Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Tag: familj

Söndagsskola hemma – Första söndagen i advent

Bereden väg för Herren! Hosianna, Davids Son! Det är första söndagen i advent och vi får fira ett nådens år från Herren. Mitt i en värld som lider får vi möta Jesus, kungen som kommer i ödmjukhet och förkunnar syn för de blinda, läkedom för de sjuka och räddning för de förlorade. Titta på samlingen så får du veta mer om det!

OBS! Ibland går det lite fort. I filmen säger jag att Sakarja har med orden “Hosianna, Davids son!”. Det stämmer inte, utan “Hosianna” står i Psalt 118:25. Ordet betyder “Herre fräls” och är både ett hyllningsrop och en bön.

Jag råkar också säga att barnen ska tända nästa ljus i ljusstaken som de pysslar. Jag menar givetvis genom att sätta dit en ny papperslåga.

Dagens bibelberättelse: Matt 21:1-9

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger:

  • Vi tänder ett ljus
  • En hosiannasång av Krister Lillas, barnoas.fi
  • Dotter Sion med Credokören
  • Bereden väg för Herran, Sv Ps 103
  • Hosianna, Davids son, Sv Ps 105

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

  • Målarbild (delas med tillstånd av Betty Lukens Inc.)
  • Lurigt och klurigt från Droppen.
  • Gör en adventsljusstake av toarullar – du behöver 4 tomma toarullar, målarfärg eller papper, lim, gult silkespapper eller vanligt papper till lågor, piprensare och klistermärken. OBS! Barnen ska tända nästa ljus genom att sätta dit en ny papperslåga och inget annat!
  • Droppens adventskalender.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling och adventstid!

Söndagsskola hemma – Nya himlar och en ny jord

Den här samlingen handlar mycket om färger och framtid. Petrus skriver i sitt andra brev att ”efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr 3:13). Vad menar han med det? I samlingen undersöker vi Bibelns två sista kapitel – Uppenbarelseboken kapitel 21 och 22. För att förstå dem behöver man förstå Bibelns stora berättelse. Den går att berätta med hjälp av fem färger. Häng med så får du se hur!

Dagens bibelberättelse: Upp 21-22

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

  • Gör en färgbok – du behöver grönt, guldigt, svart, rött och vitt papper och tejp eller limstift. Om du inte har färgade papper kan du måla vita papper i rätt färger. Boken kan göras i olika storlekar.
  • Gör girlander med de fem färgerna grönt, guldigt, svart, rött och vitt. Klipp ut smala remsor, forma en ring och häfta ihop. För in nästa remsa i den första ringen och häfta ihop den nya ringen, osv.
  • Bygg staden av guld och trädgården som beskrivs i Upp 21-22.
  • Läs och pyssla i Droppen.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling!

Söndagsskola hemma – Vart är vi på väg?

Den här helgen, 11-13 september, har ELM sin årskonferens. Konferensen är digital och i fredags fick jag vara med i ett samtal om hur vi drömmer om att ELM ser ut om tio år, vilka utmaningar vi står i och vilka glädjeämnen vi har. En sak som jag drömmer om är att våra församlingar och föreningar ska stötta familjerna, så att föräldrar blir tryggare i att förmedla tron till sina barn och känner att de har tid, struktur och språk för att göra det.

Idag är det söndag och Roseniuskyrkans gudstjänst sänds som konferensens gudstjänst. Det blir barnens stund med skattkista och sång. Sedan kan alla ni som är med hemifrån ha söndagsskola hemma. Här kommer några tips på som handlar om hur vi kan hitta rätt utifrån temat “Vart är vi på väg?”

  • Slå upp Psalt 119:105 och läs versen tillsammans. Prata om hur vi kan hitta rätt på vår väg.
  • Lyssna på en tonsättning av Psalt 119:105 med Jeanette Alfredsson.
  • Gör ett bokmärke med Psalt 119:105.
  • Börja läsa lite ur Bibeln varje dag tillsammans i familjen. Ta hjälp av Droppens bibelläsningsplaner eller av lappar med bibelord.
  • Läs senaste numret av Droppen. Om du inte har den hemma kan du börja prenumerara här.
  • Titta på filmen med Josiah Thombe från Bethesda Children’s Ministry och se vad Guds ord och evangeliet har fått betyda för honom.
  • Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Boktips: Rusta dina barn

Rusta dina barn – En apologetisk vägledning för kristna föräldrar, Natasha Crain, översättning Mats Wall, Apologia, 2020, 312 s.

