Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Tag: boktips (sida 1 av 3)

Boktips – En godhet som räcker för alla

En godhet som räcker för alla av Birgitta Rasmusson med illustrationer av Sara Brunnegård, Spricka förlag, 104 sidor.

I februari recenserade jag En godhet som räcker för alla i Dagen. Nu kan ni läsa recensionen här på bloggen också.

En godhet som räcker för alla tar Birgitta Rasmusson läsarna med in i en fantasifull och rolig berättelse utifrån Psalm 23. Vi möter det oroliga lammet Ängslan, den arga baggen Agge och många fler. Boken är tänkt att läsas högt tillsammans och består av sex kapitel där varje kapitel utgår från en vers i psalmen. Till varje kapitel finns frågar att samtala vidare utifrån.

I första kapitlet väller fåren över mig och kapitlet består av enbart dialog. Det blir rörigt och något tröttsamt att läsa. I de följande kapitlen blir balansen mellan dialog och berättande bättre och även om jag tror att boken hade tjänat på några färre får finner jag mig tillrätta i flocken. Författaren gestaltar fårens känslor och relationer till den gode herden på ett fint sätt med humoristiska inslag. Både jag och barnen känner igen oss och blir varma i hjärtat när vi läser.

Författaren önskar att berättelserna och bibeltexten ska få berika både barn och vuxna när de läser och samtalar tillsammans. Att lära känna varandra över generationsgränserna är en nyckel till ett livslångt lärjungaskap och jag uppskattar författarens ambition med boken. Jag tror målet att växa tillsammans kunde uppfyllts ännu mer genom att baka ihop de två avslutande delarna “Samtala om tillsammans” och “Till reflektion och eftertanke”. Den första har ett tydligt barnfokus och ställer ibland lite för många ja/nejfrågor eller banala frågor. Den andra har ett tydligt vuxenfokus och ställer djupare frågor och kopplar an till andra bibeltexter. Dessa två avdelningar tillsammans kan skapa ännu djupare möten med bibeltexten och mellan barn och vuxna.

Bokens syfte är viktigt och författaren är bra på att gestalta bibelordet på ett fantasifullt sätt i livets händelser. Jag hoppas att hon utvecklar konceptet mer och skriver fler böcker.

Vilken barnbibel ska vi läsa?

Under våren släpper nätverket Jesus till barnen en mängd inspirerande kortfilmer om barn, kyrka, hem och familj. Det är bibelberättelser, tips på hur familjen kan få djupare samtal i hemmet, inspiration till att jobba generationsöverskridande i församlingen, och mycket mer. Filmerna finns på Jesus till barnens youtubekanal och facebooksida och i dem får du möta de flesta av oss som sitter i styrgruppen och några andra personer. De filmer jag medverkar i kommer jag även att dela här på bloggen tillsammans med en text som är baserad på vad jag säger i filmen. Första filmen handlar om hur man kan tänka när man ska välja en barnbibel att läsa i hemmet.

På den svenska bokmarknaden finns nu ganska många olika barnbiblar. Om jag samlar ihop alla som finns i vårt hem blir det ett trettiotal barnbiblar. Hur ska man veta vilken man ska välja att läsa? Jag vill dela med mig av några tankar.

För det första ska ni välja den barnbibel som blir läst! Den som barnen och du som förälder tycker om. För det andra är det bra att ha i åtanke att en barnbibel alltid är en tolkning av den ursprungliga bibeltexten och består av ett urval av texter – hela Bibeln är inte med. Därför villa jag för det tredje säga att det är positivt att läsa många olika barnbiblar med barnen. Ta även fram den vanliga Bibeln och läs den tillsammans.

Med det sagt – hur ska man välja vilken variant som passar bäst för er just nu? Jag skulle börja med att fundera på vilken ålder barnen är i, hur mycket textmassa de klarar och vilken typ av bilder och hur mycket bilder barnen vill ha. Därefter brukar jag bläddra i olika barnbiblar och se efter hur nära texten ligger den ursprungliga bibeltexten. Är texten i barnbibeln nära Bibeln eller är det med mycket förklaringar, tolkningar och tillämpningar? Här ligger barnbiblar på en lång skala, och det går bra att läsa både textnära barnbiblar och de med mer tolkningar. Det är dock bra att som vuxen vara medveten om vilken friheter författaren tagit sig, etc.

