Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Author: Sofia (sida 1 av 10)

Den moderna mammans kamp

I nummer 8 2021 av tidningen Till Liv skrev jag en artikel om moderskap och nu publicerar jag den även här på bloggen.

Moderskap blir aldrig enkelt. Att bli mamma är omvälvande och kvinnan ställs inför helt nya frågor – vilken bild har jag av moderskap, hur är jag som mamma och hur förhåller sig min mammaroll till min omgivning?

I vårens bokutgivning fanns en ’moderskapstrend’ och P1 Kultur diskuterade litteraturens bild av moderskap. Man menade att det är ett moderskap som har nått botten: mamman på förlossningen förstår inte hur hon hamnat där, mamman med tonåringar ifrågasätter sin egen fostran av dem, och 85-åringen säger upp bekantskapen med sin dotter.i

I dag föds det i Sverige i genomsnitt mindre än två barn per kvinna. Det betyder att vi inte ens ersätter oss själva. I andra europeiska länder är genomsnittet ännu lägre. Har samhället frigjort kvinnan för mycket från moderskapet så att det inte känns relevant? Lever vi i en tid av existentiell hopplöshet där vi inte vill leva vidare genom kommande generationer?

Vad är vi egentligen skapade för?

Sedan industrialiseringen och urbaniseringen från 1800-talet och framåt har kvinnor i Sverige efterfrågats på arbetsmarknaden. Staten har velat ha ut kvinnorna ut på arbetsmarknaden på heltid och barnen har blivit hela samhällets ansvar. Reformer har genomförts, bland annat i föräldraförsäkringen, för att fäder ska ta mer ansvar i hemmet. Samtidigt har mödrarna fortsatt ta det största praktiska ansvaret för hem och barn.ii Många menar att reformerna har misslyckats eller att vi inte är framme vid målet än, men man kan undra om samhället försöker bygga något som vi inte är skapade för?

Jag hörde en kristen feminist med en tämligen konstruktivistisk syn på kön fråga sig ”Tänk om det är så att det för kvinnor kommer naturligare [än för män] att helt och hållet bejaka föräldraskapet och ge sitt liv för barnen på ett helt annat sätt? Vad gör vi med det?”iii Det var en självkritisk och modig fråga, som jag tror att hela vårt samhälle behöver ställa sig.

Det är positivt att kvinnor utbildar sig och yrkesarbetar. Det är positivt att både mödrar och fäder är närvarande och tar gemensamt ansvar för hem och barn. Det är positivt med familjeplanering inom vissa ramar. Men allt som gjorts för att hjälpa mödrarna i vårt samhälle har inte varit positivt. Många saker har snarare gjort att många kvinnor fått betala ett högt pris och fjärmats från det moderskap de skulle vilja identifiera sig med.

Några reflektioner kring moderskap

Utan att mena mig vara någon expert på de här frågorna vill jag göra några reflektioner kring vad moderskap är, hur moderskapet påverkas av omgivningen och hur vi som kristna kan förhålla oss till samhällets idéer om föräldraskap. Jag vill också lyfta några tankar kring hur vi som enskilda mammor tillsammans med make och barn kan få livet att fungera på ett sätt där vi i det stora hela mår bra och är i balans.

Det finns mammor och pappor!

Till att börja med är det viktigt att påminna sig om att det finns mödrar och fäder. I många sammanhang blir vi mammor reducerade till könsneutrala föräldrar eller vårdnadshavare. Vi behöver erkänna och proklamera att det finns mammor och pappor, att båda behövs lika mycket, att de har en del likheter men också en del skillnader. Olof Edsinger beskriver i sin bok Olika och jämlika skillnader man kan se mellan könen utifrån bland annat hjärnforskning, kommunikation och social interaktion samt lekmönster och yrkesval. Han menar att det är viktigt att vi ”frigör våra medmänniskor till att vara just individer, men att vi samtidigt är medvetna om de generella könsskillnader som finns”. För att familjer och moderskap ska fungera väl är det bra att känna till några av de här grundläggande skillnaderna.iv

