Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Tag: barn (sida 1 av 6)

SKATTEN – på digitalt äventyr med Gud

Sedan 2012 har Salt – Barn och unga i EFS tillsammans med Søndagsskolen Norge gett ut söndagsskolmaterialet SKATTEN i Sverige. Jag har använt det som ledare i barngrupper i lokal församling och även haft möjligheten att få arbeta på riksnivå med att utveckla SKATTEN och inspirera ledare.

Nu i pandemitider har barngrupper och söndagsskolor fått ställa om sin verksamhet. Många provar digital söndagsskola där barn och ledare träffas via Zoom eller annat digitalt verktyg. Här passar SKATTEN in väldigt bra! SKATTEN är till stor del digitalt baserat, det har en pedagogisk och genomtänkt struktur som är enkel att tillämpa i digitala möten och det sätter Bibelns berättelser och barnens tro och erfarenheter i centrum.

I Roseniuskyrkan där jag är ansvarig för barnverksamheten har vi haft söndagsskola på Zoom sedan januari i år. Jag vill dela med mig av våra erfarenheter och ge tips om hur man kan arbeta med SKATTEN digitalt. Jag gör det utifrån SKATTENs fem samlingsdelar – Gemenskap, Berättelse, Eftertanke, Uppdrag och Avslutning – och den numrering som de olika momenten i samlingen har.

Om du inte känner till SKATTEN sedan tidigare kan du läsa mer på skatten.nu. Materialet finns att köpa i SKATTENs webbutik. När du köpt ett paket laddar du ner en zip-mapp där ledarhäfte, agenda, unika moment för varje samling, sånger, m.m. ingår. Du får ett konto i webbutiken och kan ladda ner mappen flera gånger till olika enheter. Just nu finns det fyra paket att köpa, men det kommer fler. Tanken är att det ska finnas sex paket med 12 samlingar vardera plus ett jul-, ett påsk- och ett gudstjänstpaket.

Att lägga upp en digital samling

Gemenskap – vi ser varandra och känner att vi hör ihop i Guds rike

Var två ledare – en som sköter det tekniska, släpper in barnen i mötet och stänger av mikrofoner vid behov och en som leder samlingen. Ha alla kamerorna på och mikrofonerna av. Visa barnen hur de ska sätta på mikrofonen när du ber dem prata. Säg hej till alla barn, nämn dem vid namn och låt gärna var och en berätta något, t ex vad deras favoritdjur är eller något som hänt i veckan.

01 Inledningssång – det går inte att sjunga gemensamt med mikrofonerna på, men ledaren kan dela en sång i Zoom, antingen bara ljud eller en film med rörelser, och barnen kan sjunga där hemma med mikrofonerna avstängda. Jag har använt sången ”Kom och se” flera gånger. Tänka på att även dela ljudet och inte bara skärmen.

02 Tack och bön med tre ljus – vi har låtsats att var och en har en tändsticksask och tre ljus framför sig. Så har vi tillsammans tänt det första ljuset, ledare har bett den första bönen, lämnat tyst så att barnen kan be därhemma, och sedan tänt det andra ljuset, osv.

03 Skattkista – den stora skattkistan vi använder i kyrkans lokaler är lite stor att visa i Zoom så jag har valt att använda en hemlig tygpåse i stället. Jag tar upp det som ligger i påsen, frågar något barn om vad det är och vilken bibelberättelse det skulle kunna handla om idag. En del barn sätter spontant på sin mikrofon och ger en kommentar. Det fungerar bra.

04 Kollekt – här brukar vi ta upp kollekt till [Kom och se] som är ELMs missionsprojekt för barn. Jag delar min skärm och visar ett foto från något av våra missionsprojekt och på bilden står ett swish-nummer. Barn tar hjälp av sina föräldrar med att swisha. Som ledare kan jag också swisha en gåva och när jag hunnit göra det vet jag att de flesta barn och föräldrar också hunnit klart.

05 Minnesversövning – det här momentet flyttar jag runt i samlingen och tar där det passar. Vid en samling började vi med att sjunga ”Så älskade Gud världen” och jag delade filmen med rörelser. I en annan samling bytta jag ut vissa ord i en minnesvers till bilder och delade min skärm. Barnen fick gissa vad det skulle stå i stället för bilderna. Jag lät ett barn i taget svara. Sedan läste vi hela versen tillsammans, barnen med mikrofonerna av.

Berättelse – Vi upplever och lär oss berättelsen med många intelligenser och med hela vår varelse

06 In i Bibeln – jag brukar visa upp min vanliga Bibel och fråga barnen vilka två delar man kan dela in Bibeln i (GT och NT). Just nu använder vi paket 1 och följer berättelser i Matteusevangeliet så något av de äldre barnen brukar komma ihåg vilken bibelbok vi håller på med när jag frågar om det.