En kväll uppstod ett samtal med ett av våra barn vid högläsningen. Det började med att dottern citerade vad Greta Thunberg sa till ledamöter i amerikanska kongressen hösten 2019: ”I don’t want you to listen to me, I want you to listen to the scientists”. Utifrån det funderade vi på om man ska lyssna på all vetenskap, om det finns bra och dålig vetenskap och om det finns en konflikt mellan vetenskap och kristen tro. Big bang-teorin kom upp som exempel. Vad ska man tänka som kristen om den? Jag har ärligt talat själv inte tagit ställning i alla ursprungsfrågor, men jag har en trygghet i att välgrundad vetenskap inte motsäger Gud och Bibeln, eftersom Gud skapat människan med en uppgift att förvalta och utforska vår värld. Jag fick en möjlighet att utvidga barnets kunskap om universums expansion, att Big bang-teorin har bra stöd inom forskningen, att man ändå behöver en förklaring till vad som orsakade Big bang, osv. Vi pratade om att naturvetenskaplig forskning ofta handlar om att samla så mycket information eller evidens som möjligt, och att sedan se vad som är bästa förklaringen, och väldigt sällan om hundraprocentiga bevis. Tankarna gick vidare och vi pratade om olika sätt att läsa första kapitlet i Första Moseboken. Är det en beskrivning av exakt hur det gick till när Gud skapade världen? Eller är det ett poetiskt sätt att beskriva, som att måla en tavla, där poängen är att Gud skapar ur intet genom sitt ord och att allt är mycket gott? Dottern såg framför sig hur man börjar med bakgrunden och sedan fyller tavlan med innehåll. Vi pratade lite om gudsdyrkan i den omgivning där Första Moseboken skrevs. Solen dyrkades ofta som en gud. Kanske är det därför som skapelseberättelsen i 1 Mos 1 inte börjar med solen, den kommer först under dag fyra och inte ens då kallas den sol. Ja, det blev ett väldigt spännande samtal där jag som förälder utmanades att våga dela med mig av mina halvfärdiga tankar och av de kunskaper jag har så här långt. Det var också roligt att upptäcka hur intressant dottern tyckte det var och hur hon kunde få hjälp i sin förståelse av vetenskap och tro genom det jag kunde bidra med.

När vi satt där och pratade var jag så tacksam över att ha läst ”Rusta dina barn” av Natasha Crain. Jag läste den först på engelska (Keeping Your Kid’s on God’s Side) och tänkte att den här måste ges ut på svenska! Därför var det så roligt när den kom ut på Apologia förlag i våras. Boken är en apologetisk vägledning för kristna föräldrar. Den ger en stabil grund för att kunna prata om kristen tro med sina barn. Boken är indelad i fem områden med åtta frågor i varje. Områdena är Gud, sanning och livsåskådningar, Jesus, Bibeln och till sist vetenskap. Natasha Crain delar öppenhjärtigt med sig av händelser och samtal ur sin familjs liv och med sin examen i apologetik och goda kommunikativa förmåga hjälper hon läsaren att få en bra och balanserad överblick över 40 frågor som barn kanske ställer till oss, eller som vi föräldrar behöver ta initiativ till att prata med dem om. Jag uppskattar verkligen avdelningen om sanning och livsåskådningar. I samhället idag relativiseras sanningen i mångt och mycket och det är sällan vi tar steget tillbaka och tittar på helheten i olika livsåskådningar. Det tror jag är viktigt att hjälpa våra barn att kunna göra.

Apropå kvällssamtalet med dottern så uppskattar jag också delen om vetenskap. Crain har en god förmåga att redogöra för olika ståndpunkter som kristna kan ha, med för- och motargument, utan att ta ställning för vilken syn hon eller läsaren bör ha. Den typen av balanserade framställningar och de goda samtal det kan väcka behöver vi idag.