Kallelsen och gåvan att vara mamma

Det finns goda skäl att tala om moderskap som en kallelse. Att föröka sig och bli förälder är en del av uppdraget att vara skapelsens förvaltare. Även om inte alla kvinnor får egna barn finns det en moderskapsroll som alla kvinnor kan få tjäna i. Vi behövs som andliga mödrar och förebilder i våra församlingar. Som mödrar har vi en livgivande, hjälpande och relationsfrämjande uppgift. Alla gifter sig inte eller får barn, det kan vara frivilligt eller ofrivilligt, men vi har alla gåvor från Gud att använda i de livssituationer vi är.v De gåvor vi fått av Gud ska vi använda till hans ära. Om du som kvinna har barn, så har du gåvan att vara mamma och det är en av de viktigaste uppgifterna man kan ha. Den gör inte att alla andra gåvor Gud gett dig försvinner, men det kan innebära att några andra gåvor får vänta med att användas under de mest intensiva åren som moder.

Podden Föräldrapeppen nämnde en gång att en engelsk ordbok definierade ”karriär” som ”livslång yrkesutveckling”.vi Detta säger något mer än att bara lyckas komma till nästa position på ditt jobb eller att tjäna lite mer pengar. Det handlar om att du utvecklas som person under hela livet. Jag vet få saker som slipat mig så mycket som att vara mamma, och många saker jag lärt mig i min mammaroll kan jag använda på andra områden i livet.

Var hittar mamma sin trygghet?

I dag vill många ha hunnit med utbildning, äventyr och några års yrkesarbete innan familjebildningen. Genomsnittsåldern år 2020 för förstagångsmammor var 29,9 år.vii Den åldern ökar kontinuerligt. När vi får barn är vi inte alltid beredda på vad moderskapet gör med oss. Hur förändras jag? Kan jag fortsätta med allt som vanligt? Eller hur ska livet se ut nu? Dagens mödrar är ofta väl pålästa om hur de ska göra för att allting ska bli rätt, samtidigt som de kan bära på en stor osäkerhet. På vad ska moderskapets trygghet vila?

Vi kan hitta en trygghet i andra mammor. Vi behöver få höra ”Vilken bra mamma du är!” eller ”Så fint att se dig tillsammans med dina barn!”. I dag finns begreppet ”mom shaming” som handlar om att mödrar blir kritiserade för hur de relaterar till sina barn, och det är i det stora hela kvinnor som kritiserar andra kvinnor. Detta är inte vad vi behöver! Det är gott för mig att lyssna på goda råd och ta rygg på någon annan mamma som har lite mer erfarenhet än jag själv. Att peka finger åt varandra är däremot aldrig fruktbart. Jag minns fortfarande hur stärkande det var när en vän i en situation där jag var frustrerad på mina barn sa orden ”Du är en jättebra mamma!”. Poängen var inte att min vän tyckte att jag skötte situationen perfekt, utan att hon uppmuntrade mig till att göra mitt bästa. Och jag minns den erfarna trebarnsmamman som jag fick inspireras av när jag fick mitt första barn.

Behovet av att tänka igenom föräldraskapet

Det skapar också trygghet att vara genomtänkta i familj och äktenskap. Det är lätt att följa med i samhällets mönster av hur länge mamma respektive pappa ska vara föräldraledig, när barnet ska börja förskola, vilken ekonomisk standard vi bör ha, med mera. Det finns inget som säger att mödrar måste följa detta mönster. Fundera med din make igenom hur ni vill att ert liv ska fungera: Hur kan ni ge barnen kvantitet och kvalitet i tid? Hur vill ni arbeta så att det blir en god balans mellan hem- och yrkesarbete? I samhällets ögon är det inte bra att jobba deltid (tänk på pensionen!) och att tycka om att vara hemma mycket med barnen. När makarna tillsammans delat upp ansvarsfördelningen i hemmet blir det också lättare att skydda sig mot frestelsen att ’spela offer’, vilket aldrig är en bra lösning.

