Om bibel, barn och pedagogik

Tag: andakt (Sida 1 av 2)

Boktips – Jag pratar med Gud

Jag pratar med Gud – bibeltexter & böner för alla slags dagar av
Carolina Klintefelt, Semnos förlag, 2023, 104 s.

Den här recensionen publicerades först i tidningen Dagen.

På nätverket Jesus till barnens senaste konferens lyfte talaren Rachel Turner begreppet “chat and catch”. Hon ville visa att barn kan prata med Gud om allting. Precis som man kan småprata med en förälder om dagarna kan man småprata med Gud. Detta synsätt förmedlar Carolina Klintefelt på ett vinnande sätt i Jag pratar med Gud.

Boken består av 40 andakter för alla slags dagar och den undviker inte svåra ämnen. De är indelade i teman, som djuren & jag, mörker & ljus, vänskap & kärlek och Gud & jag. Varje andakt innehåller ett bibelord och ett författarjags tankar. Den riktar sig till barn, både i uttryckssätt och formgivning. Författarjaget verkar vara ett barn i lågstadieåldern och jag kan känna igen både mina barns och mina egna tankar i den åldern.

Klintefelt skriver i inledningen att vi kan prata med Gud om vad som helst, och att Gud vill prata med oss. Det senare blir lite svagt i boken. Gud talar inte till oss på samma sätt som en människa när vi har ett samtal, utan främst genom sitt ord. Barnet i boken tar också sats från bibelverserna, men landar inte riktigt i dem och som läsare upplever jag inte att jag lär känna Gud så mycket. Andakterna täcker in många områden i livet och i kristen tro, men jag saknar själva kärna i evangeliet. Jesus död och uppståndelse nämns aldrig, och vårt behov av Gud blir mer alldagligt än evighetsbaserat.

Paulus skriver i sitt brev till filipperna: “Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” (Fil 4:6-7) Detta är den stora behållningen av denna andaktsbok – att vi kan berätta allt för Gud och då ska hans frid ge oss skydd. Det hoppas jag att många barn ska få erfara.

Boktips – Barnens lättlästa bibel

Barnens lättlästa bibel av Jacob Vium-Olesen, illustrerad av Fabiano Fiorin, översättning Cecilia Kärnbo, Bornelings förlag, 2021, 197 s.

Bornelings har översatt och gett ut ”Barnens lättlästa bibel”. Som omslaget säger har den som syfte att hjälpa barn att träna på och lära känna Bibeln. Om den skulle finnas att låna på biblioteket skulle du kunna hitta den i hyllan för ”Lätt att läsa”-böcker. De har gemensamt att de har lite text på varje uppslag kompletterat med bilder, korta meningar, lite större radavstånd, inte för svåra ord och ett tydligt typsnitt. Samtidigt är de inte småbarnsböcker, utan ska passa skolbarn så de har ofta formatet av en kapitelbok med bilder som inte är för barnsliga. Allt detta stämmer bra in på ”Barnens lättlästa bibel”.

Boken består av 27 berättelser varav 12 är från Gamla testamentet och 15 från Nya testamentet. Berättelserna är indelade i tre textlängder och du kan se vilka som är korta, mellan och långa i innehållsförteckningen. På så sätt kan en nybörjare på läsning välja en text på lagom nivå. Efter varje bibelberättelse finns hänvisningar till var i Bibeln du hittar berättelsen.

Överlag tycker jag att innehållet är väl genomarbetat och det är skickligt att sammanfatta såpass mycket av Bibelns texter på såpass få ord. Enstaka ordval, som ”skona” kan man fundera på om de passar en som just börjat lära sig läsa. Förenklingen av språket går i något fall ut över innehållet, som när Jesus möter barn och texten pratar om att barn är viktiga, utan att få fram hur det har med Guds rike att göra. Texten återberättar bibelberättelserna utan stora tolkningar och utan att vända sig till läsaren med tankar och frågor.

Liksom i många andra barnbiblar berättas för lite om kunga- och profettiden i GT och om breven och Uppenbarelseboken i NT. Det är en särskild brist att Jesus återkomst inte alls tas upp. Istället slutar boken med en kort sammanfattning om att alla kan vända sig till Gud utan rädsla på grund av att Jesus dött på korset och uppstått, samt att han tagit vårt straff och betalat priset. Därefter sägs det att de som tror på Jesus är på väg till en framtid i himlen för evigt. Det stämmer dåligt med brevens och Uppenbarelsebokens undervisning om att Jesus ska komma tillbaka och återupprätta den här skapelsen.

