. Leken och många andra bra tips har jag fått från Lugnetkyrkan i Falun.
Att sedan på kvällen få höra en treårings sammanfattning av söndagsskolan med att vi pratade om Jesus, och så fick vi hämta penna, toapapper och gosedjur, värmde mitt hjärta. Jag tackar Gud för alla möjligheter som finns mitt i omöjligheterna och ser fram mot att vi ledare i vår kan ha söndagsskola varje söndag med våra barn!
Nu i veckan ska en av våra ledare, som är pensionär, som inte känner sig trygg med att leda digital söndagsskola, men som har massa energi över i dessa tider, dela eller skicka ut barntidningen Droppen till alla söndagsskolfamiljer. Ännu ett sätt att få använda våra olika gåvor till att barnen och familjerna får möta Jesus och stärkas i sin tro!
Jag vill avsluta med tio snabba tips för digital söndagsskola. De flesta tipsen har jag själv fått från Lugnetkyrkan, min kollega Ewa-Marie i styrgruppen för Jesus till barnen eller från andra håll:
10 snabba om att digital söndagsskola:
Våga börja – det finns för det mesta ett motstånd i att prova något nytt. Du är inte ensam om att känna det! Men våga trotsa det och börja i det lilla.
Var alltid två ledare – en som håller i samlingen och en som håller koll på det tekniska och vilka barn som kommer in.
Kamera på – viktigt att alla går att identifiera.
Mikrofon av – barnen sätter bara på sina mikrofoner när de ska säga något. Ett tips är att slå på mikrofonen genom att hålla inne mellanslagstangenten.
Låt det vara er söndagsskola – barnen i församlingen behöver få bygga på sina relationer, så låt dem vara med som ändå skulle kommit till er kyrka.
Låt alla komma till tals – gör någonting varje gång där
Turas om – försök få med så många ledare som möjligt så att ni är flera som delar på jobbet och barnen får träffa olika vuxna.
Bibel, bön och gemenskap – låt alla dessa tre vara med i varje samling.
Följ en struktur – använda samma upplägg på samlingen varje gång, med olika innehåll i varje punkt.
Vila efteråt – tänk på att du kan bli lika trött av att träffa barnen digitalt som av en högljudd samling med massa spring i en dåligt ventilerad lokal i kyrkan.
På söndag är kyrkoårets tema “Änglarna”. I senaste numret av Droppen har jag skrivit en andakt för den söndagen. Ni får även den andakten här på bloggen som en hjälp för att ha söndagsskola hemma.
Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.
Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!
Andakt – Liljas bokmärken
Lilja sitter på golvet i sitt rum. Runt henne ligger mängder
av bokmärkesänglar. Änglar som lutar armbågen mot ett moln, änglar med blont
lockigt hår och färgglada vingar och änglar i helfigur med klänningar och långa
vingar på ryggen. Lilja funderar och hämtar sin bibel med bilder. Hon bläddrar och
hittar till slut det hon söker.
– Pappa, kom!
Pappa tittar in. Lilja visar alla bokmärkena och pekar på
bilden i bibeln.
– Det här stämmer inte. Alla mina bokmärkesänglar är
färgglada tjejer med vingar, men i min bibel är det killar med vita kläder som
heter Mikael och Gabriel. Vad är änglar för något egentligen?
Pappa hämtar sin egen bibel och sätter sig på golvet bredvid
Lilja. Han berättar att Mikael och Gabriel är de enda änglarna som namnges i Bibeln.
Det verkar heller inte som att de är män eller kvinnor som vi människor är. Pappa
och Lilja undersöker vad det står i Bibeln om änglar. De läser om Jakob som ser
änglar gå upp och ner för en stege. Lilja kommer på att änglar ofta kommer med
budskap från Gud, som Gabriel till Maria. Pappa berättar att änglarna skyddar
oss människor.
– Min kompis sa att hon hade änglavakt när hon blev påkörd
av en bil. Hon skadade sig inte alls.
De slår upp Uppenbarelseboken och läser om att änglarna
strider. De kämpar på Guds sida mot det onda. Pappa berättar att det finns onda
änglar också, som strider på djävulens sida.
– Fast den största striden är avgjord. Jesus segrade över
det onda när han dog och uppstod. Genom det är vi räddade.
Lilja kommer på att det var änglar som berättade för
kvinnorna vid graven att Jesus uppstått. Sedan blir hon tyst ett tag.
– Var kommer alla vingar ifrån då?
Pappa slår upp Andra Moseboken 25 och Jesaja 6 och läser om
keruber med två vingar och serafer med sex vingar.