Även mamma är ett barn

Den allra viktigaste tryggheten som moder är att komma ihåg att vi är barn till Gud. Det är i Guds ord och i församlingens gemenskap som mödrar får hämta kraft och styrka. Det kan vara svårt att hitta ro och tid till att ta hand om sin relation med Gud, men när vi mödrar matar oss med Jesus och hans trösterika ord kan vi hitta rätt i vår mammaroll. Till Jesus får vi också komma i vår otillräcklighet, be om förlåtelse när vi misslyckas, om vägledning när vi våndas och tröst när vi sörjer. Det finns inga perfekta mammor, men vi är tillräckligt bra och får fortsätta att formas och växa som lärjungar och mödrar.

Sofia Ödman, mamma och pedagog

i P1 Kultur, ”Ingen rosaskimrande dröm i vårens böcker om moderskap”, 24 mars 2021, https://sverigesradio.se/avsnitt/1681559 (hämtad 2021-07-01).

ii Historiepodden, ”Barnledig pappa (staten & föräldraskapet”, avsnitt 349, https://play.acast.com/s/historiepodden/349.barnledigpappa-staten-foraldraskapet- (hämtad 2021-07-01) och Svenska Dagbladet, ”Så har mammarollen förändrats sedan 1919”, 2015-05-30, https://www.svd.se/sa-har-mammarollen-forandrats-sedan-1919 (hämtad 2021-07-01).

iii Jesusfeministpodden, ”De sunkiga traditionernas praktik”, avsnitt 44, https://poddtoppen.se/podcast/1431018550/jesusfeministpodden/44-de-sunkiga-traditionernas-praktik (hämtad 2021-07-01).

iv Olof Edsinger, Olika och jämlika., Apologia 2020, s 141.

v Hillary Morgan Ferrer från Mama Bear Apologetics är ett inspirerande exempel, https://mamabearapologetics.com/

vi Föräldrapeppen, ”Om karriär, press och prestation”, avsnitt 11, https://foraldrapeppen.libsyn.com/avsnitt-11 (hämtad 2021-07-01).

vii SCB, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/foraldrars-alder-i-sverige/ (hämtad 2021-07-01).

Boktips – Insteg Rut

Insteg Rut av Ray Baker, Bibeln idag, 20 sidor.

Rut är en av de böcker i Bibeln som fascinerar och griper tag i mig mycket. Jag tänker att jag har läst bibeltexten och om bibeltexten en del. Ändå får jag gott om nya saker att fundera på när jag läser Bibeln idags bibelstudiehäfte över Ruts bok.

Bibeln idag säger själv om Insteg att det ”är en serie med lättillgängliga bibelstudiehäften som lämpar sig för såväl ovana som vana bibelläsare” och det håller jag med om. Det finns hittills fyra häften utgivna om Romarbrevet, 1 Mos 1-15, treenigheten och Rut.

”Insteg Rut” innehåller 8 samlingar. I inledningen till boken får läsaren hjälp med hur man kan lägga upp en samling, vare sig man har den enskilt eller i grupp. Varje samling innehåller ett låtförslag, en undervisande text, frågor och plats för anteckningar. Låtförslaget kommer man åt genom en QR-kod. Greppet känns tidstypiskt, vilket är positivt nu, men kanske gör att materialet tappar i tidlöshet.

Ray Bakers undervisande texter ger en djup förståelse av bibeltexten och får mig som läsare att fundera vidare, ibland provoceras, och framför allt att längta efter att läsa bibeltexten ännu mer. Frågorna växlar på ett bra sätt mellan att vara frågor som för läsaren in i bibeltexten och frågor som hjälper läsaren att reflektera över sitt eget liv och tillämpa bibeltexten. Utrymmet som är avsett för anteckningar underlättar för den skrivsugne, men signalerar samtidigt inte någon ton av att man ska ”göra sin läxa”.