07 Dagens berättelse – många, men inte alla av SKATTENs berättaralternativ fungerar att använda i en digital samling. Berättarbilder med manus fungerar bra att dela på skärmen och det blir lätt för barnen att fokusera. Om man vill använda tala-måla-bilden kan man dela sin skärm så att bilden syns. I menyn när man delar skärm i Zoom kan man välja ”Annotate” (anteckningar), välja färg och tjocklek på pennan och rita på bilden. Det ritade går att spara innan man slutar dela skärmen. Dockteater fungerar utmärkt att genomföra. I Zoom finns till och med en funktion med videofilter där du kan välja att visa en virtuell scen. Monolog, lekberättande med musik, film och ljudberättelse har jag inte provat än, men ser inga svårigheter med att använda det digitalt. Jag har heller inte provat flanellograf än. Det skulle nog fungera bra. De berättarformer som jag tänker är svårare att använda är drama, lekberättande, berättande med vandring och TV-program. Om man är flera ledare och barn i ett hushåll kanske man kan hjälpa åt att genomföra någon av dessa berättarformer.

Eftertanke – Vi funderar över berättelsen och är öppna för vad Gud vill visa oss

08 Dagens fråga – Jag brukar lägga dagens fråga i ett lite större kuvert, med ett frågetecken på. Jag håller frågetecknet mot kameran, drar upp frågan vänd att barnen och ber ett barn läsa den. Sedan får barnen räcka upp handen och svara en i taget vad de har för tankar. Ibland ställer jag följdfrågor, ibland delar jag med mig av mina tankar.

09 Eftertanke – detta moment har jag anpassat efter hur mycket tid vi har och vad som är genomförbart. Vi har bara 45 min söndagsskola nu, så momentet har kortats ner jämfört när vi ses i kyrkans lokaler.

10 Jesusminut – Jesusminuten går bra att använda. Dela ljudet. Musiken och tickandet hjälper barnen att hålla ett lugnt fokus.

11 Bön – den föreslagna bönen där barnen ska upprepa ledarens bön fungerar bra, men man kan också be på andra sätt. Jag har använt mig av duploklossar. Flera barn har snabbt hämtat egna klossar hemma. Barnen har fått berätta om de har några böneämnen, sedan bygger jag en kloss för varje bön som bes. Jag inleder och avslutar bönen och uppmuntrar de barn som vill att slå på sin mikrofon och be däremellan, vilket främst några äldre barn har gjort.

Uppdrag – Vi låter berättelsen komma ut i våra huvuden, hjärtan, händer och fötter

12 Uppdrag – vi har inte gjort så många av uppdragen hittills. Dels på grund av tidsbrist, dels på grund av vad själv uppdraget innebär. Alla har inte skrivare hemma, så målarbilden har vi inte använt, men jag har tänkt att man skulle kunna mejla bilden till familjerna så kan de som har skrivare kan måla den vid ett annat tillfälle. Vissa uppdrag kräver mycket material och kan ta tid att genomföra. Vi har mer valt att fokusera på momentet lek, se nedan.

Avslutning – Vi ber att Gud ska fortsätta att välsigna oss varje dag i våra liv

13 Lek – det varierar om det går att använda den föreslagna leken eller inte. Det är positivt om barnen kan få röra på sig. Att leka en lek där barnen får hämta något fungerar bra och ofta kan man baka in dagens tema på något sätt. När vi pratade om Petrus bekännelse av Jesus som Messias, fick barnen hämta saker som började på M, sedan på E, S, osv tills de alla kunde lägga ihop ”MESSIAS” av sakerna.

14 Ta med hem – barnen sitter redan hemma och jag hoppas att steget till att fortsätta prata om samlingen med familjen därmed ska vara lätt att ta. I vår kyrka skickar vi barntidningen Droppen till alla barn också.

15 Vår Fader – filmen med rörelser går utmärkt att dela om inte ledare vill visa rörelserna själv.

16 Sång – vi har inte hunnit med en sång till här, men det är fritt fram att välja bland SKATTENs sånger.

När vi slutar brukar alla få sätta på sina mikrofoner och säga hejdå till varandra och ge varandra en luftkram.

Jag upplever att barnen är aktiva och fokuserade under samlingen. Vi har 20-25 barn i åldrarna 3-10 år och det kan ibland var svårt att veta om de yngsta hänger med. Fördelen är att de ofta har en förälder i närheten som hjälper dem att fokusera. Det som kan kännas lite ovant med digital samling är att det är tystare än att vara i samma rum som barnen, eftersom barnens mikrofoner är avstängda för det mesta. En fördel med den tystare digitala samlingen, där man som ledare inte behöver fokusera på att hålla ordning, är att det är enkelt för en hjälpledare att prova på att ansvara för delar av samlingen. I söndags var vi två som gjorde ungefär hälften var av samlingen och det fungerade utmärkt och blev en lagom utmaning för den nya ledaren.

Jag är så tacksam för att SKATTEN finns och för att det är så lätt att använda i digitala samlingar. Jag vill verkligen uppmuntra dig att prova också!

Men filmerna då?!

I mitt förra blogginlägg berättade jag att vi i Roseniuskyrkan nu provar att ha söndagsskola på zoom med barnen. Betyder det att jag inte kommer att göra några söndagsskolfilmer nu? Ja, det gör det. Fast det är inte zoom som har konkurrerat ut filmerna, utan redan före jul bestämde jag mig för att inte fortsätta att göra filmer direkt efter helgerna. Jag är tacksam till Gud för allt som söndagsskolfilmerna fått betyda för barn och familjer. Att få respons om att barnen känner att de umgås med mig varje söndag, att de vågar be med högt för första gången och att de lära känna Gud bättre är en nåd! Så varför slutar jag när filmerna lyckas med det jag önskat och bett och behovet fortsatt finns? Det finns två större anledningar – en som handlar om min arbetssituation och en som handlar om de behov barn och ledare har som inte filmer kan fylla.