Därefter brukar jag också titta på vilket urval av bibelberättelser som författaren till barnbibeln gjort. Man kan titta på det centrala punkterna i Bibelns övergripande berättelse och se hur de beskrivs. Bläddra och se hur skapelse, syndafall, löftet till Abraham och folket och beskrivs. Kolla vad som finns med av Gamla testamentets senare berättelser. Finns profettiden och det delade riket med, eller hoppar urvalet från kung David till Jona, Daniel och Ester och sedan är GT slut? I urvalet i Nya testamentet är det ganska vanligt att barnbiblar slutar strax efter Jesus uppståndelse. Titta gärna på vad barnbibeln har med av berättelserna i Apostlagärningar, breven och Uppenbarelseboken. Vad sägs om den första kyrkan och Jesus återkomst?

När man läst några olika barnbiblar i familjen kan intressanta samtal uppstå, där barnen jämför olika barnbiblar med varandra och ni kan få tillfällen att se vad som står i vanliga Bibeln. Häromdagen fick jag och min son kolla upp ordet ”dödsängel” som användes i Minecraftbibeln i berättelsen om plågorna i Egypten. Han undrade nämligen om dödsängeln var ond. Det visade sig att det exakt det ordet inte är med i 2 Moseboken 12, men det finns en förgörare (Bibel 2000, fördärvare i SFB15), men det står också att det är Herren själv som går fram. Vi har inte pratat färdigt om den frågan, men den gav ett tillfälle till att både barnbibeln och Bibeln fick ligga uppslagna på köksbordet samtidigt. Jag tror att barn på så sätt kan upptäcka att vanliga Bibeln inte är så svår att läsa som man ibland kan tro, men också lära sig att se likheter och skillnader mellan barnbiblar och Bibeln.

Avslutningsvis vill jag uppmuntra er att läsa barnbiblar och Bibeln tillsammans i familjen! Välj en som passar er just nu, välj många olika över tid och ta emot vad Gud vill ge er genom sitt ord!

PS. Jag har tidigare recenserat några barnbiblar här på bloggen (“Sov mitt barn” och “Min nyckelversbibel”, “Guds stora plan – Berättelsebibel” och “Guds fantastiska plan – Bibeln”, “Barnens bästa bibel”) och fler recensioner kommer framöver.

Boktips – 100 kreativa böner

100 kreativa böner – För församling och familj av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad, Barnskivor.se, 136 s.

För mig är det ofta en utmaning att hitta tid och utrymme för bön, både enskilt och tillsammans med andra. Tillsammans med barn är det viktigt att fundera på hur jag som förälder eller ledare kan hjälpa barnen att kunna prata med Gud på ett naturligt sätt och komma till honom för både tillbedjan, förlåtelse, hjälp och tacksamhet. Jag brukar ibland säga att det inte finns något i Bibeln som vi inte kan undervisa barn om, men att vi behöver tänka på hur vi undervisar. På samma sätt tror jag det kan vara med bönen – barn behöver samma helhet i bönen som vuxna, men vi kan behöva fundera på hur vi ber för att hjälpa barnen att fokusera, förstå Guds storhet och hans omsorg om dem i bönen.

Genom åren har jag fått med mig olika bönetips – färdigskrivna böner, popcornbön, duplobön, bönestationer, m.m. Nyligen gav Barnskivor.se ut en bok av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad med inte mindre än 100 bönetips för församling och familj som författarna samlat på sig genom åren när de arbetat med barn och familj i kyrkan. “100 kreativa böner” är en sådan där idébok som man som barnledare eller förälder vill ha i hyllan för att kunna ta hjälp av för att hitta olika sätt att be med barnen. Boken är indelad i sju kapitel där de två första fokuserar på olika inriktning i bönen, med tillbedjan, tack, förlåt och önskningar i första kapitlet och bön för andra och varandra i andra kapitlet. Jag uppskattar att fokus på tillbedjan kommer först i boken, precis som bönen Vår fader börjar med tillbedjan av Gud innan våra önskningar kommer in. De fem följande kapitlen är mer indelade efter olika sätt att be – bönelekar, bönespel, pysselböner, bönestationer och böner kopplat till undervisning. I någon mån överlappar de två typerna av kapitel varandra, men indelning är ändå att bra sätt för läsaren att kunna dyka ner i registret och lätt hitta idéer för antingen den inriktning man vill ha på bönen, eller hur man vill be.

Det finns en stor rikedom bland böneförslagen och det märks att författarna har en djup längtan efter att bön ska vara naturligt och roligt för barn. De säger i bokens inledning att ”syftet med de kreativa bönerna är att barnen ska tycka att det är roligt att be till Jesus, att våga be ut hans namn högt och att man kan be och tacka Jesus tillsammans i sin familj eller barngrupp!” Ibland berättar någon av författarna hur ett sätt att be uppkommit, som ”kojbönen” som uppstod när Alexandra och hennes dotter kom på att det var lättare att be under täcket med en ficklampa tänd, än utanför täcket.