Häftet har ett liggande format, i en lite märklig storlek. Det är mindre än ett A4 men större än en bibel, så det är lite obekvämt att bära på. Samtidigt passar formatet bra för att lägga häftet uppslaget på ett bord när man har bibelstudium i grupp.

”Insteg Rut” passar för olika åldrar, men kanske allra mest för ungdomar och unga vuxna. Jag är själv nyfiken på att prova materialet i ungdomsgruppen i vår kyrka, eller kanske med föräldrar i en babysångsgrupp, men jag skulle också rekommendera hemgrupper i blandade åldrar att testa materialet.

Boktips – Munken & Kulan

Munken & Kulan av Åke Samuelsson, illustrationer av Simon Samuelsson, Tomsing förlag, 108 sidor.

I sommar gjorde min familj en utflykt till Hönö och njöt av havsbad, pizza vid hamnen och så känslan av att det var här allting började. Ja, alltså berättelserna om Munken & Kulan. I slutet av 1980-talet började Åke Samuelsson berätta om Munken & Kulan på Hönökonferensen och otaliga är de barn som live eller inspelat hört Åke Samuelsson gestalta Bibelns berättelser genom två tioåriga pojkars liv och deras söndagsskollärare Rune.

Sedan 2005 har en del av berättelserna också kommit ut i bokform på Tomsing förlag och jag har nyligen läst om den första som helt enkelt heter ”Munken & Kulan” och innehåller fem episoder hämtade från tre olika cd-skivor. Det finns ytterligare sex böcker utgivna hittills. Den första boken har en fin sättning och är välgjord, med de andra har en lite billigare känsla med för lite omsorg om layout och sättning. Illustrationerna av Simon Samuelsson är dock lika bara i alla böckerna.

I den första boken får vi efter en kort presentation av centralgestalterna Munken, Kulan, Pastorn, Putte-Kulan och Rune, möta Munken och Kulan när de går på marknad och genom en ynka guldtia får lära sig att den som ger han blir rik. Därefter kommer mina favoritepisoder i boken, om när Kulan åker lådbil och hamnar på sjukhus. Den smärtsamma vägen lär pojkarna sig att Gud inte alltid ger det man ber om, utan han ger bara det som är bra. På sjukhuset får sedan Kulan lära sig att även de jobbiga dagarna kan man tacka Gud för. Ytterligare två berättelser ryms i boken.

Åke Samuelsson behärskar berättarteknik fenomenalt bra och han lyckas lyfta fram det humoristiska och dråpliga i allt som kan hända två tioåringar som är lite för busiga, men aldrig menar något ont och gärna vill lära sig mer om Bibeln. Som läsare tröttnar man aldrig på att läsa en episod till. Vi har läst både första boken och de efterföljande högt för barnen här hemma, och de har också lyssnat på många av berättelserna på CD. Det märks att bibelberättelserna är invävda på ett väl genomtänkt sätt och jag har mer än en gång förundrats över bibelkunskaper barnen har som jag själv inte visste om. När jag frågat: ”Var har du lärt dig det?” kommer svaret som en självklarhet ”Från Munken och Kulan”.

När jag var liten kände jag inte till Hönö mycket mer än via Hönöbröd och Åke Samuelssons berättande hörde jag bara talas om att syskonbarnen lyssnade på. När jag väl kom till Hönökonferensen som vuxen hade Åke Samuelsson slutat berätta live. Därför gläds jag åt att ha fått upptäcka berättelserna som vuxen och få ge dem till min barn – både i CD- och bokform.

Barnens sommarmöte – söndag

Under helgen 17-18 juli har ELM Syd sitt sommarmöte. Det sänds från Åhus missionsgård och du kan följa det på elmsyd.se. Kl 13.00 lördag och söndag är det barnens sommarmöte. I det här blogginlägget finns länkar till aktiviteterna som jag pratade om i barnens sommarmöte på lördagen om 2 Sam 11-12.

Kollekt – Kom och se Östafrika, swish 123 495 65 95.