Bilderna är färgglada och ganska typiska för tecknade serier och filmer om Bibelns berättelser. De fyller hela uppslagen utom området med text. Jag fastnade särskilt för bilden som skildrar de tio plågorna över Egypten. Texten nämner bara att det var tio plågor, medan bilden berättar vad varje plåga var. Att bilderna ger mer information än texten finns på många uppslag och det är en styrka. Ett annat exempel är de skriftlärdas reaktion på att Jesus förlåter synder och botar den lame mannen.

Apropå slaveriet i Egypten tycker jag det är smart att författaren valt att börja berättelsen om Mose med att han är vuxen. Det sparar mycket utrymme i berättelsen och hjälper läsaren att fokuserar på räddningen ut ur Egypten. Några andra saker jag tänkte på i enskilda berättelser i GT var att syndafallet kommer i skymundan. Det omnämns bara i berättelsen om Noa som att människorna blev onda. I berättelsen om Abraham blir löftet Gud ger lite halvt, eftersom bara folket nämns och inte landet och välsignelsen (1 Mos 12:1-3). Guds roll i berättelserna om Rut samt David och Goliat blir inte så tydlig. Ester får en lång berättelse och det är bra. Daniel illustreras alldeles för ung i berättelsen om lejongropen. Berättelsen om Jona är lång, vilket är bra så att även kapitel 4 om Jonas sura reaktion och Guds omsorg får utrymme.

Mellan GT och NT gör författaren en sammanfattning av de 400 tysta åren då Gud inte sände några fler profeter. Det är ju inte en direkt bibelberättelse och således finns inte heller någon texthänvisning, men det hjälper läsaren att förstå övergången mellan Gamla och Nya testamentet.

Berättelsen om Jesus födelse är kort, vilket jag tänker är klokt då många barn känner till den. Man kunde undvikit ordet ”stall” och att de vise männen skulle ha varit tre, men det är inte så farligt. Jesus dop är inte med och inte heller så mycket av Jesus undervisning, förutom liknelser. Ett antal under skildras. En liknelse som inte är så vanlig i barnbiblar som finns med är den om mannen som var skyldig mycket och slapp sin skuld, men inte kunde efterskänka skulden till den som var skyldig honom lite. Både den och andra berättelser visar på vårt behov av förlåtelse och att Jesus dog för våra synder och tog vårt straff kommer också fram tydligt i berättelserna runt påsken.

Tyvärr saknas berättelsen om hur lärjungarna får den helige Ande på pingsten. Den helige Ande nämns inte alls i boken. Inte heller nämns dopet. Dessa missar drar ner helheten.

Syftet att hjälpa nybörjare att läsa på egen hand tror jag uppfylls väl i den här barnbibeln. Många gånger är författaren skicklig i återgivningen av berättelserna, men det finns som sagt en del luckor av mer eller mindre allvarlig karaktär. När ditt barn läser den här barnbibeln – glöm inte att även läsa tillsammans med barnet i vanliga Bibeln.

Boktips – Advent Junior

Advent Junior av Karen Collum och Nathan Brown, illustrationer av Shane Winfield, översättning av Birgitta Kip, Skandinaviska Bokförlaget, 2022, 100 s.

Adventistsamfundet har en fin tradition av att varje år göra en adventskalender för barn och familjer. Ibland har det varit filmer, ibland böcker och varje år finns en digital kalender på kalenderiadvent.se. I år består kalendern av boken ”Advent Junior” som är uppbyggd som en andaktsbok där man i familjen läser en andakt varje dag under hela december. Ja, verkligen hela december ändå fram till nyårsafton. Jag uppskattar detta och att läsaren får stanna kvar i julen och betydelsen av att Gud blev människan även i mellandagarna.