Även om författarnas fokus är bra och det är positivt att få många olika kreativa idéer på hur man kan be kan jag fundera på vad vissa förslag gör med vår gudsbild. Finns det en risk att bön mest blir en lek, där ballongen som ska slås fram och tillbaka mellan deltagarna får mer fokus än samtalet med Gud? Finns det en risk att Guds helighet förminskas när man ska kasta popcorn och den som lyckas fånga det med munnen får tacka Jesus för något? Även om det är viktigt att barnen upplever att relationen med Gud kan vara rolig, och att Jesus lyssnar på oss oavsett omständigheter, tänker jag att det är viktigt att bönen också får vara lika allvarlig och på allvar som för vuxna.

Med det sagt kommer jag ändå ha glädje av boken. Den kommer att ge inspiration när jag behöver hitta nya sätt att be och med 100 idéer går det alltid att hitta något som fungerar bra och går att anpassa till de barn och de sammanhang jag är i. För det är viktigt och riktigt att be tillsammans med barn och hjälpa dem att samtala med och lyssna på Gud.

Boktips – Sagans värld

  • Resan till kungens rike av Anna Andersson, Pärlan förlag, 2013, 135 s.
  • Var inte rädd av Anna Andersson, Pärlan förlag, 2014, 132 s.
  • En annorlunda pusselbit av Anna Andersson, Pärlan förlag, 2015, 128 s .

Inför advent skrev jag på bloggen om boken “När pottisarna råkade stjäla julen” och nämnde då att Anna Andersson har skrivit fler böcker som utspelar sig i Sagans värld. För några år sedan läste jag “Resan till kungens rike” för mina två yngsta barn och nu har vi läst de två efterföljande delarna “Var inte rädd” och “En annorlunda pusselbit”.

I var och en av de tre böckerna får vi följa olika barn som av olika anledningar behöver få komma till kungen och vara med honom i hans rike. Böckerna skildrar sorg, skuld, avundsjuka, kärlek, längtan och utanförskap på ett tilldragande sätt. I botten ligger hela tiden ett hopp – den som vänder sig till prinsen och litar på honom kan komma till Kungens rike.

Sagans värld liknar naturmässigt vår egen, men där finns också fantasifulla varelser som som flygande jättesniglar, ett pessimistfolk som bor under jorden och minidrakar. Olika öar i världen gestaltar olika årstider och känslor och uppe på molnen bor det troll som äter sig mätta på molntussar och faller ner till nästa moln när ett tar slut.

Författaren väver på ett skickligt sätt ihop böckerna med varandra – Tistella behandlar huvudpersonen Torva illa i “Resan till kungens rike”. Sedan får vi inte veta mer om henne förrän hon tar plats som huvudperson i “Var inte rädd”. Hahi, som är huvudperson i “En annorlunda pusselbit” dyker upp både i “Var inte rädd” och i boken om pottisarna. Och Torva finns på olika sätt med i alla tre böckerna. Sammanflätningen gör att det känns som att vara i olika delar och tider på en gång i Sagans värld.

Böckerna passar för 6-9-åringar och både att läsa på egen hand och högt. Kapitlen är 8-10 sidor långa. Språket är vackert, men något skiftande i hur väl gestaltningen lyckas. Ibland grips jag verkligen av berättelsen, ibland inte. Författaren planterar ledtrådar till vad som kommer att hända så att läsaren i förväntan läser vidare för att se om det blir som man tror. De svartvita illustrationerna av Anna Andersson själv är välgjorda, även om jag tycker att hennes bilder i boken om pottisarna var mer uttrycksfulla.

Böckerna har ett tydligt budskap om att det bästa är att få vara kungens barn och att det är det alla längtar efter. Prinsen är den enda som kan föra en till kungens rike. Vägen dit är inte alltid enkel, och inte heller de uppdrag man kan få av kungen när man lärt känna honom, men kungen är alltid med och lyssnar när man vänder sig till honom. Det är härligt!

Boktips – Barn i Bibeln

Barn i Bibeln – Möten mellan raderna av Charlotte Frycklund, Bibelsällskapet, 2020, 35 s.

Det här blir ett litet boktips om en liten bok. Charlotte Frycklund har kommit ut med en andaktsbok där hon i åtta andakter låter sina egna tankar möta bibeltexter om barn i Bibeln. Andakterna är illustrerade av barn i åldrarna 5-14 år. Med ett välflytande poetiskt språk formulerar hon det som kanske skulle kunna stå mellan raderna i bibeltexten.