Förra våren gjorde jag filmer från Palmsöndagen fram till sommarlovet och i höstas gjorde jag filmer från Alla helgons helg fram till jul. Det har varit avgränsade perioder med ett tiotal filmer. Just avgränsningen har gjort att jag orkat jobba extra intensivt under filmperioderna. Filmerna är på sätt och vis inte så komplicerade i produktionen, men från att jag börjar planera innehållet till att en 20 minuters-film publiceras tar det åtta timmar. Större delen av tiden har jag lagt i min 20% tjänst i ELM Syd och en mindre del i mitt ideella engagemang i Roseniuskyrkan. Som ni förstår blir det inte många timmar över till annat i ELM Syd då, och jag har med glädje jobbat en del övertid, men det har som sagt byggt på den avgränsade perioden. Nu är jag mätt och matt på film och behöver fokusera på andra uppgifter och kompa ut en del tid.

I våras kunde jag med ro sluta med filmerna, för det kom ett sommarlov, då de flesta inte brukar ha söndagsskola, och när hösten började fanns bättre möjligheter för söndagsskolor att åter träffas fysiskt, om än med vissa restriktioner. När jag avslutade filmerna före jul kände jag inte samma ro. Pandemins restriktioner är fortsatt hårda och vi kan inte träffas i våra kyrkolokaler. Hur skulle alla som haft glädje av filmerna nu ha söndagsskola? Jag funderade på om det fanns andra filmer, om flera kunde turas om att filma, om man kunde skicka ut något enklare material, osv. Så frågade en pappa i min församling om jag funderat på söndagsskola på zoom. Samtidigt fick jag signaler från andra barnledare om att söndagsskola på zoom kunde funka bra, att barnen hade behov av att träffa varandra, att ledare behöver få träffa varandra och hjälpas åt med uppgifterna, osv. Just detta att barnen behöver få gemenskap med varandra, och även vi ledare, är den andra stora anledningen till att jag tror att filmer inte är rätt sak att göra just nu.

Och nu har Roseniuskyrkan börjat prova och jag vill i min tjänst i ELM Syd finnas till hands för alla ELM-sammanhang och stötta så att fler kan ha digital söndagsskola där barnen i sitt lokala sammanhang får träffas! Så välkommen att höra av dig till mig om du vill ha stöd!

Sedan finns det ytterligare sätt att ha söndagsskola hemma, eller hemmakyrka kanske jag skulle säga. Hemmakyrka som jag varit med och skrivit är en fantastisk resurs i att läsa Bibeln med alla åldrar. Det får bli en bloggtext om den nästa vecka!

Ledarträff och söndagsskola på zoom

I torsdags träffades alla söndagsskolledare i min församling Roseniuskyrkan på zoom. Oj, vad jag hade saknat dem alla! Vi kan fortfarande inte träffas fysiskt, men på något sätt har de digitala möten, trots att jag är trött på dem, blivit allt viktigare för mig och jag känner mer och mer gemenskap i dem. De flesta ledarna har jag träffat på något sätt under det senaste året, men när vår äldsta söndagsskolledare, som jag inte sett sedan i mars, dök upp på min skärm blev jag rörd till tårar. Det blev så tydligt hur mycket vi behöver varandra, och hur vi som församling får vara Jesus kropp med alla våra olika personligheter och gåvor!

Med utsikten att det dröjer ännu en tid innan både ledare och barn kan träffas fysiskt fanns ett behov av att träffas i ledargänget, höra hur läget är, känna att vi är ett team och planera för våren. Jag märker inte minst i Jesus till barnen-nätverket att fler församlingar känner samma sak. Vi behöver bygga teamkänsla i de lokala ledargrupperna och även barnen behöver få träffa varandra. Så med hjälp av tips från församlingar som redan en tid haft digitala söndagsskolor poppar det nu upp alltfler.

På vårt ledarmöte bestämde vi oss för att prova att ha söndagsskola på zoom framöver. Vi var lite blandat positiva och skeptiska, men igår var det premiär! Vi bjöd in alla barn 3-10 år i församlingen till en träff kl 10.00-10.45. Vi tyckte det passade bra att ha söndagsskolan innan gudstjänsten kl 11.00 så att föräldrarna till de yngsta barnen kunde assistera tekniskt utan att behöva gå ifrån gudstjänsten. Igår var jag ledare och hade med mig en hjälpledare som släppte in barn i rummet, höll koll på mikrofoner och poängräkning. Under många år har vi i Roseniuskyrkan använt söndagsskolmaterialet SKATTEN – på äventyr med Gud. Eftersom materialet i stort sett är helt digitalt passar det mycket bra att använda även nu – jag kunde bland annat dela film med sånger och rörelser samt visa berättarbilder. Eftersom barnen känner igen strukturen i SKATTEN-samlingen tror jag det skapade trygghet i vad som skulle hända i samlingen. Jag skulle verkligen rekommendera er att testa SKATTEN om ni inte vet vad ni ska använda för material i er söndagsskola!