Varje avsnitt börjar med en fråga som familjen kan diskutera och som leder in till dagens tema. Sedan följer en till två verser ur Bibeln och en text om dessa verser som man läser högt tillsammans. Temat i varje avsnittet följer inte kronologin i evangeliernas texter om Jesu födelse, utan tar upp nyckelbegrepp som Goda nyheter, Var inte rädd, Förundran och Främlingar. Efter texten kommer en fråga man kan fundera på tillsammans och sedan en uppgift man kan göra. Ibland hänvisas man till hemsidan kalenderiadvent.se och vad som gömmer sig bakom luckan där. I skrivande stund är inte luckorna öppna, så jag kan inte uttala mig om dem, men uppgifterna i boken är enkla och skapar julkänsla.

Andakterna är väl genomarbetade och teologiskt sunda. Vissa andakter överlappar varandra, men i varje finns ett fokus på ett visst begrepp eller område och jag tycker att boken ger en god helhet av inkarnationen och evangeliet. Andakterna tar inte så lång tid att genomföra och passar utmärkt vid frukost eller middag. Även om boken kanske främst riktar sig mot familjer med barn i 7-12-årsåldern tycker jag att både yngre och äldre barn kan få ut mycket av den, särskilt tillsammans med syskon och föräldrar. Den sista uppgiften behöver man inte göra samtidigt som man har andakten.

Boken har en stor styrka i de sista andakterna. Efter juldagens glädje över Jesus födelse kommer andakter om Jesus undervisning, korset, uppståndelsen, väntan och hopp. Att Gud blev människa för att ge sitt liv för oss är tydligt och den tid vi nu lever i som lärjungar förklaras väl.

Jag vill uppmuntra er att ta tid i december till att undersöka allt som hände kring Jesus födelse och varför. Varför inte göra det med ”Advent Junior”?

Boktips – Ni är mina vänner

Ni är mina vänner – En andaktsbok för barn av Sofia Häggmyr, Bornelings, 2022, 135 s.

Den här recensionen publicerades först i Dagen. Det är kanske inte en bok jag rekommenderar att läsa för barn, men för oss som är föräldrar och barnledare väcker den intressanta frågor, som “Vad förmedlar vi till barn att kristen tro går ut på?” och “Gör jag gott för att jag är en kristen eller för att bli en kristen?”

Jesus säger i sitt avskedstal “Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.” (Joh 15:12-14). Detta har inspirerat Sofia Häggmyr till titeln på hennes debutbok “Ni är mina vänner” som innehåller 20 andakter på temat vänskap.

Andakterna passar barn i låg- och mellanstadieåldern och är tänkta som ett stöd för den som håller i andakter. Läsaren möter barn som ställs inför dilemman och får se hur de löser dessa. Upplägget med bibelvers, betraktelse på 3-4 sidor med fotoillustration och bön fungerar bra. Vissa foton, som en mataffär med utländska matvaror, tyder på enkla lösningar snarare än att hitta helt rätt foto, och skapar distans. Berättelserna är levande och väcker empati och de belyser bibelverserna bra.

När man ska tillämpa Bibelns sanningar för barn är det lätt att hamna i moralism där kristen tro går ut på att vara snäll. Just där landar Häggmyr. Berättelserna och bönerna präglas av morallära snarare än av evangeliet. Förlåtelse mellan människor lyfts fram på ett bra sätt, däremot saknas perspektivet av människans behov av förlåtelse från Gud. I stället framförs att Gud tar hand om mig även när jag gör fel och hjälper mig att göra rätt. I en andakt står det “att Gud inte bryr sig så mycket om vad vi gjort utan att han mer bryr sig om vad vi ska göra sen” (s 48).

Häggmyr tycks ha missat poängen med den vänskap som Jesus beskriver i Johannesevangeliet, kapitel 15. Gud bryr sig i allra högsta grad om att vi har gjort fel, det är just därför han av kärlek lät Jesus ge sitt liv för att vi åter skulle kunna bli vänner med Gud. Vänskapen mellan människor blir bara ett utanpåverk om vi inte tar emot Jesus vänskap – syndernas förlåtelse genom hans död och uppståndelse.

Boktips – Andakter vid köksbordet

Andakter vid köksbordet – 52 veckor för hela familjen av Emmalill Hector och Jeanette Ingemarson, Sjöbergs förlag, 2022, 127 s.

Den här recensionen publicerades först i Dagen.

