Om bibel, barn och pedagogik

Månad: september 2026

Läslistornas möjligheter

När jag gick gymnasiet i mitten av 1990-talet fick min klass en lista av svenskaläraren över de 100 bästa böckerna, uttagna av svenska experter på uppdrag av Tidningen Boken . På den listan hade läraren dessutom markerat vilka böcker vi fick välja bland när vi skulle läsa skönlitteratur kopplat till skolarbetet. Redan där hade två urvalskriterier för vad som bör läsas gjorts. Experterna valde bra böcker, läraren valde ut det som hon tyckte var god litteratur för oss gymnasister bland de hundra. Själv sparade jag den där listan och tänkte att någon gång i livet kanske jag kan nå målet att ha läst allt på listan.

Jag har än så länge inte läst mer än drygt en fjärdedel av böckerna på listan. Däremot har jag bockat av ett antal andra läslistor genom livet. Det har varit listor över kurslitteratur när jag läst barnlitteraturvetenskap, det har varit lästips från vänner, måsteläsning i arbetet och böcker som valts av min bokklubb. Nu senast utmanade jag mig med en ny lista – jag bad Stockholms stadsbibliotek om en lista på de mest utlånade barn- och ungdomsböckerna. Jag fick listor från 2024 i fyra kategorier; bilderböcker 0-5 år, kapitelböcker 6-9 år, mellanåldersböcker 10-12 år och ungdomsböcker. Mitt mål att läsa topp fem i varje kategori innan bokmässan sista helgen i september 2026.

De senaste åren har det i svenska offentlighet diskuterats och tagits fram två olika listor. Det är dels läslistor för förskola och skola, framtagna av Skolverket och Kulturrådet, se Skolverkets hemsida. Dels är det En kulturkanon för Sverige från Kulturdepartetmentet. De första innehåller enbart litteratur, medan kulturkanon innehåller både litteratur och andra verk som är representativa för Sverige. Diskussionen om bildning, vad varje svensk bör känna till och hur man väcker läslust är spännande att följa.

När läslistorna för förskola och skola publicerades i slutet av 2024 valde jag att tillsammans med Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) gör en kompletterande läslista för kristna familjer. Så här skrev SEA i samband med släppet:

I december 2024 släppte Skolverket en läslista med 250 verk för barn och ungdomar från födelse till gymnasiet. Syftet med listorna är att hjälpa förskollärare och lärare att hitta skönlitteratur som engagerar, väcker nyfikenhet och kan leda till spännande samtal.

– Att välja ut vissa titlar innebär samtidigt att man väljer bort andra. Allt kan inte passa alla i en lista på 250 verk för hela barn- och tonårstiden. Vad som anses vara god litteratur kan dessutom skifta utifrån världsbild och tidsanda, något som även präglade Skolverkets lista, säger Olof Edsinger.

Han fortsätter:

– Därför väljer SEA nu att gå ut med en kompletterande lista. Skolverkets lista riktar sig främst till personal inom förskola och skola, medan SEA:s lista främst riktar sig till föräldrar. Vi vill ge kristna en hjälp att hitta böcker på kristen grund som kan engagera, väcka nyfikenhet och leda till spännande samtal.

Urvalet av böcker grundar sig på samma ålderskategorier som i Skolverkets läslista. Ansvarig för att ta fram böckerna är Sofia Ödman, leg. lärare i svenska, teol. kand. och bloggare på barnpedagogen.se.

– Bland de olika kristna förlagen har vi sökt efter böcker inom de senaste årens utgivning, men också böcker som är äldre och som blivit klassiker. Vi har försökt hitta böcker som håller en god litterär och språklig nivå. För yngre barn är de flesta böckerna skrivna av svenska författare, för äldre blir det mer blandat, säger Sofia Ödman.

De flesta böckerna har uttalat kristna författare, men det finns också några klassiker med ett kristet budskap, där författarens världsbild inte är lika tydlig. Förutom några enstaka titlar för yngre barn har barnbiblar eller rena bibelberättelser inte tagits med. Fokus har varit skönlitteratur, där gränsen till apologetisk faktabok och biografi ibland fått vara lite flytande.