Det var så härligt att se alla barn! Runt 15 barn var med, några syskon satt vid gemensam skärm. Jag började samlingen med en runda där alla fick berätta vad de tyckte var det bästa med snö. På så sätt fick alla barn komma till tals. Efter hemliga påsen, kollekt, bibelberättelse och samtal fick de röra på sig genom en lek. Jag sa en sak de skulle hämta och den som kom först tillbaka fick en poäng. Leken och många andra bra tips har jag fått från Lugnetkyrkan i Falun.

Att sedan på kvällen få höra en treårings sammanfattning av söndagsskolan med att vi pratade om Jesus, och så fick vi hämta penna, toapapper och gosedjur, värmde mitt hjärta. Jag tackar Gud för alla möjligheter som finns mitt i omöjligheterna och ser fram mot att vi ledare i vår kan ha söndagsskola varje söndag med våra barn!

Nu i veckan ska en av våra ledare, som är pensionär, som inte känner sig trygg med att leda digital söndagsskola, men som har massa energi över i dessa tider, dela eller skicka ut barntidningen Droppen till alla söndagsskolfamiljer. Ännu ett sätt att få använda våra olika gåvor till att barnen och familjerna får möta Jesus och stärkas i sin tro!

Jag vill avsluta med tio snabba tips för digital söndagsskola. De flesta tipsen har jag själv fått från Lugnetkyrkan, min kollega Ewa-Marie i styrgruppen för Jesus till barnen eller från andra håll:

10 snabba om att digital söndagsskola:

  • Våga börja – det finns för det mesta ett motstånd i att prova något nytt. Du är inte ensam om att känna det! Men våga trotsa det och börja i det lilla.
  • Var alltid två ledare – en som håller i samlingen och en som håller koll på det tekniska och vilka barn som kommer in.
  • Kamera på – viktigt att alla går att identifiera.
  • Mikrofon av – barnen sätter bara på sina mikrofoner när de ska säga något. Ett tips är att slå på mikrofonen genom att hålla inne mellanslagstangenten.
  • Låt det vara er söndagsskola – barnen i församlingen behöver få bygga på sina relationer, så låt dem vara med som ändå skulle kommit till er kyrka.
  • Låt alla komma till tals – gör någonting varje gång där
  • Turas om – försök få med så många ledare som möjligt så att ni är flera som delar på jobbet och barnen får träffa olika vuxna.
  • Bibel, bön och gemenskap – låt alla dessa tre vara med i varje samling.
  • Följ en struktur – använda samma upplägg på samlingen varje gång, med olika innehåll i varje punkt.
  • Vila efteråt – tänk på att du kan bli lika trött av att träffa barnen digitalt som av en högljudd samling med massa spring i en dåligt ventilerad lokal i kyrkan.

Lycka till och Guds rika välsignelse!

God Jul och Gott Nytt År!

Det har varit ett mycket märkligt år. Inte kunde jag drömma om för ett år sedan att jag skulle blogga, skriva bokrecensioner och ha söndagsskola på film. Jag kunde inte heller föreställa mig att jag inte skulle få träffa alla barn och vuxna som jag är van att göra varje söndag. Det har varit tomt. Samtidigt har jag också uppmuntrats av att se hur tydligt det blivit att familjen och hemmet är viktiga för barns trosutveckling. Kyrkan har fått stötta hemmen på många nya sätt i år, och det tror jag kan komma något mycket gott av. För mig har det både varit en utmaning att ha söndagsskola på film och att inte få de spontana reaktionerna från barnen i det jag gör, men det har också varit en enorm uppmuntran med den respons jag fått här och på andra sätt. Att få höra att barn lär sig att bli kompis med Gud eller att en mamma får tröst i just sin situation genom de filmer jag gjort tackar jag Gud för!

Nu ska jag ha en välbehövlig ledighet tillsammans med familjen till efter trettondehelgen. Jag vill som julhälsning ge några tips:

  • Roseniuskyrkan har gjort ett julspel som finns på youtube, på både Roseniuskyrkans och Barnpedagogens kanaler. Titta gärna på det under julen och sprid det vidare till familjer och barn.
  • SKATTEN har en julsamling som man kan titta på tillsammans här.
  • Ett tips om ni har en krubba hemma – använd den i praktiken på julafton. Läsa julevangeliet och låt barnen flytta runt figurerna allt eftersom i berättelsen. Det har konkretiserat händelserna i vår familj.
  • Om ni är sugna på ett testa ett nytt spel under julledigheterna kan ni kolla in Bibeln idags nya spel Bibellinjen som är ett kortspel med syfte att lära sig Bibelns böcker i ordning.
  • I vår kommer jag att tillsammans med Martin Helgesson på Apologia att hålla i en distanskurs om apologetik och föräldraskap. Kursen heter “Rusta dina barn” och kurslitteratur är boken av Natasha Crain med samma titel. Kursen passar föräldrar med barn i alla åldrar. Blivande föräldrar och alla extraföräldrar, som många av er vuxna är till olika barn, är också välkomna! Läs mer och anmäl er här.
  • Att gör söndagsskolfilmer som jag gjort det sista i höst är väldigt roligt men tar också mycket tid. Jag kan därför inte fortsätta på samma sätt i januari. Däremot tänker jag att jag ska ge någon form av stöd för söndagsskola hemma. Om du har några idéer så tveka inte att höra av dig!

Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett välsignat nytt år!

Söndagsskola hemma – Fjärde söndagen i advent

Det är nu fjärde söndagen i advent och vi är allt närmare julafton. Vi har fått prata om ett nådens år från Herren, att Guds rike är nära och att Johannes kom för att bana väg för Herren. Idag är temat “Herrens moder” och vi ska få träffa Maria.

Dagens bibelberättelse: Luk 1:26-56

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger:

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling och adventstid!

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling och adventstid!

Söndagsskola hemma – Tredje söndagen i advent

Vi har kommit fram till tredje söndagen i advent och temat för samlingen har fortfarande med förberedelse och väntan att göra. Temat är ”Bana väg för Herren”. Det står i Jesaja 40 att det ska komma en som ska förbereda vägen för Messias. Vem gjorde det?

Dagens bibelberättelse: Luk 7:18-28

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger:

  • Vi tänder ett ljus
  • Johannes av Magnus Bredmar, Himmelbitar, Isaberg förlag

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling och adventstid!

Boktips – Kristendomen bevisad för unga

Kristendomen bevisad för unga – utred Jesus med en riktig brottsutredare av J Warner Wallace och Susie Wallace, översättning Maria Sturefelt, Pärlan förlag, 2020, 127 s.

Att kriminallitteratur är en populär genre bland barn och vuxna är väl ett understatement. Går man till deckarhyllorna på biblioteket flödar det över av böcker. För barn är serier som Lasse-Majas detektivbyrå, Cirkusdeckarna och Dalslandsdeckarna bara några exempel. Därför tänker jag att det är ett smart grepp att även undersöka Jesus, Bibeln och kristen tro som ett kriminalfall. Det är just vad Susie och J Warner Wallace gör i sin apologetiska bok ”Kristendomen bevisad för unga” som just har kommit ut på svenska.

J Warner Wallace är själv brottsutredare och jobbar med kalla fall. Han blev kristen genom att undersöka kristen tro på samma sätt som han tog sig an fall i sitt yrke. Sedan dess har han skrivit flera böcker för både barn och vuxna ur ett kriminalperspektiv. Parallellen blir tydlig till Lee Strobel, vars böcker jag recenserat tidigare (Fallet Jesus för unga och Fallet mirakel för barn). Han började också att undersöka kristen tro utifrån sitt yrke, som journalist, blev kristen och skriver sedan böcker utifrån det perspektivet.

Det jag tycker blir en styrka i Wallace bok är att han inte bara undersöker kristen tro som en brottsutredare, han lär också läsaren hur det går till. Läsaren får med sig principer som sedan går att tillämpa på alla möjliga frågor man kan ha om tro och livsåskådningar.

Författaren tar med dig som läsare i boken genom att göra dig till en av deltagarna i en utredarutbildning för ungdomar på polisstationen i staden. Tillsammans med Daniel, Hanna, Jason och andra får du gå i skola hos brottsutredare Jeffries. Med utgångspunkt i en upphittad skateboard, som ingen vet vem som äger, får eleverna lära sig att arbeta med öppet sinne och inte låta sig styras av förutfattade meningar. De får lära sig att dra slutsatser, titta på direkt och indirekta bevis, undersöka och värdera vittnen och spårbarhet och mycket mer. Samtidigt som problemet med den mystiska skateboarden undersöks arbetar gruppen med frågor om Guds existens, Jesus uppståndelse och evangeliernas trovärdighet. Det är riktigt spännande! Boken sista kapitel tar upp skillnaden mellan att ”tro att” Bibeln är sann och att Jesus har uppstått och att ”tro på” detsamma. Här får Wallace tydligt fram målet med apologetiken – att människor ska komma till tro på Jesus Kristus och leva i relation med honom.

Boken har gott om svartvita realistiska illustrationer och i marginalen finns med jämna mellanrum grå rutor som handlar om att förklara ord, att gräva djupare och andra uppdrag.  Översättningen är riktigt bra. Barnen som är med i berättelsen går en kadettskola, och kadett är inte ett ord som vanligen används inom polisväsendet i Sverige, men den tydliga amerikanska kontexten gör att det ordvalet inte stör. Däremot hoppar jag till när skolans namn ”Elm Road School” direktöversätts till ”Elmvägsskolan”. Här tror jag det hade varit bättre att behålla det amerikanska namnet.

Till boken hör en hemsida där läser själv kan gå utredarskolan med hjälp av filmer med J Warner Wallace, arbetsblad och diplom. Sidan finns än så länge bara på engelska.

”Kristendomen bevisad” passar kanske allra bäst för barn att läsa själva, då det är lättare att bilda sig ett helhetsintryck av bilder, text och textrutor då, men den går också bra att högläsa. Den passar för barn från ungefär 9 år och håller ett par år upp i tonåren. Om jag skulle jämföra med Strobels böcker tycker jag att de håller något kortare, upp till 12-årsåldern. För min egen del är nog Wallace en favorit framför Strobel.