Som förälder vill vi göra det bästa för våra barn och vi vill växa i vårt föräldraskap, men med barn runt omkring sig är det inte alltid så lätt att hinna med att läsa. Om du ska välja en bok att läsa i höst, så ska du absolut satsa på ”Rusta dina barn”. Läs ett kapitel i taget, passa på att prata med dina barn om det och låt det ta den tid det tar. Målet är inte läsningen i sig, utan att få till samtal med barnen så att de får hjälp att tänka kring den kristna tron!

Boktips: Två nya barnbiblar

“Guds stora plan – Berättelsebibel” av Cecilie Fodor med illustrationer av Gustavo Mazali, svensk översättning av Christin S Salander, Pärlan förlag, 2020.

“Guds fantastiska plan – Bibeln” av Amy Parker med illustrationer av Jacqui Davis, svensk översättning av Johanna Linnér, Pärlan förlag, 2020.

Pärlan förlag utökar utbudet av barnbiblar med två biblar som båda på ett uttalat sätt vill förmedla Guds stora plan i historien. Roligt! “Guds stora plan – Berättelsebibel” riktar sig till 3-6-åringar och “Guds fantastiska plan – Bibeln” riktar sig till 8-12-åringar. Jag är mycket glad över att det kommer ut barnbiblar på svenska som på ett tydligt sätt försöker förmedla helheten i den stora berättelsen i Bibeln. Ofta får barn höra ett antal olika berättelser ur Bibeln, men de får ingen hjälp att se hur de olika händelserna hänger ihop och bildar en röd tråd i Guds räddningsplan.

“Guds stora plan – Berättelsebibel” (3-6 år) är 104 sidor lång och på varje uppslag finns en bibelberättelse på vänster sida och en kommentar som leder Guds plan framåt på höger sida. Till varje berättelse finns bibelhänvisningar till var berättelsen återfinns i Bibeln. Jag kan ibland tycka att kommentaren inte alltid hjälper mig att förstå den röda tråden. Halva boken ägnas åt de fem Moseböckerna, och även om många centrala händelser i Guds räddningsplan sker där, blir det en övervikt av dessa berättelser i urvalet till denna barnbibel. Jag hade hellre sett lite mer av Israels historia med kungarna, profeterna och exilen. Urvalet med berättelser ur Jesu liv är välgjort, men hela boken slutar med uppståndelsen och berättar inget om den första kyrkan eller om att Jesus en dag ska komma tillbaka och återupprätta hela skapelsen, som också är en del av Guds plan. Det är en utmaning att skriva om bibeltexter så att de blir både teologiskt klara, har ett barnvänligt språk och blir lagom långa. Här kunde författaren arbetat mer med urvalet och ibland med formuleringarna. Texten om skapelsen blir till exempel motsägelsefull när det står ”I början var jorden täckt av mörker. Inget hade blivit skapat ännu”. Översättningen haltar på några ställen och man kan höra de engelska uttrycken i bakgrunden. När det gäller illustrationerna tycker jag om det lite barnsliga uttrycket och jag skulle tycka om att läsa och titta i barnbibeln tillsammans med yngre barn.