Läsaren får fundera över vad bland annat storasyster Mirjam, unge kung Joash och barnet som Jesus satte i centrum kan ha känt och tänkt. Jag tycker det är ett spännande grepp att ta olika personers perspektiv i Bibeln och se händelserna utifrån den personens ögon. Det ger en fyllighet åt Bibelns berättelser och jag får upp ögonen för att det finns så många fler tankar, känslor, skeenden och möten än vad som står beskrivet i texten. Det gäller dock att vara tydlig med vad man gör – att det är ett tämligen fritt fantiserande över hur det kan ha känts och upplevts. Så länge både författaren och läsaren är medvetna om det tycker jag boken skapar bra möjligheter till reflektion.

Genomgående har Frycklund en syn på relationen mellan barn och vuxna där vuxna har makten och ofta missbrukar den, men att barnen kämpar emot och visar hur det egentligen ska vara. Varje andakt avslutas med en liten bön och där framkommer författarens perspektiv tydligt flera gånger. Andakten om Mirjam avslutas med ”Välsignade är de bossiga storasystrarna, och de småsyskon som de dominerar” (s 6) och andakten om barnen som retar en profet avslutas med ”Välsignelse över alla barn som ibland drar undan mattan under pompösa vuxna. Välsignelse över alla dem som är helt utan makt, och är helt beroende av vuxna.” (s 10). Jag tycker det finns både poänger och faror med denna maktanalys av texterna och hade glatt mig åt om fler perspektiv fått komma fram.

När jag först såg boken tänkte jag att den var riktad till barn, men när jag läst den tänker jag tvärtom att den inte alls är för barn. Dels riktas udden i den mot vuxna som inte släpper fram barn, dels tänker jag att den inte lämpar sig att använda direkt med barn utan att först ge barnen en god förståelse av de ursprungliga bibelberättelserna. Även vuxna behöver ha läst bibelberättelserna först. Även om boken har med hänvisningar till bibeltexterna finns det en risk att man läser andakten utan att slå upp Bibeln, men det är först när man kan texten som det går att fundera på vad som står mellan raderna. Annars föregriper det osynliga det faktiska och bibeltolkningen blir diffus. Jag är alltså inte odelat positiv till boken.

Boktips – Hemmakyrka

Hemmakyrka av Elin Redin, Rakel Brandt och Sofia Ödman, EFS Budbäraren & Salt, 2019, 52 s.

Hur kan alla åldrar tillsammans läsa Bibeln och samtala så att alla får känna att de är en del av samtalet, får jobba med de frågor texten ger och får glädje av att höra andra generationers reflektioner över texten? Jo, med hjälp av boken Hemmakyrka är det möjligt! Du ska nu får först några snabbfakta om boken och därefter delar jag en intervju från tidningen Dagen som Josefin Lilja gjorde med mig i november 2019.

Snabbfakta “Hemmakyrka”

  • En metod för att läsa Bibeln tillsammans över generationsgränserna.
  • Passar i en hemgrupp eller med familjen.
  • Metoden går att använda på vilken bibeltext som helst.
  • Boken innehåller sju samlingar med texter från Johannesevangeliet.
  • Varje samling ställer samma frågor till texten. Frågorna finns som lista, frågekort eller spelplan.
  • Boken ger ytterligare förslag på nio texter om Petrus att fortsätta med.
  • Ger en samlingsstruktur med start, bibelläsning och samtala, bön och upptäck mer.
  • Ger tips för hur du kan komma igång.
  • Ger tips för hur ni kan ha samtal med alla åldrar.
  • Innehåller en översikt över Bibelns innehåll.
  • Ger tips på olika sätt att be med alla åldrar.
  • Boken har “öppen rygg” vilket gör att den lätt kan ligga uppslagen på bordet så att alla i gruppen kan se.
  • Boken är snart slut i lager. Nytryck är förhoppningsvis på gång från Salt, men passa på att köpa nu!
  • Mitt boklager är slut, men boken finns att köpa hos BV-förlag och Bibeln idag.

Josefin Liljas artikel i Dagen, 19 november 2019:

Tre mammor ger ut ”Hemmakyrka” – en bok som får in Bibeln i vardagen

Hur får man in tron i vardagen och hur kan man läsa Bibeln tillsammans med barnen utan att det känns tråkigt och motigt? Tre mammor, som alla arbetat med kristen barnverksamhet, har tagit fram verktyg för att få just detta att fungera. Och de delar mer än gärna med sig av sina bästa tips.