Hur många känslor kan uppstå vid köksbordet under ett år? I en ny andaktsbok för familjer tar Emmalill Hector och Jeanette Ingemarson fasta på den mängd av känslor vi människor har, att vi behöver sätta ord på dem, relatera dem till Gud och hantera dem i relation till varandra.

I 52 andakter om var sin känsla hjälper författarna på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt familjer att ha andakt mitt i vardagen. Boken låter alla små nyanser av känslor rymmas. Vad är det för skillnad på förundrad, peppad och nöjd? Hur pratar vi om svåra känslor som besviken, ångerfull och skam?

Varje andakt har en huvudrätt: ett bibelord, en förklarande text, ett rim, samtalsfrågor och en bön. Detta gör familjen vid ett tillfälle. Ett par dagar senare är det dags för mellanmålet som är en mer praktisk utmaning. Till sist kommer desserten som är en utvärdering av hur utmaningen kändes. Andakterna är väl anpassade till hur länge en barnfamilj kan fokusera mitt emellan middag och kvällssysslor och jag uppskattar att andakten kan följa med vidare under veckan.

Det är svårt att veta om andakterna hjälper oss att prata om känslor för att kunna leda våra känslor, eller om vi snarare blir ledd av känslorna. Det finns en fara i detta, som jag tror hade varit bra att belysa mer i andakterna. Trots bibelord och ett tydligt fokus på bön kan jag även fundera på om boken hjälper oss att lära känna Gud mer, vilket jag tänker är ett kriterium för en andaktsbok, eller om jag mest lär känna mig själv. Samtalsfrågorna handlar oftare om mig än om Gud och texterna fördjupar snarare känslorna än bibelorden.

Med det sagt är det en glädje med initiativ som hjälper familjer att hitta stunder tillsammans då de får samtala, läsa Bibeln, be och tjäna tillsammans. Här har författarna gjort ett gott jobb och deras vision att familjer ska kunna prata och dela tron i hemmet delar jag fullt ut.

Söndagsskola hemma – Den helige Mikaels dag

På söndag är kyrkoårets tema “Änglarna”. I senaste numret av Droppen har jag skrivit en andakt för den söndagen. Ni får även den andakten här på bloggen som en hjälp för att ha söndagsskola hemma.

Änglar dyker upp på många ställen i Bibeln. Här finns ett pyssel kring uppståndelsen. Hemma kan ni göra fönsteränglar, stående änglar eller hängande änglar.

Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Andakt Liljas bokmärken

Lilja sitter på golvet i sitt rum. Runt henne ligger mängder av bokmärkesänglar. Änglar som lutar armbågen mot ett moln, änglar med blont lockigt hår och färgglada vingar och änglar i helfigur med klänningar och långa vingar på ryggen. Lilja funderar och hämtar sin bibel med bilder. Hon bläddrar och hittar till slut det hon söker.

– Pappa, kom!

Pappa tittar in. Lilja visar alla bokmärkena och pekar på bilden i bibeln.

– Det här stämmer inte. Alla mina bokmärkesänglar är färgglada tjejer med vingar, men i min bibel är det killar med vita kläder som heter Mikael och Gabriel. Vad är änglar för något egentligen?

Pappa hämtar sin egen bibel och sätter sig på golvet bredvid Lilja. Han berättar att Mikael och Gabriel är de enda änglarna som namnges i Bibeln. Det verkar heller inte som att de är män eller kvinnor som vi människor är. Pappa och Lilja undersöker vad det står i Bibeln om änglar. De läser om Jakob som ser änglar gå upp och ner för en stege. Lilja kommer på att änglar ofta kommer med budskap från Gud, som Gabriel till Maria. Pappa berättar att änglarna skyddar oss människor.

– Min kompis sa att hon hade änglavakt när hon blev påkörd av en bil. Hon skadade sig inte alls.

De slår upp Uppenbarelseboken och läser om att änglarna strider. De kämpar på Guds sida mot det onda. Pappa berättar att det finns onda änglar också, som strider på djävulens sida.

– Fast den största striden är avgjord. Jesus segrade över det onda när han dog och uppstod. Genom det är vi räddade.

Lilja kommer på att det var änglar som berättade för kvinnorna vid graven att Jesus uppstått. Sedan blir hon tyst ett tag.

– Var kommer alla vingar ifrån då?