“Guds fantastiska plan – Bibeln” (8-12 år) är 328 sidor lång och har 26 berättelser ur Gamla testamentet och 24 ur Nya testamentet. Berättelserna skiftar något i längd, under varje rubrik finns en hänvisning till var i Bibeln man återfinner berättelsen och varje berättelse har en eller två fyrfärgsillustrationer. Sista stycket i berättelserna sammanfattar hur berättelsen är en del av Guds plan och att det kommer något mer. Varje berättelse avslutas sedan med ett centralt bibelcitat ur berättelsen. Både sammanfattningarna och bibelcitatet är välgjorda och gör att Guds plan verkligen blir tydlig. Här kan jag tydligt följa vad som är den stora berättelsen mitt i de små och jag blir sugen på att läsa vidare. Urvalet av berättelser är välgjort och det finns med detaljer och perspektiv i berättelserna som passar väl för målgruppen. Jag kan sakna ökenvandringen på 40 år, delningen av riket i Israel och Juda och Jesus på förklaringsberget, men man kan inte få med allt. Berättelserna om Jesus pekar på ett bra sätt på hur Jesus kom med Guds rike och det är bra att texter om den tidiga kyrkan och att Jesus ska komma tillbaka är med. Översättningen fungerar överlag bra. Jag kan tycka att uttryck som ”Okej” och ”Hallå där” är stilbrott, men kanske att det är ett sätt att anpassa sig till målgruppen 8-12-åringar. Även om jag tror att denna bibel passar hela åldersspannet 8-12 år skulle jag rekommendera att man börjar med den tidigt. När barn närmar sig tonåren börjar de behöva en vanlig bibel eller en parafras.

Sammanfattningsvis tycker jag att båda dessa barnbiblar är ett bra tillskott för att de lyfter Guds stora plan. Bibeln för äldre barn lyckas bättre med detta än den för de yngre, men båda är väl värda att läsa.

Boktips: Familjen – ett team

“Familjen – ett team” av Ingela Wahl, King’s Kids Sverige, 2015, 140 s

Mitt första minne av Ingela Wahl är från ett seminarium på en medarbetardag när jag jobbade som barnpedagog i Betlehemskyrkan (EFS) i början av 2000-talet. Jag kan fortfarande Ordspråksboken 22:6 utantill med hjälp av de rörelser hon lärde mig då:

”Vänj den unge vid den väg han ska vandra, så viker han inte av från den när han blir gammal.”

Sedan dess har jag bland annat haft glädjen att få samarbeta med Ingela genom nätverket Jesus till barnen. I allt Ingela gör finns visionen att familjen är kyrkan och kyrkan familjen, att varje förälder är en barnledare till sina barn och att varje familj är som ett team som kan få sprida Guds rikes doft i sin omgivning.

I boken ”Familjen – ett team” sätter hon ord på allt detta. Boken riktar sig både till föräldrar och till ledare inom kyrkan och vill vara ett stöd i att bygga kyrka strategiskt utifrån familjer (i utvidgad bemärkelse, inte bara kärnfamilj). Genom att hon delar personliga erfarenheter från sitt eget hem får man som läsare se en målmedvetenhet och vad man som familj kan få göra för Guds rike, men också vilka utmaningar och vilken brustenhet som finns i alla familjer.

Boken är en bra påminnelse och hjälp i den här tiden, då vi som kyrkor behöver ge tillbaka ansvaret för barnens fostran i tron till föräldrarna, och samtidigt stötta föräldrarna på det sätt som de behöver i sin uppgift.

Jag blev utmanad av tanken att som familj ha en vision som man kommit överens om tillsammans. Den kan se olika ut i olika tider. Författaren berättar att i en period i deras familj var visionen ”Vi ska ha en trevlig atmosfär hemma” det enda de kunde komma överens om. Eftersom jag läste detta just efter att jag haft ett utbrott på ett av våra barn tänkte jag: Käre Jesus, vi kan nog inte sträcka oss så mycket längre än så just nu heller.

Att studera bibelpersoner med barn

När vi läser Bibeln kan vi göra det på olika sätt. Vi kan följa en viss bibelbok, vi kan läsa utifrån olika teman eller kanske studera en viss bibelperson. För att ta reda på mer om en viss bibelperson kan man slå upp namnet på personen i en biblisk ordbok eller i sökfunktionen på en nätbibel. Då får man fram alla ställen i Bibeln där det namnet förekommer. Det är spännande att få fram en större bild av en bibelperson än vad man får om man bara läser en enstaka text där personen är med.

Kan man göra den här typen av personstudier med barn, som inte kan läsa än? Javisst! I senaste söndagsskolsamlingen gjorde vi början till ett sådant studium. Vi pratade om att det fanns ögonvittnen till att Jesus uppstått. Detektiverna i söndagsskolan fick leta efter ledtrådar till ett av vittnena och de hittade sammanlagt 10 saker som på olika sätt hängde ihop med … just det, Simon Petrus.