– Kyrkan är inte bara en gudstjänstlokal, den är människorna även hemma, säger Sofia Ödman, inspiratör för barnverksamheten inom Evangelisk luthersk mission, och en av författarna till boken ”Hemmakyrka”.

Hämtning på förskola, skjutsning till träning, matlagning och husfix. Listan över vardagens ”måsten” går förmodligen att göra hur lång som helst. Hur ska man då dessutom orka ta tid för sin och familjens andliga utveckling?

Sofia Ödman sticker inte under stol med att det är utmanande.

– Att ta sig tid och ork till detta, det tror jag är den absolut största utmaningen, säger hon till Dagen.

– Men det är viktigt att vi gör det och jag tror helt enkelt att det handlar om att bestämma sig. Det kommer sällan spontant.

Sofia Ödman, själv mamma till fyra barn, vet mycket väl hur svårt det kan vara att få till en stund med andlig förkovran. Oavsett om det gäller en enklare andakt på kvällen eller ett längre samtal som utgår från Bibelns berättelser. Hon berättar med ett lätt skratt om gånger då kvällsbönen slutat med att familjen brustit ut gapskratt.

– Men då får det vara så den gången, man behöver inte se det som ett misslyckande när det inte blir lugnt och stilla.

Nej, syftet med boken ”Hemmakyrka” är inte att lägga sten på börda på redan hårt kämpande barnfamiljer. Tvärtom. Sofia Ödman och hennes medförfattare Elin Redin och Rakel Brandt, båda verksamma inom EFS, vill uppmuntra och hjälpa fler kristna att fördjupa och leva ut sin tro, mitt i det pågående livet. Att vardagen rullar på betyder inte att familjens andlighet måste sättas på paus, menar författarna.

– Vi tre mammor började prata om detta, hur man ska föra vidare den kristna tron till sina barn på ett bra sätt. Vi ville alla att den skulle bli synlig i hemmet och få prata tro tillsammans, barn och vuxna, säger Sofia Ödman när vi möts i samband med ett föredrag om boken.

– Men då behöver man medvetet prioritera det, och boken vill vi ska vara till hjälp. Som förälder vet man inte alltid hur man ska prata, även om man själv är uppväxt i ett kristet hem.

Sagt och gjort. De tre kvinnorna, alla med yrken som berör barn och tro, tog fram en samtalsmetod som kan liknas vid en hemgrupp, med konkreta verktyg för att få barn och vuxna att prata om tro och Bibelns berättelser tillsammans, på lika villkor.

– Det händer något när man träffas över generationsgränserna. När ett barn får höra en vuxen prata om rädslor, eller när man får lyssna till en 22-åring som reflekterar kring en bibeltext – det ger ett stort mervärde. Jag tror på att utvidga sin krets, att inte alltid bara vara den egna familjen utan ta steget att bjuda in en pensionär, en student eller någon som flytt från ett annat land, säger Sofia.

Två av de konkreta råden i boken “Hemmakyrka” lyder: avgränsa samlingen till en viss tid och planera gärna in den tillsammans med andra.

– Det är som med träning; det är lättare att komma iväg om man bestämt träff med någon. Vi hjälper varandra så att det verkligen blir av, menar Sofia.

Ett förslag på upplägg är att avsätta två timmar i veckan för ett bibelsamtal, vuxna och barn tillsammans. Man kan till exempel träffas klockan 17 och äta middag tillsammans (“för det måste ju alla ändå göra”) och därefter ha ett samtal, med avslut klockan 19. I boken “Hemmakyrka” finns färdiga upplägg, med förslag på inledande lekar, färdiga böner och bibeltexter med tillhörande samtalsfrågor. Ju yngre barnen är desto kortare bör samtalet vara. Barn och vuxna har varsin bibel framför sig och de barn som kan läsa själva uppmuntras att läsa några verser högt. Alla ska känna sig delaktiga.

– Vi har testat några olika varianter hemma, oftast bara vår familj, men jag tror det funkar bättre att blanda upp med andra barn och vuxna. Då får våra barn lättare att fokusera, säger Sofia.

Varför är det viktigt att få in kyrkan i hemmet? Räcker det inte med söndagarna?

– Jag tror det finns ett sug i samhället efter att leva hela liv. Jag är ju kristen i hela min identitet. Är jag samma person när jag är hemma med mina barn som den jag är i kyrkan på söndagar? Har jag ett annat språk till exempel? Pratar jag om helt olika saker hemma och i kyrkan?

Sofia understryker att föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv och menar att det finns en risk om man anser att institutioner som skola och kyrka ska ansvara för barnens utveckling. Barnen lägger märke till om en förälder uppvisar olika identiteter på söndag förmiddag och övriga dagar i veckan. Det behövs en ”äkthet i livet”, menar Sofia.