Söndagsskola hemma – Andra söndagen i advent

Det är andra söndagen i advent och temat för samlingen är “Guds rike är nära” Följ med på en vandring genom Gamla testamentets profetior om den som ska komma.

Dagens bibelberättelse: Rom 15:4-7

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Bibelställen som tas upp:

  • 1 Mos 1-3
  • 5 Mos 18:17-18
  • Jes 9:2-7
  • Jes 7:14
  • Jer 33:14-16
  • Mika 5:2-5a
  • Sak 9:9-10
  • Jes 53:1-12

Sånger:

  • Vi tänder ett ljus
  • En hosiannasång av Krister Lillas, barnoas.fi
  • Bereden väg för Herran, Sv Ps 103

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling och adventstid!

Boktips – Barnens bästa bibel

Barnens bästa bibel av Sören Dalevi med illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson, Speja förlag, 2020, 275 s

Först vill jag säga till alla er som inte brukar läsa Bibeln eller barnbiblar: Välkomna med på ett äventyr! Läs ”Barnens bästa bibel” och möt den skatt som finns i berättelserna om vad det är att vara människa, och mest centralt av allt, om vem Jesus är. Sedan vill jag säga att min ovanligt långa recension nedan är skriven både ur ett litterärt och teologiskt perspektiv. Litterärt är ”Barnens bästa bibel” fantastisk. Texten är vacker, bilderna är rika och det finns en stor samverkan däremellan, men en barnbibel är alltid en tolkning av en annan text – den ursprungliga Bibeln. Det kan vara bra att både vuxna och barn funderar över vad boken gör för tolkningar av bibeltexten och att samtala om dem. Därav min analys av mer teologisk karaktär.

“Barnens bästa bibel” av Sören Dalevi, illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson

Jag tycker alltid det är spännande när det kommer ut en ny barnbibel på den svenska bokmarknaden. Vilket urval av Bibelns berättelser gör författaren? Slutar barnbibeln vid Jesus uppståndelse, eller finns berättelser från den tidiga kyrkan med? Hur gestaltas stora teologiska frågor om skapelse, synd, löfte och försoning i text och bild? Extra roligt är det när det kommer en barnbibel som är skriven på svenska från början och har en svensk illustratör. Översättningar från engelska fungerar många gånger bra, men det händer något språkligt och kulturellt när böcker har svenskt upphov. När jag tittar i mina hyllor inser jag att bland den mängd barnbiblar jag har finns det sedan tidigare bara tre skrivna på svenska: ”Pekbibeln” av Lars Steiner (Rabén & Sjögren, 2006), ”Bibel för barn” av Karin Karlberg, Inga Wernolf och Lisa Östh med bilder av Ulf Löfgren och textbearbetning av Solveig Samnegård (Verbum, 1995) samt ”En vän från himlen” av Ylva Eggehorn med illustrationer av Tord Nygren (Libris, 2012).

Det är därför extra roligt att Sören Dalevis ”Barnens bästa bibel” med illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson nu kommit ut! Sören Dalevi har doktorerat på barnsyn, gudsbild och Jesusbild i barnbiblar och jag har på ett seminarium med honom fått ta del av intressanta tankar kring hur bilder i barnbiblar förändrats genom tiderna. Det är kanske utifrån sin forskarbakgrund som han vågar säga att den bibel han själv ger ut är barnens bästa. Frågan är, lever den upp till sin titel?

s 68

Det första jag slås av är formatet. Boken är nästan stor som ett A4 och vackert kyrklig med bilder ur boken insatta som en mosaik på både fram- och baksida. När man drar handen över omslaget känner man strukturen från mosaikens ramar. Det är välgjort och gediget. Petterssons illustrationer är väldigt levande och detaljrika. Stilmässigt kommer jag stundtals att tänka på Quentin Blake när det gäller människorna och Jan Lööf när det gäller byggnaderna. Dalevis språk är vackert och enkelt utan att vara barnsligt. Särskilt olika personers repliker ligger ofta nära den ursprungliga bibeltexten vilket är en styrka.

s 172-173

Inlagan börjar med att författaren tilltalar mig som läsare med att jag kommer att ”få höra en berättelse som berättats i många tusen år. Den handlar om mod, om vänskap och om svek. Det är en berättelse om människor som du och jag. Den är spännande, ibland är den otäck och många gånger fantastisk.” (s 7). Redan här lyfter Dalevi in ett tydligt allmänmänskligt perspektiv som genomsyrar hela barnbibeln. Människorna på Bibelns tid var precis som du och jag, de brottades med samma frågor och upplevde samma känslor. Detta budskap av igenkänning blir ännu tydligare av att Marcus-Gunnar Pettersson i sina illustrationer blandar hudfärger och åldrar, dåtida och nutida kläder, byggnader och uppfinningar. Jag tycker att det finns en styrka i att lyfta fram det allmänmänskliga perspektivet, men kan fundera på om anakronismer, som grävmaskiner vid Babels torn och nutida sluttande villatak som den lame mannen släpas upp på, gör det svårare för barn att förstå den historiska och faktamässiga omgivningen till Bibelns berättelser.