Pappa slår upp Andra Moseboken 25 och Jesaja 6 och läser om keruber med två vingar och serafer med sex vingar.

– Kanske är det keruberna och seraferna som gör att vi tänker att änglar har vingar. Sedan står det till exempel att änglarna far ifrån herdarna den där natten när Jesus föddes.

– Ja, och de for ju inte i en bil precis, så kanske de ändå flög, skrattar Lilja.

Hon tittar på bokmärkena omkring sig.

– Nu när vi undersökt saken lite mer, tror jag inte änglar ser ut som mina bokmärken. Fast bokmärkesänglar är fina de också, på sitt sätt.

– Ja, särskilt den här, säger pappa med ett skratt och plockar upp en gråspräcklig hund som hamnat fel.

Lilja skrattar och de plockar ihop alla bokmärken. De knäpper händerna och tackar Gud för allt som änglar är och gör. Sedan går de till köket där fikat väntar.

Boktips – Målet i sikte

“Målet i sikte – Andaktsbok” utgiven av KRIK, 2020.

I våras undersökte Christer och Kicki Dahlberg i en kandidatuppsats vilka faktorer det är som får unga att utvecklas och stanna kvar i tron och församlingen. Ett mönster de såg var att den personliga bönen, gudsnärvaron och bibelläsningen varit viktig för de tillfrågade. Med det i åtanke var det mycket roligt att läsa den nya andaktsboken ”Målet i sikte” som KRIK – Kristen Idrottskontakt, nyligen gett ut. KRIK vill sprida idrottsglädje, trosglädje och livsglädje och det tycker jag genomsyrar hela andaktsboken.

Den har ett tydligt upplägg med tolv olika avdelningar med en handfull andakter i varje. Avdelningarna sträcker sig från skapelsen, syndafallet och Jesus försoningsverk till livet med Gud och att ge budskapet vidare.

Varje andakt innehåller ett bibelord, en betraktelse, en utmaning och en bön. Andakterna har många olika författare, alla så klart med någon koppling till KRIK, men det finns en bredd i åldrar och personligheter. En andaktsbok utgiven av en sportorganisation skulle man kunna tro bara har illustrationer från idrottens värld, men så är det inte alls, utan författarna tar upp exempel från olika delar av livet. Det finns ett blandat tilltal i boken, där andakterna både vänder sig till dem som är nyfikna på kristen tro och dem som varit kristna länge.

KRIK bygger mycket av sin verksamhet kring att man träffas och idrottar och mitt i passet stannar upp och har en andakt. Det märks att andakterna är gjorda för att passa i detta format, men jag tycker det går lika bra att använda dem i en ungdomsgrupp eller i sin personliga andakt. De passar tonåringar och unga vuxna, men jag skulle inte vara rädd för att prova dem som familjeandakt med lite äldre barn. De olika avdelningarna i boken gör att man enkelt kan välja ett tema som passar just nu, eller helt enkelt ta en andakt från varje avdelning i taget. Det kan upplevas lite tjatigt att ta en hel avdelning i ett svep, tycker jag.

Boken är med sitt format på ca 13×20 cm lätt att packa med sig och spiralbindningen gör det lätt att bläddra runt eller ha boken uppslagen. Jag kan möjligen fundera på hur länge spiralbindningen håller för att bäras runt i en sportbag med träningsskor och kläder.

I slutet av boken finns det ytterligare tankar om vad en andakt är och hur man kan lägga upp den. Kanske hade jag förväntat mig några tips på hur man kan lägga upp en KRIK-samling i sin helhet också.

Andaktsboken har ett tydligt fokus på att med Gud i centrum får livet rätt perspektiv. När vi tar oss tid att läsa Bibeln, att vara stilla inför Gud och låter oss utmanas att efterlikna Jesus, stärks vår tro, inte bara som något vid sidan om resten av livet, utan som det som är grunden i hela livet. Jag uppskattar verkligen att detta löper som en röd tråd genom hela boken och rekommenderar den varmt!

Uppsatsen jag nämnde:

Dahlberg, Christer och Kicki, Från ung till vuxen med tron i behåll. En studie av positiva faktorer för ungas trosutveckling, kandidatuppsats, Johannelund, 2020.