– Under veckan har vi kanske en timme söndagsskola och gudstjänst – det är väldigt lite i relation till ett helt lärjungaskap. Om jag och mina barn ska växa behöver vi ägna mer tid åt bibel, bön och samtal. Vi som vuxna behöver tänka vad jag i långa loppet tycker är viktigast. Vad får det i så fall för konsekvenser för vår kalender?

Läsupplevelser 2020

Under mitt första år som bloggare har jag delat med mig av en del boktips och det kommer jag att fortsätta göra. Jag hinner tyvärr inte skriva om varje bok jag läser, och varje bok är heller inte relevant för en blogg och bibel, barn och pedagogik, men nu vill jag ge er några ytterligare läsglimtar från 2020.

Under året läste jag runt sextio böcker. Utifrån mitt intresse för barn- och ungdomslitteratur, mitt föräldraskap och mitt yrke har flertalet av böckerna haft barn och unga som målgrupp, men en del kurslitteratur och böcker om apologetiska frågor har också hunnits med. Det jag saknar är att jag har haft svårt att ta mig tid att läsa skönlitteratur för vuxna. En av de få jag läst under året är “Ödehuset” av William Young. Den är värd ett eget blogginlägg så jag skriver inte mer om den nu.

Utdrag i “Gömstället” av Corrie ten Boom.

Jag och min man läser fortfarande högt för alla våra barn på kvällarna och det är roligt att se vilka böcker i min läslogg som det står en notis om högläsning på. Till exempel har jag under året läst “Gömstället” av Corrie ten Boom för ett av barnen. Berättelsen om hur Corrie och hennes familj gömmer judar i det ockuperade Holland under Andra världskriget, och deras upplevelser i fångenskap, är gripande. Det var på sätt och vis en jobbig berättelse för barnet, men samtidigt som hon reagerade starkt mot nazismens övergrepp greps hon också av den övertygade tron på Jesus i Corries familj.

Maria Gripes trilogi.

Maria Gripe är en författare jag återkommer till och under året har jag högläst hennes trilogi om Hugo och Josefin. Det är en så vacker och enkel gestaltning av vänskap med underfundig humor! Jules Vernes böcker har passat ett av våra barn och senast har vi läst “Från jorden till månen”. Det är en ganska märklig berättelse, där allt beskrivs mycket faktamässigt och vetenskapligt, samtidigt som man som läsare förstår att det här fungerar ju inte alls. Det var dåtiden science fiction som vi nu kan fascineras av. Jules Verne har lagom korta kapitel vilket gör sig bra för högläsning.

För egen del har jag läst några böcker som på olika sätt handlar om sexualitet, manligt och kvinnligt. Stefan Gustavsson gör i den första delen av “Nakna utan att blygas” en väldigt bra presentation av hur dagens syn på sexualitet har vuxit fram. Trådarna går så mycket längre tillbaka än till 60-talets frigörelse. Därefter målar Gustavsson upp bilden av den kristna synen på sexualitet för att till sist avsluta med en del om olika invändningar och frågor.

Under hösten kom Olof Edsinger ut med boken “Olika och jämlika”. I den ligger fokus på manligt och kvinnligt. Edsinger börjar med att beskriva fyra olika sätt att se på manligt och kvinnligt och kritiserar de sekulära förhållningssätten. Därefter har han en del om mäns och kvinnors olikheter utifrån hjärnan, kommunikation, psykologi, m.m. Jag tycker de första två delarna är fantastiskt bra! I den tredje delen går Edsinger i närkamp med de bibliska texterna om manligt och kvinnligt ledarskap. Edsinger gör ett mycket bra jobb med att visa på att detta är svåra frågor, där vi inte ska vara för självsäkra på våra svar, och presenterar olika möjliga tolkningar. Sedan håller jag inte med Edsinger i den tolkning han själv väljer. Framförallt kan jag tycka att det finns en brist i hans resonemang där har i sitt arbete med bibeltexterna inte kan komma ifrån att ord som huvud, ansvar, osv. används, men han vill inte göra något av dem i praktiken. I vilket fall är boken mycket läsvärd – alla kommer att utmanas på något sätt, hur man än ställer sig i frågorna kring manligt och kvinnligt. En sista bok inom samma ämnesområde som jag läst är “Girl Defined” av Kristen Clark och Bethany Baird. Även om den är skriven i tydligt amerikansk kontext med ganska annorlunda förutsättningar, tycker jag det är positivt att den vågar lyfta fram kvinnliga egenskaper som livgivare, hjälpsamhet (i en ytterst kompetent bemärkelse) och relationsvårdare och ge dem en hög status.