Målarbild – Kung David spelar harpa.

Rebus finns här.

Droppen –Lilla redaktionen och odlingstävling.

“Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.” Psalt 51:12

Barnens sommarmöte – lördag

Under helgen 17-18 juli har ELM Syd sitt sommarmöte. Det sänds från Åhus missionsgård och du kan följa det på elmsyd.se. Kl 13.00 lördag och söndag är det barnens sommarmöte. I det här blogginlägget finns länkar till aktiviteterna som jag pratade om i barnens sommarmöte på lördagen om 2 Sam 11-12.

Kollekt – Kom och se Östafrika, swish 123 495 65 95.

Målarbild – Kung David och Natan.

Korsord om David.

Droppen Lilla redaktionen och odlingstävling.

“Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.” Psalt 51:12

Boktips – Små bibelhjältar

Små bibelhjältar – Skapelsen, David, Julen, Jesus helar en lam man, Den barmhärtige samariern. Text av Victoria Kovacs, illustrationer av Catherine Groenewald, Tomsing, 16 sidor per bok.

Små, korta böcker för barn med enskilda bibelberättelser har länge funnits på marknaden.

Från min egen barndom minns jag kanske mest Verbums serie ”Bibeln berättad för barn”, en översättning från holländska. Klassiska bibelberättelser, som den förlorade sonen, återberättas med färgstarka och samtidigt bleka illustrationer, med realistiska åldrar på människorna och känslostarka ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Ett nutida exempel är förlaget Tomsings serie med korta bibelberättelser för barn som de kallar ”Små bibelhjältar”. Det har hittills kommit ut 13 häften på svenska och jag har läst fem av dem. Serienamnet antyder att man ska hitta en hjälte i varje sextonsidigt häfte. I berättelserna ”David” och ”Den barmhärtige samariern” skildras en tydlig hjälte, medan andra berättelser inte lika tydligt framhäver en hjälte, som boken ”Skapelsen”. Man kan i och för sig tänka att Gud är den store hjälten, och det är han i alla böckerna.

Texten, skriven av Victoria Kovacs och översatt av Tomas Hagenfors, är enkel med en till två meningar på varje uppslag. Catherine Groenewalds illustrationera är färgstarka, mjuka och barnsliga. Ibland är de lite för gulliga för min smak. De flesta personerna i berättelserna illustreras som barn, men här och där dyker det upp ett skägg, som på Goljat, prästen, leviten och den barmhärtige samariern, de vise männen och inte minst Jesus. Man kan fundera på vad det är som avgör vem som får ett vuxet skägg, och vem som förblir barn, och om det påverkar ett barns uppfattning om berättelserna. I varje berättelse följer ett litet får med och betraktar nyfiket allt som händer. Läsaren kan identifiera sig med fåret och på så sätt följa med in i berättelserna och uppleva dem nära.

På sista sidan i varje bok finns en bibelvers ur berättelsen och en fråga. Bibelversen är ett bra sätt för barnet att komma närmre den vanliga Bibeln och föräldrar och barn lära sig versen utantill. Frågan hjälper barnet att tillämpa berättelsen i sitt eget liv och i vardagen. Ansatsen i frågorna är god, men tyvärr kan jag tycka att de ibland ramlar ner i diket av förhastade tillämpningar av söndagsskolberättelser. När barnet läst om David och Goljat och får frågan ”Har Gud hjälpt dig att göra något modigt?” hamnar fokus på David som en bild av läsaren, medan den stora poängen är att David är en bild av Kristus. Likadant kan jag tycka det är knepigt att fråga barn, efter berättelsen om födelsen i Betlehem och de vise männen, vilka gåvor barnen kan ge till Jesus, när den största poängen i berättelsen är Guds gåva till oss. De vise männen hyllar Jesus som den rättmätige kungen, profeten och prästen. Kanske borde frågan varit hur vi kan hylla Jesus?