Boktips: Två nya barnbiblar

“Guds stora plan – Berättelsebibel” av Cecilie Fodor med illustrationer av Gustavo Mazali, svensk översättning av Christin S Salander, Pärlan förlag, 2020.

“Guds fantastiska plan – Bibeln” av Amy Parker med illustrationer av Jacqui Davis, svensk översättning av Johanna Linnér, Pärlan förlag, 2020.

Pärlan förlag utökar utbudet av barnbiblar med två biblar som båda på ett uttalat sätt vill förmedla Guds stora plan i historien. Roligt! “Guds stora plan – Berättelsebibel” riktar sig till 3-6-åringar och “Guds fantastiska plan – Bibeln” riktar sig till 8-12-åringar. Jag är mycket glad över att det kommer ut barnbiblar på svenska som på ett tydligt sätt försöker förmedla helheten i den stora berättelsen i Bibeln. Ofta får barn höra ett antal olika berättelser ur Bibeln, men de får ingen hjälp att se hur de olika händelserna hänger ihop och bildar en röd tråd i Guds räddningsplan.

“Guds stora plan – Berättelsebibel” (3-6 år) är 104 sidor lång och på varje uppslag finns en bibelberättelse på vänster sida och en kommentar som leder Guds plan framåt på höger sida. Till varje berättelse finns bibelhänvisningar till var berättelsen återfinns i Bibeln. Jag kan ibland tycka att kommentaren inte alltid hjälper mig att förstå den röda tråden. Halva boken ägnas åt de fem Moseböckerna, och även om många centrala händelser i Guds räddningsplan sker där, blir det en övervikt av dessa berättelser i urvalet till denna barnbibel. Jag hade hellre sett lite mer av Israels historia med kungarna, profeterna och exilen. Urvalet med berättelser ur Jesu liv är välgjort, men hela boken slutar med uppståndelsen och berättar inget om den första kyrkan eller om att Jesus en dag ska komma tillbaka och återupprätta hela skapelsen, som också är en del av Guds plan. Det är en utmaning att skriva om bibeltexter så att de blir både teologiskt klara, har ett barnvänligt språk och blir lagom långa. Här kunde författaren arbetat mer med urvalet och ibland med formuleringarna. Texten om skapelsen blir till exempel motsägelsefull när det står ”I början var jorden täckt av mörker. Inget hade blivit skapat ännu”. Översättningen haltar på några ställen och man kan höra de engelska uttrycken i bakgrunden. När det gäller illustrationerna tycker jag om det lite barnsliga uttrycket och jag skulle tycka om att läsa och titta i barnbibeln tillsammans med yngre barn.

“Guds fantastiska plan – Bibeln” (8-12 år) är 328 sidor lång och har 26 berättelser ur Gamla testamentet och 24 ur Nya testamentet. Berättelserna skiftar något i längd, under varje rubrik finns en hänvisning till var i Bibeln man återfinner berättelsen och varje berättelse har en eller två fyrfärgsillustrationer. Sista stycket i berättelserna sammanfattar hur berättelsen är en del av Guds plan och att det kommer något mer. Varje berättelse avslutas sedan med ett centralt bibelcitat ur berättelsen. Både sammanfattningarna och bibelcitatet är välgjorda och gör att Guds plan verkligen blir tydlig. Här kan jag tydligt följa vad som är den stora berättelsen mitt i de små och jag blir sugen på att läsa vidare. Urvalet av berättelser är välgjort och det finns med detaljer och perspektiv i berättelserna som passar väl för målgruppen. Jag kan sakna ökenvandringen på 40 år, delningen av riket i Israel och Juda och Jesus på förklaringsberget, men man kan inte få med allt. Berättelserna om Jesus pekar på ett bra sätt på hur Jesus kom med Guds rike och det är bra att texter om den tidiga kyrkan och att Jesus ska komma tillbaka är med. Översättningen fungerar överlag bra. Jag kan tycka att uttryck som ”Okej” och ”Hallå där” är stilbrott, men kanske att det är ett sätt att anpassa sig till målgruppen 8-12-åringar. Även om jag tror att denna bibel passar hela åldersspannet 8-12 år skulle jag rekommendera att man börjar med den tidigt. När barn närmar sig tonåren börjar de behöva en vanlig bibel eller en parafras.