Hör de här tre böckerna hemma på en blogg om barn, bibel och pedagogik? Ja, för mig som både är förälder och möter barn i mitt yrke så är det viktigt att jag är genomtänkt och förkovrar mig inom livets alla olika områden. Identitet, kön och sexualitet är ett område där många barn och unga är förvirrade idag, och där tror jag de här böckerna kan ge gott stöd för att ge våra barn vägledning.

Så, det var några extra glimtar från min läsning 2020. Vad hoppas jag då på inför läsåret 2021? Det får bli ett kommande blogginlägg!

Boktips – Kristendomen bevisad för unga

Kristendomen bevisad för unga – utred Jesus med en riktig brottsutredare av J Warner Wallace och Susie Wallace, översättning Maria Sturefelt, Pärlan förlag, 2020, 127 s.

Att kriminallitteratur är en populär genre bland barn och vuxna är väl ett understatement. Går man till deckarhyllorna på biblioteket flödar det över av böcker. För barn är serier som Lasse-Majas detektivbyrå, Cirkusdeckarna och Dalslandsdeckarna bara några exempel. Därför tänker jag att det är ett smart grepp att även undersöka Jesus, Bibeln och kristen tro som ett kriminalfall. Det är just vad Susie och J Warner Wallace gör i sin apologetiska bok ”Kristendomen bevisad för unga” som just har kommit ut på svenska.

J Warner Wallace är själv brottsutredare och jobbar med kalla fall. Han blev kristen genom att undersöka kristen tro på samma sätt som han tog sig an fall i sitt yrke. Sedan dess har han skrivit flera böcker för både barn och vuxna ur ett kriminalperspektiv. Parallellen blir tydlig till Lee Strobel, vars böcker jag recenserat tidigare (Fallet Jesus för unga och Fallet mirakel för barn). Han började också att undersöka kristen tro utifrån sitt yrke, som journalist, blev kristen och skriver sedan böcker utifrån det perspektivet.

Det jag tycker blir en styrka i Wallace bok är att han inte bara undersöker kristen tro som en brottsutredare, han lär också läsaren hur det går till. Läsaren får med sig principer som sedan går att tillämpa på alla möjliga frågor man kan ha om tro och livsåskådningar.

Författaren tar med dig som läsare i boken genom att göra dig till en av deltagarna i en utredarutbildning för ungdomar på polisstationen i staden. Tillsammans med Daniel, Hanna, Jason och andra får du gå i skola hos brottsutredare Jeffries. Med utgångspunkt i en upphittad skateboard, som ingen vet vem som äger, får eleverna lära sig att arbeta med öppet sinne och inte låta sig styras av förutfattade meningar. De får lära sig att dra slutsatser, titta på direkt och indirekta bevis, undersöka och värdera vittnen och spårbarhet och mycket mer. Samtidigt som problemet med den mystiska skateboarden undersöks arbetar gruppen med frågor om Guds existens, Jesus uppståndelse och evangeliernas trovärdighet. Det är riktigt spännande! Boken sista kapitel tar upp skillnaden mellan att ”tro att” Bibeln är sann och att Jesus har uppstått och att ”tro på” detsamma. Här får Wallace tydligt fram målet med apologetiken – att människor ska komma till tro på Jesus Kristus och leva i relation med honom.

Boken har gott om svartvita realistiska illustrationer och i marginalen finns med jämna mellanrum grå rutor som handlar om att förklara ord, att gräva djupare och andra uppdrag.  Översättningen är riktigt bra. Barnen som är med i berättelsen går en kadettskola, och kadett är inte ett ord som vanligen används inom polisväsendet i Sverige, men den tydliga amerikanska kontexten gör att det ordvalet inte stör. Däremot hoppar jag till när skolans namn ”Elm Road School” direktöversätts till ”Elmvägsskolan”. Här tror jag det hade varit bättre att behålla det amerikanska namnet.

Till boken hör en hemsida där läser själv kan gå utredarskolan med hjälp av filmer med J Warner Wallace, arbetsblad och diplom. Sidan finns än så länge bara på engelska.

”Kristendomen bevisad” passar kanske allra bäst för barn att läsa själva, då det är lättare att bilda sig ett helhetsintryck av bilder, text och textrutor då, men den går också bra att högläsa. Den passar för barn från ungefär 9 år och håller ett par år upp i tonåren. Om jag skulle jämföra med Strobels böcker tycker jag att de håller något kortare, upp till 12-årsåldern. För min egen del är nog Wallace en favorit framför Strobel.