Det är en utmaning att på några få sidor sammanfatta centrala, djupa och ibland omfångsrika bibelberättelser. Författaren får göra tolkningar och förenklingar. Ibland blir det inte klockrent, men överlag tycker jag detta är fina små häften som hjälper små barn att bli introducerade i Bibelns berättelser. Häftena passar perfekt att ha med sig i kyrkkassen till gudstjänsten, så att barn får något rofyllt och Jesusnära att bläddra och läsa i.

En god atmosfär i ett hem av trötthet

Många av oss kanske känner att livet nu lättar, men det kan också finnas en kvarvarande trötthet när restriktioner i vårt samhälle nu börjar lätta. Ofta är det i våra hem som trötthet märks som mest. I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort delar jag några tankar om hur man kan skapa en god atmosfär i ett hem av trötthet. Filmen finns nedan och du får även innehållet i text.

Under det senaste året har många av oss umgåtts mer med dem vi bor med än vad vi är vana vid. På många sätt har det varit en styrka och relationerna har fått fördjupas, men på andra sätt har det varit slitsamt. Jag har som mamma ganska många gånger kunnat känna en trötthet.

När det blir slitningar i familjen kan man fundera på: Kan jag ha vilket humör som helst? Kan jag bete mig hur som helst? Det är ju ändå mitt hem, jag ska ju kunna slappna av, eller? Det är kanske inte så enkelt, utan vi behöver tänka på hur vi är mot varandra. Jag har tänkt på fyra olika saker när det gäller det här.

Det första är att försöka tänka gott om den andre. Om någon i min familj gör eller säger något och min första spontana reaktion är att ifrågasätta, blir uppretad eller arg, så får jag försöka stanna upp och tänka att den andra personen kanske vill väl och menar väl.

Det andra jag har tänkt på är att ibland behöva stanna upp och vara tyst. Särskilt när jag blir arg får jag tänka på att andas, tänka till och inte börja prata förrän jag har koll på vad jag säger.

Det tredje som jag har tänkt på är vikten av att använda ordet förlåt, både att kunna säga förlåt till någon som man gjort illa och att uttrycka till någon som gjort mig illa: Jag förlåter dig.

Det fjärde jag tänkta på är att Efesierbrevet, särskilt kapitel 4, är en bra hjälp i allt detta. Där finns perspektivet av hur vi ska vara mot varandra. Det Paulus skriver utgår ifrån vad han sagt i början av brevet om vår identitet i Kristus – att vi är förlåtna, upprättade och rättfärdiggjorda och lever med Jesus. Sedan kommer det en mängd bra tips i kapitel 4. Läs gärna det och funderar på hur det kan hjälpa oss i hur vi är mot varandra. I kapitlet finns också ett annat perspektiv – återkommande sägs att Gud har förlåtit oss och att han förlåter oss igen när vi misslyckas.

Med hjälp av dessa tankar får vi i våra familjer och hem försöka bygga en god atmosfär mitt i all trötthet. En av Lina Sandell-Bergs psalmer har fått bära mig mycket under pandemin och får fortsätta bära i det som kommer:

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer.
Skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Boktips – Innan du fanns

Innan du fanns av Tuva Petersson, Pärlan förlag, 2021, 32 s.

”Innan du fanns längtade jag efter dig. Du bodde där, i min längtan.” Så börjar Tuva Peterssons nyutkomna bilderbok. Boken sätter fingret på en sådan där stor och lite paradoxal filosofisk fråga som många barn ställer. Var fanns jag innan jag föddes? Inom kristna sammanhang svarar vi vuxna ofta något i stil med att barnet fanns i Guds tanke. Vad är det egentligen att finnas i Guds tanke när man ännu inte existerar? Detta gestaltar Tuva Petersson på ett finurligt vis i boken som hon också själv illustrerat. I en närmast kiastisk eller parallell struktur berättas hur du bodde i Guds längtan, ett hus målat på liknande sätt som förskolebarn målar sina första hus – tvådimensionellt, fönster här och där och lite på sned. Huset är mitt i havet. Bilderna fortsätter att vara en kombination av småbarns klotter, färgsprakande miljöer och lite naivistiska människor med stora huvuden och små armar.