Vi berättade inte hur allt kopplade till Petrus. Är du nyfiken? Så här:

  • Karta – Petrus kom från Betsaida (Joh 1:44) och bodde i Kafarnaum (Mark 1:21, 29)
  • Andreas – Petrus bror hette Andreas (Mark 1:16)
  • Fiskar och nät – Petrus jobbade som fiskare och blev senare människofiskare (Mark 1:14-18)
  • Febertermometer – Jesus botade Petrus svärmor från feber (Mark 1:30-31)
  • Tältpinne – Petrus villa bygga hyddor till Jesus, Mose och Elia på förklaringsberget (Mark 9:1-8)
  • Svärd – Petrus högg av örat på en soldat (Joh 18:10-11; Luk 22:49-51)
  • Tupp – Jesus förutsåg att Petrus skulle förneka Jesus tre gånger innan tuppen gol (Mark 14:27-31, 66-72)
  • Tom grav – Petrus tittade in i den tomma graven (Luk 24:12; Joh 20:6-7)
  • Lamm – Petrus får i uppdrag att vara en herde för Jesu får (Joh 21:15-17)
  • Brev – Petrus har skrivit Första och Andra Petrusbrevet i Nya testamentet.

De 10 sakerna var också 10 olika sätt att beskriva Petrus. I samlingen byggde ledtrådarna på att barn som tittade redan visste lite om Petrus och kunde gissa rätt, men hemma kan ni bygga vidare på personstudiet! En vuxen kan läsa igenom alla bibelställen ovan och sedan kan barn och vuxna prata om var och en av dem. Sakerna som detektiverna hittade fungerar som pedagogiska hjälpmedel för att barnen ska kunna hänga upp varje berättelse om Petrus på något konkret. Ett tips är att ni letar fram eller tillverkar sakerna hemma! Det går också bra att skriva ut bilden från bloggen.

Nu har ni gjort ett litet personstudium av Petrus! Det är spännande att undersöka detaljer som finns om olika personer i Bibeln. Just Petrus får vi veta ganska mycket om. De 10 ledtrådarna som detektiverna hittade knyter alla an till evangelierna utom brevet som syftar på 1 och 2 Petrusbrevet. Men i Apostlagärningarna kapitel 1-12 får Petrus också vara med om massa spännande saker! Kanske du kan komma på nya ledtrådar till det som händer Petrus där och så kan ni bygga vidare på era kunskaper om Petrus i familjen!

Guds välsignelse över er familj!

Andakt i familjen – 10 boktips

Jag vet inte om ni är en familj som brukar be och läsa Bibeln tillsammans hemma. När jag växte upp var den kristna tron alltid närvarande i hemmet, men vi hade inte så många gemensamma andakter. Min föräldrar bad Gud som haver med mig på kvällarna och på julafton hade hela familjen julandakt på morgonen. Det kan inte vara mängden andakter som avgör om barn stannar kvar i tron eller inte, eftersom jag och alla mina syskon fortfarande är kristna. Däremot tror jag att det är avgörande att tron på Gud får vara närvarande i hemmet – att föräldrar talar med sina barn om den och lever liv som är äkta. Hur gör man så förälder det? Ett sätt att skapa en god rutin för att tala om Bibeln och tron är ändå att ha andakt. Just nu, då vi familjer inte kan åka till gudstjänster och barngrupper i kyrkan på samma sätt blir det ännu viktigare att ha kyrka hemma – att be, sjunga och läsa Bibeln. Som en hjälp till det vill jag tipsa om 10 olika andaktsböcker.

Andaktsböckerna kan läsas av barn själv, eller av föräldrarna tillsammans med barnen. Böckerna passar för lite olika åldrar, men ta åldersindelning med en nypa salt – du vet vad ditt barn är moget för och var det står i tron! Jag ger en kort beskrivning av varje bok och skriver något om mitt intryck av den.