Boktips – Här för att stanna

Här för att stanna – Kristen i skapelsens ljus av Stefan Gustavsson, Apologia förlag, 2019, 235 s.

När jag gick CredoAkademin för 20 år sedan fick jag genom Stefan Gustavssons undervisning och boken ”Being Human” av Ranald Macaulay och Jerram Barrs en tydligare bild av vad andlighet är. Några år senare skrev Stefan Gustavsson själv en bok i ämnet: ”Gör som Gud – bli människa” (CredoAkademin, 2006). Förra året kom den boken ut i reviderad version, med fyra nya kapitel och under titeln ”Här för att stanna – kristen i skapelsens ljus”.

I kristna sammanhang är det alltför vanligt att vi tänker på det andliga som det icke-fysiska och att vi som kristna längtar bort från den här jorden. När man tittar närmare på Bibelns undervisning träder en annan bild fram. Det är en bild som bejakar skapelsen och det kroppsliga. Det är en bild av att skapelsen, som gått sönder, en dag ska återupprättas, och att vi människor ska få komma tillbaka till det goda tillstånd som rådde innan syndafallet. Det ska inte ske genom att vi lämnar den här skapelsen, utan att Jesus kommer åter och återupprättar jorden. Den här världen är Guds värld!

Utifrån detta skapelsebejakande förhållningssätt går Stefan Gustavsson i ”Här för att stanna” igenom ett antal olika teman som påverkas av hur vi ser på vad andlighet är. Jag har läst boken högt för vår 15-årige son under hösten. Boken har uppskattats av oss båda. Ämnen som ett lärjungaskap som bejakar livet, en kristen människosyn, Guds ledning, den kommande domen och den kristna församlingen är viktiga för mig som förälder att hjälpa mina uppväxande barn att fundera kring. Då är en sådan här bok till god hjälp. Jag kan även tänka mig att det vore intressant att använda boken tillsammans med samtalsfrågor i en ungdomsgrupp.

Jag uppskattar Stefan Gustavssons pedagogiska och lättförståeliga sätt att skriva. Vid högläsning var det lite svårt för den som lyssnade att hänga med på vad som var citat, punktlistor och så vidare, men det gick att förtydliga genom några extra ord. Dessutom var det lite roligt att få berätta för sonen att jag var en av studenterna som skrattade gott åt “The Ugly Face of Religion” i Aschaffenburg (se kapitel 2).

Denna, och Stefan Gustavsson övriga böcker, är litteratur jag vill och behöver återvända till och påminna mig om. De står i min bokhylla och är här för att stanna.

Boktips – Rummet innanför

Rummet innanför av Anna Karlsson, Sjöbergs förlag, 2020, 242 s

Äntligen kom uppföljaren! Båda mina döttrar har längtat efter fortsättningen på Anna Karlssons debutbok ”Inte som du tror”. Efter att jag sedan ett par dagar läst klart ”Rummet innanför” för 13-åringen har 11-åringen tagit över boken.

I ”Rummet innanför” får vi återigen träffa Miranda och Mirabelle. Deras relation till varandra går som en röd tråd även genom denna bok, men medan det bärande temat i relationen var konflikt i första boken är det här gemenskap och stöd. I den här boken får även Mirandas tvillingbror Erik en egen historia. Det är sommar, Mirabelles mamma är fortfarande på behandlingshem och Mirabelle bor hos sin pappa på herrgården. Granne med herrgården bor Mirandas familj hos mormor Edith över sommaren.  Mirabelle söker efter svar på alla frågor hon har om sin uppväxt, Miranda har mardrömmar sedan en omskakande upplevelse i slutet på vårterminen och Erik kastas in i ett uppdrag han inte vill genomföra. Alla tre får brottas med vad som är vist att fråga, berätta och göra. De får jobba med frågan om hur Gud leder och vad Gud kan vilja i olika situationer. Boken inleds med ett bibelord ur Efesierbrevet 1:18: ”Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till.” Det märks tydligt att författaren genom karaktärernas erfarenheter i berättelsen önskar att även läsarna ska få den bönen uppfylld.

Min dotter älskade den här boken, precis som den första. Jag kan tycka att intrigen inte blir lika stark i den här som i ”Inte som du tror” och boken känns inte lika genomarbetad. Ändå är det  härligt att få fortsätta följa Mirabelle, Miranda och Erik, och det är tydligt att kristna tonåringar kan identifiera sig med innehållet och uppmuntras i sin relation till Gud av den. Det är så viktigt och vi hoppas att Anna Karlsson skriver ännu fler böcker!

« Äldre inlägg

© 2021 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