Berättarrösten kan man sluta sig till är Gud som talar om barnet med bibliska uttryck som dyrbar skatt, ögonsten och älskad. Barnet springer, klättrar och lyssnar i längtan. Till slut kan berättaren inte vänta längre, utan berättar med ord likt Psalm 139 om hur han formar barnet i mammans mage. Här lämnar barnet längtan, blir i illustrationerna en bäbis istället för en några år gammal flicka, och far genom havet för att födas omgiven av släkt, vänner och änglar. Sedan återvänder berättelsen till flickan på några år som springer, klättrar och lyssnar. Den parallella strukturen förstärker att berättelsen är det lilla barnets tankar om vad det är att finnas i Guds längtan.

”Innan du fanns” är en filosofiskt fundersam berättelse som passar som födelsepresent. Tuva Petersson gestaltar skickligt hur barn kan fundera kring det där med att finnas och inte finnas, att finnas i Guds tanke och att födas som Guds barn.

Boktips – Världens vackraste berättelse

Världens vackraste berättelse av Daniel Röjås, Libris förlag, 164 sidor.

Nyligen recenserade jag Världens vackraste berättelse i Dagen. Nu kan ni läsa recensionen här på bloggen också.

"Världens vackraste berättelse" av Daniel Röjås.

I Världens vackraste berättelse – om den Gud som söker kontakt får läsaren möta två berättelser. Det är dels, som titeln säger, en berättelse om Gud och grunddragen i kristen tro. Samtidigt är det en berättelse om författaren själv, Daniel Röjås, som på omslaget sitter vid ett inbjudande cafébord. Medan Röjås berättar helheten i Guds berättelse, väver han in glimtar ur sin egen berättelse. Och så bör det vara. Huvudsyftet med boken är att presentera den kristna tron för alla som vill stanna upp, sitta ner och fundera på vad de egentligen tror.

Efter två inledande kapitel om hur mån Gud är om att söka kontakt med den enskilda människan fortsätter Röjås med ett kapitel som sammanfattar huvudpunkterna i kristen tro. Sedan börjar han om på nytt och i kapitel efter kapitel fördjupar han berättelsen om gudsrelationen, synden, försoningen, uppståndelsen, pånyttfödelsen, Anden, bönen, Bibeln, kyrkan och inbjudan. I dag har vi i kyrkan ibland tunnat ut evangeliet och fokus hamnar på annat än Jesus. Som kontrast till detta är det härligt med Röjås tydligt evangeliska förankring. Han är inte rädd för att tala om synden och dess konsekvenser, för han är trygg i försoningen och dess möjligheter och han bjuder in människor till att bli en del av Guds berättelse.

Röjås har mer erfarenhet av att evangelisera än jag. När jag läser kan jag ändå fundera på om de som inte varit med alls i kristna sammanhang förstår språket. En subtil förväntan på vad människor vet om kristen tro kan göra berättelsen svår att förstå för en som aldrig öppnat en bibel eller gått in i en kyrka. Skulle boken fungera att ge till den sekulära svensken där jag rör mig?

Boktiteln skapar förväntningar inte bara på innehåll, utan även på det litterära planet. Här vacklar författaren. Han börjar gestalta och berätta, men vågar inte stanna kvar länge nog i berättelseformen. Han skriver, fast ibland undrar jag om han talar. Texten skulle ännu starkare kunna få bära innehållet i världens vackraste berättelse.

När barnen ställer svåra frågor

Har du varit med om att ditt barn ställt en riktigt svår fråga? Det har jag, många gånger. Vad ska man göra när barnen ställer svåra frågor om Gud, livet och tron? I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort ger jag sex tips på vad man kan tänka på när barnen ställer svåra frågor. Filmen finns nedan och du får även innehållet i text.