När Dalevi sedan berättar börjar han med Jesu födelse för att senare backa tillbaka till Gamla testamentets berättelser. Denna berättartekniska lösning använder även Ylva Eggehorn i ”En vän från himlen”, men medan hon lägger in Gamla testamentet mitt i Jesu kringvandrande tjänst lägger Dalevi in Gamla testamentet mellan Jesu första år och när han som 12-åring kom till templet. Dalevis struktur med att Jesus fick höra berättelserna ur GT när han var liten blir starkare berättarmässigt än Eggehorns version.

Urvalet av berättelser från Gamla testamentet fungerar överlag väl. Läsaren får en röd tråd genom dem fem moseböckerna med skapelsen, syndafall, syndaflod, löftet till Abraham, slaveriet i och befrielsen ut ur Egypten. Sedan går det fort. Efter berättelsen om Noomi och Rut får vi bara läsa om när David när han besegrar Goliat. I en mening sägs att David blev en av Israels viktigaste kungar oc hdärefter tar Gamla testamentet slut. Vad hände med resten av kungatiden och hela profettiden? Genom att återigen tilltala läsaren befriar författaren sig från ansvar för detta abrupta slut på Gamla testamentet. Dalevi berättar att folket väntar på en ny kung, lika bra som David och med det bryggar han över till Jesus och när han är 12 år gammal. Alldeles i slutet av hela barnbibeln tar Dalevi upp frågan om urval igen genom att skriva att läsaren ”fått höra några av de mest spännande berättelserna i Bibeln. Det finns många fler, för Bibeln är en tjock bok.” (s 267). Hade han inte lämnat denna förklaring till läsaren hade jag varit mer kritisk till hans urval i GT.

Barnbibeln är så rik i text och illustrationer att en djupare analys av varje berättelse vore intressant. Det finns inte utrymme för många sådana djupdykningar här, men jag väljer att lyfta fram några aspekter i skapelsen och syndafallet som exempel. Texten börjar med ”I början, innan nånting fanns, var det mörkt och stökigt. Allt var huller om buller!” (s 31). Här reagerar jag på motsägelsen att inget fanns och samtidigt var allt huller om buller. Det är viktigt med distinktionerna mellan vers 1 och 2 i första kapitlet i 1 Moseboken. I v 1 står det att Gud skapade himmel och jord, före det fanns ingenting. I v 2 står det sedan att jorden var öde och tom, vilket också skulle kunna översättas med ”kaos”. Det är först när jorden finns som allt kunde vara huller om buller. Det är olyckligt att Dalevi inte är tydlig här, för det kan skapa logisk misstro till Bibeln hos barn. Bildmässigt gestaltas sedan Adam och Eva som barn när de skapas. På nästa uppslag ser de mer ut som tonåring och därefter som vuxna. Jag har hört tolkningen att Adam och Eva skulle varit barn från början tidigare, men jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om den, men tycker ändå det är värt att lyfta fram att Dalevi och Petterson gör ett val som jag inte sett i någon annan barnbibel. När Adam och Eva sedan njuter i Eden kommer ormen in i berättelsen. Pettersson har illustrerat den med fötter först, men efter att ormen lurat Adam och Eva och Gud skickar ut dem ur Eden ringlar ormen bort utan fötter. Detta är en lyckad tolkning av Guds dom över ormen i 1 Mos 3:14 om att ormen ska ta sig fram på sin buk. När Adam och Eva inte längre får bo kvar i Eden kan jag sakna att det inte framhålls tydligare att Gud har en plan för hela mänskligheten, även om det framhålls att han bryr sig om Adam och Eva.

När jag först läste berättelserna från urhistorien (1 Mos 1-11) kunde jag i barnbibeln sakna syndabegreppet. Människors ondska och elakhet beskrivs, men inte med termen synd. När jag läser i den vanliga Bibeln ser jag att begreppet synd faktiskt inte används ofta i dessa kapitel, så därmed inget konstigt med Dalevis ordval. När han sedan kommer till berättelserna i Nya testamentet kommer begreppet synd och behovet av förlåtelse och försoning upp tydligt, så helheten blir bra.

Med jämna mellanrum har Dalevi i barnbibeln lagt in psalmer ur Den svenska psalmboken, dikter av t ex Margareta Melin och Britt G Hallqvist, bibelverser och böner. Alla sådana inslag har ett annat typsnitt än berättelserna från Bibeln och psalmerna har även notbilder. Tydligheten i layouten gör att dessa inslag inte blandas samman med vad som är från Bibeln och de skapar en känsla av andaktsliv och beröringspunkter mellan berättelserna och läsaren som är positiv. Även här skulle det vara intressant att analysera vad som föranlett just detta urval av psalmer, dikter och böner. Är det en yttring av författarens favoriter? Vad som använts i hans tidigare arbete med barn i kyrkan? Känner barn från olika kyrkliga sammanhang igen dem? Den analysen lämnar jag dock därhän nu.

s 14

Många av Petterssons bilder utmanar mig att fundera vidare, de flesta på ett positivt sätt, men det finns en gestaltning som utmanar på ett sätt som skaver. Det är hur änglarna ser ut. Jag tycker det är bra att de inte stereotypiskt har vita kläder, ljust långt hår och vingar, men jag är ändå inte nöjd. När människor i Bibeln möter änglar blir de rädda för att änglarna utstrålar Guds helighet. Det är i grunden något positivt menar jag, men Petterssons änglar skrämmer mig på ett läskigt sätt snarare än att de inger gudsfruktan. Änglarna svävar omkring som andeväsen, vilket de är, men de ter sig mer som Voldemort utan kropp, än som goda budbärare.