Sammanfattningsvis tycker jag att båda dessa barnbiblar är ett bra tillskott för att de lyfter Guds stora plan. Bibeln för äldre barn lyckas bättre med detta än den för de yngre, men båda är väl värda att läsa.

Att inse sitt ansvar – tio olika sätt att ha andakt

Mina tidigare inlägg om föräldrars ansvar att ge tron vidare till sina barn har handlat om att lägga Guds ord på sitt eget hjärta och att göra tron synlig för sina barn. Det har blivit dags för ytterligare ett tips – ha andakt i hemmet! Det är bra för barn och föräldrar att läsa Bibeln och be tillsammans. I 5 Mos 6 står det att vi ska inskärpa Guds ord i våra barn och Ef 5 talar om att vi ska fostra våra barn i Herren. För att kunna göra detta behöver vi ge vidare av Guds ord till våra barn.

När vi talar om att ge tron vidare till barnen kopplar vi det lätt just till andaktsliv. Kanske tänker vi att om vi bara lyckas ha andakter så får våra barn en tro som bär. Till dig som lyckats få till bra andakter och tänker att det räcker med det vill jag säga, nej, tyvärr, att ge tron vidare är mycket större än så. Till dig som aldrig får till andakter och tror att du är ett hopplöst fall i att ge tron vidare vill jag säga, nej, du är inte hopplös. Eftersom trosförmedling är så mycket större än så, finns det inget som säger att avsaknaden av andaktsliv gör att barnen tappar tron. Med det sagt är det ändå positivt att hitta stunder då man i hemmet läser Guds ord och ber tillsammans.

Hur ska andakten gå till? Den bör innehålla bibel, bön och gemenskap, precis som en hemgrupp eller en gudstjänst. Och det är bra att hitta en återkommande vana varje dag eller vecka så att andakten blir av. Utöver det så kan andakten anpassas efter familjens behov. I vår familj har vi märkt att den form som passar bra ena halvåret inte alls passar nästa. Barnen utvecklas, veckorutiner ändras, behoven förändras.

Jag vill nu dela med mig av tio tips för att ha andakt med familjen. En del har vi använt hemma, en del kommer från samtal med andra föräldrar:

  • Välj en barnbibel att läsa ur, samlas i soffan en stund före läggning varje kväll och läs en berättelse, tacka Gud för det ni läst och dagen som varit, och sjung en sång.
  • Gå igenom alla Bibelns böcker. Vid andakten kan ni berätta om en ny bibelbok varje kväll. Ni kan läsa en vers som är central ur den boken. Måla en stor bokhylla på ett papper och rita för varje andakt in en ny bok i den ordning de kommer i Bibeln.
  • Sjung tillsammans! Gör en sånglista där barnen kan få välja en eller flera sånger att sjunga. Med mindre barn kan man göra sångkort genom att skriva sångens titel och rita en enkel bild till varje sång, så kan barnen välja sång själva.
  • Dra bibelordslappar. Skriv ner bibelhänvisningar på små lappar, t ex Joh 3:16, 5 Mos 6:4. Jag har gjort detta i ett kalkylblad på datorn. Lägg alla lapparna i en skål, låt ett barn dra en lapp vid andakten, själv träna på att slå upp versen och läsa den. Med barn som inte kan läsa kan en vuxen hjälpa till. Just nu försöker vi göra detta vid middagsbordet, innan alla går ifrån. Ett tag fyllde vi skålen med bönelappar istället och bad för den som stod på lappen vid andakten.
  • Samla alla barnen i ett av sovrummen vid läggningen, läs ur vanliga Bibeln tillsammans, fråga barnen om det är något särskilt de vill be för, be tillsammans och avsluta med Gud som haver. Även om inte de förstår allt i den vanliga Bibeln, förstår de mer än vi tror och ställer intressanta frågor.
  • Ha bibeltimma. I perioder har vi haft en timme i veckan då vi mer tydligt har haft undervisning med barnen. Det blir lite som söndagsskola, fast hemma, och vi har kunnat anpassa vad vi tar upp efter vad vi tror våra barn behöver. Vi har bland annat tagit hjälp av materialet På väg för 2-4-åringar, och av Luthers lilla katekes.
  • Spela tillsammans! Psalm 150 talar om att prisa Herren med både sång och instrument. Ett barn kan få vara med och välja sånger till andakten och alla, både barn och vuxna, kan vara med och spela och sjunga. Alla kan spela något – rytminstrument, piano, trummor … och någon måste ju göra rörelserna också!
  • Börja dagen med att läsa en andakt vid frukosten. Andaktsboken Glädjehopp (BV-förlag) passar bra. Andakt för hela familjen vid frukosten har hittills inte passat vår familj, däremot läser jag och yngste sonen Bibeln vid frukosten. Han väljer bland våra barnbiblar.
  • Ha andakt med varje barn enskilt. Gemenskapen med hela familjen är viktig, men det är också viktigt att varje barn kan få läsa Bibeln och be utifrån det barnets behov och utveckling. Därför passar det ibland bäst att läsa Bibeln med ett barn i taget vid läggningen eller någon annan stund på dagen.
  • Hitta kreativa och bekväma sätt att be. Låt barnen upprepa böner som du som vuxen formulerar. Be popcornbön, där alla får be korta böner högt. Turas om under veckan med att leda bönen. Använd färdigskrivna böner.