Det första man kan tänka på är att se till att vara närvarande och lyssna. Stanna upp med det du håller på med och var uppmärksam. Visa att du är närvarande och vill lyssna på barnet.

För det andra kan du själv ställa frågor tillbaka till barnet. Säg ”Det där var en jätteintressant fråga, vad tänker du själv?” På det sättet får du själv lite betänketid och kan fundera på vad du skulle kunna svara, men du får också reda på lite mer av vad det är som rör sig i barnets huvud kring frågan.

För det tredje skulle jag vilja tipsa dig om att våga säga ”Jag vet inte”. Inte på ett sätt så att du undviker barnets fråga och inte tar itu med den, men så att du vågar erkänna att du också håller på att lära dig. Du vet inte allt. Ibland har jag fått säga till mina barn ”Jag vet inte, men vi kan ta reda på det.” Och så har vi tagit reda på svaret tillsammans, eller så har jag tagit reda på det och tagit upp frågan med barnet igen. Du kan också ta med fler i familjen i samtalet. Någon annan kanske vet mer om frågan ni pratar om?

För det fjärde vill jag uppmuntra dig att våga säga till dina barn vad du tycker. De uppskattar att få höra din åsikt. Du ska inte göra det på ett sätt som kräver att barnen ska tycka likadant som du, och inte heller på ett sätt som gör att det låter som att alla kristna tänker precis likadant. Det finns flera stora frågor inom kristen tro som teologer och filosofer har funderat över i århundraden. Det är bra att vi säger till våra barn ”Det här kan kristna tänka lite olika om, och så här tänker jag.”

För det femte tänker jag att när våra barn ställer frågor om livet och tron behöver vi hjälpa dem att backa ett steg och titta på frågan utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Vad säger detta om helhetsbilden i kristen tro eller i en annan livsåskådning? Vi kan behöva göra distinktioner, alltså dela upp fråga i olika perspektiv och delar. Vi kan behöva prata med barnen om sanningsbegreppet – finns det saker som är objektivt sanna för alla människor? Vilka saker är subjektiv sanna? Hjälp barnen att backa ett steg och titta på sina frågor och tankar lite utifrån.

För det sjätte så har vi vuxna själva mängder av frågor. Vi vuxna behöver leta svar och rusta oss själva så att vi kan hjälpa våra barn att rustas i sin tro och tänkande. Det finns allt fler resurser för föräldrar att på olika sätt rusta sig. Apologetik handlar om att förklara och försvara den kristna tron på ett ödmjukt och respektfullt sätt.

Det finns flera olika böcker för föräldrar eller barn, eller som ni kan läsa tillsammans. Genom dem kan ni få hjälp att tänka igenom kristen tro logiskt utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Ni kan få svar på frågor kring Bibelns historicitet, Guds existens, m.m. Det finns poddar, bloggar, goda förebilder och vänner i våra församlingar. Så försök att själv förkovra dig. Ibland kanske det är du som ställer en fråga till ditt barn som ni kan prata om och dagen därpå kommer barnet till dig med en fråga och ni får leta nya svar tillsammans.

Lycka till!

Boktips

  • Kristendomen bevisad för unga, J Warner Wallace, Pärlan förlag, recenserad här.
  • Fallet Jesus för unga, Lee Strobel, Pärlan förlag, recenserad här.
  • Fallet mirakel för barn, Lee Strobel, Pärlan förlag, recenserad här.
  • Rusta dina barn – En apologetisk vägledning för kristna föräldrar, Natasha Crain, Apologia förlag, tankar om boken här.
  • Liten handbok om de vanligaste argumenten för och emot kristen tro, Tobias Sunnerdahl, Apologia förlag.
  • Minihandbok om de vanligaste argumenten för och emot kristen tro, Tobias Sunnerdahl, Apologia förlag.

Poddtips

Kurstips

  • Distanskursen Rusta dina barn ges av Apologia, troligen HT-21 igen.

Tidigare bloggtexter om apologetik, barn och föräldraskap

« Äldre inlägg

© 2021 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