– Kanske är det keruberna och seraferna som gör att vi
tänker att änglar har vingar. Sedan står det till exempel att änglarna far
ifrån herdarna den där natten när Jesus föddes.
– Ja, och de for ju inte i en bil precis, så kanske de ändå
flög, skrattar Lilja.
Hon tittar på bokmärkena omkring sig.
– Nu när vi undersökt saken lite mer, tror jag inte änglar
ser ut som mina bokmärken. Fast bokmärkesänglar är fina de också, på sitt sätt.
– Ja, särskilt den här, säger pappa med ett skratt och
plockar upp en gråspräcklig hund som hamnat fel.
Lilja skrattar och de plockar ihop alla bokmärken. De knäpper händerna och tackar Gud för allt som änglar är och gör. Sedan går de till köket där fikat väntar.
Den här helgen, 11-13 september, har ELM sin årskonferens. Konferensen är digital och i fredags fick jag vara med i ett samtal om hur vi drömmer om att ELM ser ut om tio år, vilka utmaningar vi står i och vilka glädjeämnen vi har. En sak som jag drömmer om är att våra församlingar och föreningar ska stötta familjerna, så att föräldrar blir tryggare i att förmedla tron till sina barn och känner att de har tid, struktur och språk för att göra det.
Idag är det söndag och Roseniuskyrkans gudstjänst sänds som konferensens gudstjänst. Det blir barnens stund med skattkista och sång. Sedan kan alla ni som är med hemifrån ha söndagsskola hemma. Här kommer några tips på som handlar om hur vi kan hitta rätt utifrån temat “Vart är vi på väg?”
Slå upp Psalt 119:105 och läs versen tillsammans. Prata om hur vi kan hitta rätt på vår väg.
Läs senaste numret av Droppen. Om du inte har den hemma kan du börja prenumerara här.
Titta på filmen med Josiah Thombe från Bethesda Children’s Ministry och se vad Guds ord och evangeliet har fått betyda för honom.
Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.
Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!
Barntidningen Droppen ges ut av ELM (Evangelisk Luthersk Mission) och kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns två andakter som passar ihop med söndagarna. I senaste numret skrev jag en andakt om bön. Jag delar den med er här på bloggen också. Läs den gärna hemma med barnen! Och titta in på Droppen och teckna en prenumeration om ni vill få andakter och berättelser i brevlådan varannan vecka.
– Mamma, det är något som inte är bra! suckade Alice.
Mamma var på väg ut ur Alices rum efter att ha nattat henne.
När hon hörde Alice vände hon tillbaka till hennes säng.
– Vad sa du, vännen?
– Det är något som inte är bra.
– Okej, är det något du funderar på?
Nej, det var det inte. Alice var inte ledsen för något
heller. Men något var inte bra. Kanske mådde hon lite illa. Mamma hämtade en
bunke som fick stå bredvid sängen. Sedan stoppade mamma om Alice.
– Försök sova nu, jag tittar till dig om en stund.
Mamma strök Alice över ryggen, gick ut ur rummet och lämnade
dörren på glänt. En kvart senare smög mamma in för att titta till Alice. Då sov
hon gott. Mamma stod kvar vid sängkanten en stund. Ibland vet man inte vad som
är fel, tänkte hon, eller vad man behöver. Inte vet jag om jag förstod vad
Alice behövde heller. Nu sover hon gott i alla fall.
Mamma gick ner till vardagsrummet och satte sig i fåtöljen. Hon
tog fram sin bibel. Hon höll på att läsa Romarbrevet och nu var hon mitt i
kapitel 8. Hon läste vers 22-25 och funderade.
– Tänk att skapelsen, och vi alla, suckar och längtar efter befrielse. Det är lite som Alice ikväll. Så underbart att vi har något att hoppas på, så att vi inte längtar förgäves!
Hon läste vidare i vers 26-27: Så hjälper också Anden oss
i vår svaghet. Vi vet inte vad vi borde be om, men Anden själv vädjar för oss
med suckar utan ord. Och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom
Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.
– Wow! sa mamma för sig själv. Det här måste jag berätta för Alice imorgon. När vi är svaga, när vi inte vet vad som är fel, då vet Anden det och ber till Gud för oss. Vi har någon annan som talar för oss. Vilken trygghet!
Mamma lade ner Bibeln i knät och slöt ögonen.
– Tack Gud, att du hör vår bön, att du känner oss helt och fullt och vet bättre än vi själva vad vi behöver! Tack för att Anden vädjar för oss inför dig! Omslut oss på alla sidor under natten och led oss på dina vägar, i hoppet om att en dag ska allt bli helt bra!
Kommentarer