Från Dalevis seminarium som jag deltog på för några år sedan minns jag att han pratade om att det blodiga och hemska tonats ner i barnbiblars illustrationer genom åren. Här tycker jag Dalevis samarbete med Pettersson på ett tydligt sätt motverkar den trenden. Självklart ska vi inte utsätta barn för blodigare illustrationer än nödvändigt, men samtidigt är barn medvetna om att det händer hemska saker, att människor dör, etc. När man ser blodet rinna på soldaten som Petrus huggit av örat på, märkena på Jesus rygg efter piskrappen och blodet som rinner nerför hans ansikte på grund av törnekronan, så tror jag att djupet i och förståelsen för vad Jesus kom för att göra blir så mycket större för barnen.

Urvalet av berättelser som Dalevi gör från evangelierna fungerar bra. Tiden mellan att Jesus kallar sina 12 lärjungar och hans sista vecka presenteras inte kronologiskt och jag har lite svårt att se någon tydlig tematisk ordning. Det gör inte så mycket. Jag fastnar särskilt för att berättelsen om äktenskapsbryterskan (Joh 8) är med, eftersom den inte är så vanlig i barnbiblar och det är en stark berättelse om förlåtelse och vem som har rätt att döma. En av de starkaste illustrationerna är när Judas har lämnat Jesus och de andra lärjungarna mitt i påskmåltiden, där kontrasten mellan ljuset hos Jesus och mörkret utanför griper tag i mig.

Genom att ha med berättelsen om Emmausvandrarna får Dalevi fram en tydlig poäng i att alla berättelserna i Gamla testamentet pekar fram mot att Messias måste lida och dö. Efter en återgivning av missionsbefallningen (Matt 28:18-20) och några korta rader om att lärjungarna gick ut i världen och berättade om vad de varit med om, att du och jag därför fått höra berättelserna och att vi genom den helige Ande kan be till Gud, slutar berättandet plötsligt. Om jag när det gäller GT tyckte att Dalevi räddade det tidiga slutet med att säga att det finns många flera berättelser, är jag inte lika förlåtande när det gäller NT. Berättelserna i Apostlagärningarna, breven och Uppenbarelseboken är centrala för att förstå vad det innebär att vara kyrka och att följa Jesus. Här får barnen ingen hjälp alls av de texterna.

En barnbibel är alltid en tolkning, både i text och bild, av de ursprungliga berättelserna i Bibeln. I bearbetningen och urvalet av det bibliska materialet lyckas Dalevi och Pettersson mycket bra med många saker, sämre med andra. Med det sagt vill jag ändå säga att denna barnbibel litterärt är det bästa jag sett på länge och illustrationerna lockar ständigt till att fundera mer.

Så, vad jag tänker jag till slut, är detta barnens bästa bibel? Nej, barnens bästa bibel är hela stora Bibeln, precis som det är den bästa för vuxna. Däremot behöver vi alla hjälp att förstå och tolka Bibeln och för barn som ännu inte kan läsa långa, avancerade texter på egen hand är barnbiblar ett viktigt redskap. Och av alla barnbiblar jag läst är ”Barnens bästa bibel” helt klart en av de bättre.

Söndagsskola hemma – Första söndagen i advent

Bereden väg för Herren! Hosianna, Davids Son! Det är första söndagen i advent och vi får fira ett nådens år från Herren. Mitt i en värld som lider får vi möta Jesus, kungen som kommer i ödmjukhet och förkunnar syn för de blinda, läkedom för de sjuka och räddning för de förlorade. Titta på samlingen så får du veta mer om det!

OBS! Ibland går det lite fort. I filmen säger jag att Sakarja har med orden “Hosianna, Davids son!”. Det stämmer inte, utan “Hosianna” står i Psalt 118:25. Ordet betyder “Herre fräls” och är både ett hyllningsrop och en bön.

Jag råkar också säga att barnen ska tända nästa ljus i ljusstaken som de pysslar. Jag menar givetvis genom att sätta dit en ny papperslåga.

Dagens bibelberättelse: Matt 21:1-9

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger:

  • Vi tänder ett ljus
  • En hosiannasång av Krister Lillas, barnoas.fi
  • Dotter Sion med Credokören
  • Bereden väg för Herran, Sv Ps 103
  • Hosianna, Davids son, Sv Ps 105

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

  • Målarbild (delas med tillstånd av Betty Lukens Inc.)
  • Lurigt och klurigt från Droppen.
  • Gör en adventsljusstake av toarullar – du behöver 4 tomma toarullar, målarfärg eller papper, lim, gult silkespapper eller vanligt papper till lågor, piprensare och klistermärken. OBS! Barnen ska tända nästa ljus genom att sätta dit en ny papperslåga och inget annat!
  • Droppens adventskalender.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling och adventstid!

« Äldre inlägg

© 2021 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