Med min ena dotter läser jag sporadiskt andakter ur Carsten Hjorth Pedersens bok Ta emot det eviga livet! (BV-förlag, 2009). Både den och Ge vidare! (BV-förlag, 2006) innehåller runt 75 andakter. De riktar sig till barn i åldrarna 9-13 år. Det är en andakt per sida, med en rubrik och en text av författaren. Texten beskriver ofta någon situation i vår samtid och kopplar det till ett bibelord eller något i den kristna tron. Ta emot det eviga livet! handlar mycket om vad vi har fått av Gud och Ge vidare! om hur vi kan ge vår tro vidare till andra. Jag uppskattar Hjorth-Pedersen välriktade berättande och att texterna inte är så långa. Ett par gånger ger han namn på bibelpersoner som inte har namn, vilket jag tycker är pedagogiskt olyckligt. Andakterna innehåller inte några färdiga böner, men det är inget jag saknar, utan barn och vuxna kan lägga till det själva.

Hjorth-Pedersen har också skrivit Träffa rätt! (BV-förlag, 2012). Den utgår från Luthers lilla katekes och riktar sig till något äldre barn än de två andra böckerna, men det är ingen stor skillnad. Andakterna tar upp tio Guds bud, det dubbla kärleksbudet, trosbekännelsen, Fader vår, BIbeln, dopet, nattvarden, förlåtelsen och kampen mot den onde. Upplägget är likt hans båda andra andaktsböcker, men varje andakt har en inledande fras – som ett bud, en bön i Fader vår eller ett bibelord. Det är ett pedagogiskt sätt att hjälpa barn att gå igenom och förstå katekesen. Hjorth-Pedersen berättar på samma fina sätt som i de andra böckerna. Det kan vara om händelser i hans eget liv, berättelser han hört eller påhittade historier.

Sov gott mitt barn – bibelberättelser & godnattböner (Diane Stortz, Bornelings, 2017) och Min nyckelversbibel – 22 bibelverser att memorera för livet – var och en illustrerad med en känd bibelberättelse (Pärlan förlag, 2018) är en kombination av andaktsböcker och barnbiblar. De passar för barn från 4-8 år. Båda böckerna har fyrfärgsillustrationer. Jag fastnar särskilt för Diane Le Feyers bilder i Sov gott mitt barn, som är livliga utan att bli för barnsliga. Båda böckerna använder fyra sidor per andakt och följer ett urval av bibelns berättelse i kronologisk ordning. Min nyckelversbibel missar lite i kronologin kring Jona, Daniel och Ester, men det beror nog på att dessa böcker inte står i kronologisk ordning i Bibeln. Sov gott mitt barn har en ram av ett bibelord (inte från aktuell bibelberättelse), en välberättad bibelberättelse, ett löfte från Gud och en godnattbön. Jag läser just nu den här boken med vår sexåring. Eftersom vi läser vid frukosten byter vi ut god natt mot god morgon. I slutet av boken får föräldrar tips kring kvällsrutiner och att läsa tillsammans med barn. Särskilt lästipsen är värdefulla. I Min nyckelversbibel är tanken att man ska lära sig 22 bibelverser utantill. Varje bibelvers är illustrerad med en bibelberättelse. För det mesta är nyckelversen tagen från ett annat sammanhang än berättelsen. Det kan vara lite förvirrande för läsaren, men överlag fungerar det bra. Varje andakt innehåller också en tanke till läsaren. Det är en god tanke att lära barn bibelverser utantill, men jag saknar förslag på just hur man kan memorera en vers.

I Simon & Marie – Alltid vänner! (Malin Kindvall, Kungabarn 2013) får man följa kompisarna Simon och Marie under ett läsår i årskurs 2. Boken är främst gjord för att användas i barngrupper i kyrkan, men går absolut att använda hemma också, men kanske inte att barn läser den på egen hand. Boken har 19 andakter, eller kapitel, som innehåller berättelse, samtalsfrågor, minnesvers, att fundera på, bön och läs mer och ledaren eller föräldern får själv välja vad vilka delar man använder. Kindvall är en mycket bra berättare och historierna om Simon och Marie är både gripande och tar upp många viktiga teman. Det är en bra röd tråd att få följa dem under ett läsår.