– Det är viktigt att barn läser många olika typer av litteratur. Det är nyttigt att läsa böcker som grundar sig på andra världsbilder och det är bra att försöka förstå andra människors tankesätt och värderingar. Därför ska vi inte vara rädda för att läsa all möjlig litteratur med våra barn. Samtidigt behöver man som barn och tonåring få förankras i sin egen världsbild, säger Sofia Ödman.

Hon avslutar med att säga:

– Genom seklerna har litteratur använts för att påverka läsarna, i olika grad och på olika sätt. Så är det även idag. Därför behöver vi hjälpa våra barn och unga att hitta litteratur som explicit berättar det kristna budskapet. Vi hoppas att böcker från denna lista ska kunna bli en del av den bokkanon som varje familj, tonåring och barn bygger upp i sitt liv.

Se läslistan på SEa.nu

Precis som Skolverket hoppas att deras läslistor ska väcka läslust hos eleverna och vara ett stöd för lärarna, hoppas jag att den lista jag tog fram tillsammans med SEA ska väcka läslust, ge goda samtal och ge hisnande läsupplevelser i era hem!

Boktips – Föräldraskap

Föräldraskap – Vad det egentligen handlar om av David Paul Tripp, Livets ords förlag, 2020, 211 s.

I en nyårsdagspredikan uppmanade Roseniuskyrkans predikant Martin Helgesson oss åhörare att möta varje dag med påminnelsen om att Herrens nåd är ny varje morgon (Klag 3:22-24). Det där fastnade i mig och jag började varje morgon tacka för att nåden är ny varje dag. Jag gör det än.

Ett par år senare började jag läsa boken ”Föräldraskap” av David Paul Tripp och med hjälp av den fick mitt föräldraskap börja kläs mer i den nåd och barmhärtighet jag varje morgon ber om.

Istället för att ge föräldrar 10 metoder för att få sina barn att äta, sova eller lyda så vill Tripp ta ett steg tillbaka och ge oss den stora bilden. Precis som jag brukar prata om att det är viktigt att se helheten av en kristen världsbild vill Tripp visa på vikten av att se föräldraskapsvärldsbilden. Vilka är de stora frågorna vi behöver ha svar på? Vad kommer vårt föräldraskap ifrån? Vad är syftet med det? Vad är de stora problemen som gör att vi inte lyckas?

Tripp talar om föräldrar som ambassadörer. Vi äger inte våra barn, utan är satta som representanter för att göra Guds vilja i våra barns liv. För att kunna göra det måste vi lära känna oss själva – vårt totala misslyckande och vårt trasiga hjärta, i relation till Guds totala barmhärtighet och helande återupprättelse. Det är inte förrän vi själva förstår vårt behov av barmhärtighet som vi kan ge barmhärtighet vidare till våra barn.

Boken består av 14 olika kapitel, från Kallelsen, via Förlorad, till Vila och Barmhärtighet. Varje kapitel har sitt eget tema, men samtidigt andas allt en helhet av att föräldraskap är en process och måste präglas av nåd. Det är en bok som inte låter sig läsas raskt, utan den behöver få jobba med oss långsamt. Den ropar också efter att läsas igen för att processen ska få fortsätta och den skapar en längtan att lära känna Gud ännu mer.

Översättningen är sådär, med svengelska ordval och uttryck som att ”resa upp” sina barn istället för att ”fostra” dem, men jag tränar på att möta även det med barmhärtighet.

Jag gillar listor, metoder och tips som jag snabbt kan tillämpa i min vardag, men det får aldrig bli grunden för mitt föräldraskap. Grunden måste vara djupare och bygget gå långsammare. Att växa i sitt föräldraskap är ingen snabb process, men jag hoppas att mitt och ditt behov av barmhärtighet ska få prägla hur vi bemöter våra barn lite mer för varje dag. Jag rekommenderar varmt Tripps bok som en hjälp längs vägen!

© 2026 Barnpedagogen

Tema av Anders Noren — Upp ↑