Det var tio olika tips. Listan skulle kunna göras mycket längre. När jag skriver ner alla tipsen inser jag att det skulle kunna bli ett eget blogginlägg för varje tips. Vilken barnbibel ska man välja? Vilka knep finns det för att lära sig Bibelns böcker? Hur får jag både femåring och tolvåringen att vara fokuserade samtidigt? Vilka sånger passar att sjunga i olika åldrar? Vi får se om jag utvecklar något av tipsen framöver. Hör gärna av er om vad ni skulle vilja veta mer om!

Vi har något att hoppas på!

Barntidningen Droppen ges ut av ELM (Evangelisk Luthersk Mission) och kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns två andakter som passar ihop med söndagarna. I senaste numret skrev jag en andakt om bön. Jag delar den med er här på bloggen också. Läs den gärna hemma med barnen! Och titta in på Droppen och teckna en prenumeration om ni vill få andakter och berättelser i brevlådan varannan vecka.

– Mamma, det är något som inte är bra! suckade Alice.

Mamma var på väg ut ur Alices rum efter att ha nattat henne. När hon hörde Alice vände hon tillbaka till hennes säng.

– Vad sa du, vännen?

– Det är något som inte är bra.

– Okej, är det något du funderar på?

Nej, det var det inte. Alice var inte ledsen för något heller. Men något var inte bra. Kanske mådde hon lite illa. Mamma hämtade en bunke som fick stå bredvid sängen. Sedan stoppade mamma om Alice.

– Försök sova nu, jag tittar till dig om en stund.

Mamma strök Alice över ryggen, gick ut ur rummet och lämnade dörren på glänt. En kvart senare smög mamma in för att titta till Alice. Då sov hon gott. Mamma stod kvar vid sängkanten en stund. Ibland vet man inte vad som är fel, tänkte hon, eller vad man behöver. Inte vet jag om jag förstod vad Alice behövde heller. Nu sover hon gott i alla fall.

Mamma gick ner till vardagsrummet och satte sig i fåtöljen. Hon tog fram sin bibel. Hon höll på att läsa Romarbrevet och nu var hon mitt i kapitel 8. Hon läste vers 22-25 och funderade.

– Tänk att skapelsen, och vi alla, suckar och längtar efter befrielse. Det är lite som Alice ikväll. Så underbart att vi har något att hoppas på, så att vi inte längtar förgäves!

Hon läste vidare i vers 26-27: Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Vi vet inte vad vi borde be om, men Anden själv vädjar för oss med suckar utan ord. Och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

– Wow! sa mamma för sig själv. Det här måste jag berätta för Alice imorgon. När vi är svaga, när vi inte vet vad som är fel, då vet Anden det och ber till Gud för oss. Vi har någon annan som talar för oss. Vilken trygghet!

Mamma lade ner Bibeln i knät och slöt ögonen.

– Tack Gud, att du hör vår bön, att du känner oss helt och fullt och vet bättre än vi själva vad vi behöver! Tack för att Anden vädjar för oss inför dig! Omslut oss på alla sidor under natten och led oss på dina vägar, i hoppet om att en dag ska allt bli helt bra!

« Äldre inlägg

© 2024 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