Andra årcyklar att följa är kyrkoåret och årstiderna. I Lyckliga Stina (Ulla-May Lindén, SLEF-Media, 2002) får vi följa med i Stinas olika frågor och funderingar kring de bibeltexter som finns i kyrkoåret. Boken är indelad efter årstiderna och börjar med våren. Varje andakt har en rubrik, en hänvisning till aktuell bibeltext och en berättelse om Stina. Texterna skrevs från början på 1960- och 70-talen, men det finns verkligen guldkorn även bland äldre böcker!

Två andaktsböcker som sätter ett övergripande tema över alla andakterna är Obeskrivlig – 100 intressanta texter om Gud & vetenskap (Louie Giglio, Sjöbergs föralg, 2018) och Äventyrsandaktsboken – 365 dagar med äventyr(Robin Schmitt, Semnos förlag, 2013). Båda passar för ungefär 7-10 år. Titlarna talar för sig själv, tänkte jag när jag såg böckerna, men riktigt så enkelt var det kanske inte. Jag är intresserat av apologetik (att förklara och försvara den kristna tron) och tänkte att Obeskrivlig äntligen skulle vara ett sätt att tala med barn om hur kristen tro och vetenskap kan förhålla sig till varandra. Så var det inte riktigt, utan andakterna i boken tar avstamp i något fascinerande fenomen i skapelse, som en tornado eller dinosaurier, och det får illustrera någon teologisk poäng. Ofta handlar det om hur stor och fantastisk Gud och hans skapelse är. Tillämpningen för barnen kan ibland riskera att bli prestationsinriktad. Boken är ändå välgjord och fyller verkligen sin poäng om man vill förundras över naturen runt omkring oss. Varje andakt har en rubrik, ett bibelord, en berättelse, bön och en faktaruta som kallas ”Så mäktigt” och beskriver något i naturen.

Äventyrsandaktboken trodde jag skulle ha lite scoutliknande innehåll där läsaren får olika uppdrag. Istället bygger andakterna på berättelser om barn som får vara med om äventyr, som att lära sig cykla på enhjuling, spela teater, hjälpa pappa i verkstaden, vara på sommarläger och semesterresor. Dessa äventyr kopplas sedan till något i Bibeln eller den kristna tron. Varje andakt har en rubrik, ett bibelord, en äventyrlig berättelse, en förklaring och en ruta med ord att lägga i skattkistan.  ndakterna är daterade från 1 januari och hela året. Berättelserna följer årstider och högtider någorlunda. Det märks att boken ursprungligen gavs ut i USA, både på namnen på barnen i berättelserna, på högtider som uppmärksammas och på typen av äventyr som förekommer. Ibland kan andakterna förenklat säga ”bara du tror på Gud kommer allt att gå bra”, men det finns en blandning. Andakterna är lättlästa och äventyren ändå medryckande. Det kan hjälpa en äventyrlig och aktiv person att vilja läsa.

Den sista boken jag vill tipsa om har också daterade andakter för hela året. Glädjehopp (red. Inese P Johansson, Henny Johansson, BV-förlag, 2018) är en samling av andakter av 45 olika författare (bl a jag själv). Många av andakterna har tidigare publicerats i barntidningen Droppen genom åren, men en del nyskrivna. Varje andakt har ryms på en sida och har en rubrik, några bibelverser och en berättelse eller förklaring till bibeltexten. Glädjehopp passar för 7-10 år och kan läsas av barn själv eller i familjen. De många olika författarna och berättarstilarna är en styrka. Eftersom kyrkoårets söndagar inte ligger på samma datum varje år finns ett söndagsregister. Det finns också ett register över vilka bibeltexter som används.

Glädjehopp vill förmedla glädje och hopp till barn. Det tror jag inte den boken är ensam om, utan alla andaktsböcker jag tipsat om handlar om att ge barnen en fasthet i att Jesus har gjort allt för dem, en glädje i tron och ett hopp som aldrig vacklar.

Guds rika välsignelse till din familj och lycka till med era andakter! Var inte rädd att höra av dig om du funderar på något!

© 2020 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