Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Sida 16 av 16

Att studera bibelpersoner med barn

När vi läser Bibeln kan vi göra det på olika sätt. Vi kan följa en viss bibelbok, vi kan läsa utifrån olika teman eller kanske studera en viss bibelperson. För att ta reda på mer om en viss bibelperson kan man slå upp namnet på personen i en biblisk ordbok eller i sökfunktionen på en nätbibel. Då får man fram alla ställen i Bibeln där det namnet förekommer. Det är spännande att få fram en större bild av en bibelperson än vad man får om man bara läser en enstaka text där personen är med.

Kan man göra den här typen av personstudier med barn, som inte kan läsa än? Javisst! I senaste söndagsskolsamlingen gjorde vi början till ett sådant studium. Vi pratade om att det fanns ögonvittnen till att Jesus uppstått. Detektiverna i söndagsskolan fick leta efter ledtrådar till ett av vittnena och de hittade sammanlagt 10 saker som på olika sätt hängde ihop med … just det, Simon Petrus.

Vi berättade inte hur allt kopplade till Petrus. Är du nyfiken? Så här:

  • Karta – Petrus kom från Betsaida (Joh 1:44) och bodde i Kafarnaum (Mark 1:21, 29)
  • Andreas – Petrus bror hette Andreas (Mark 1:16)
  • Fiskar och nät – Petrus jobbade som fiskare och blev senare människofiskare (Mark 1:14-18)
  • Febertermometer – Jesus botade Petrus svärmor från feber (Mark 1:30-31)
  • Tältpinne – Petrus villa bygga hyddor till Jesus, Mose och Elia på förklaringsberget (Mark 9:1-8)
  • Svärd – Petrus högg av örat på en soldat (Joh 18:10-11; Luk 22:49-51)
  • Tupp – Jesus förutsåg att Petrus skulle förneka Jesus tre gånger innan tuppen gol (Mark 14:27-31, 66-72)
  • Tom grav – Petrus tittade in i den tomma graven (Luk 24:12; Joh 20:6-7)
  • Lamm – Petrus får i uppdrag att vara en herde för Jesu får (Joh 21:15-17)
  • Brev – Petrus har skrivit Första och Andra Petrusbrevet i Nya testamentet.

De 10 sakerna var också 10 olika sätt att beskriva Petrus. I samlingen byggde ledtrådarna på att barn som tittade redan visste lite om Petrus och kunde gissa rätt, men hemma kan ni bygga vidare på personstudiet! En vuxen kan läsa igenom alla bibelställen ovan och sedan kan barn och vuxna prata om var och en av dem. Sakerna som detektiverna hittade fungerar som pedagogiska hjälpmedel för att barnen ska kunna hänga upp varje berättelse om Petrus på något konkret. Ett tips är att ni letar fram eller tillverkar sakerna hemma! Det går också bra att skriva ut bilden från bloggen.

Nu har ni gjort ett litet personstudium av Petrus! Det är spännande att undersöka detaljer som finns om olika personer i Bibeln. Just Petrus får vi veta ganska mycket om. De 10 ledtrådarna som detektiverna hittade knyter alla an till evangelierna utom brevet som syftar på 1 och 2 Petrusbrevet. Men i Apostlagärningarna kapitel 1-12 får Petrus också vara med om massa spännande saker! Kanske du kan komma på nya ledtrådar till det som händer Petrus där och så kan ni bygga vidare på era kunskaper om Petrus i familjen!

Guds välsignelse över er familj!

Söndagsskola hemma – Andra söndagen i påsktiden

Hur kan vi vara säkra på att Jesus verkligen uppstod igen? Jo, ett sätt är att lyssna på de ögonvittnen som faktiskt träffade Jesus efter den första påskdagen. Den här veckan spanar vi i söndagsskolan efter ledtrådar till ett ögonvittne!

Vi får också läsa början av ett brev, där vi får höra att livet är jobbigt ibland. Kanske känner du det idag också? Kan vi veta att Gud är med oss i det jobbiga? Har vi något att se fram emot? Det undersöker vi i dagens bibeltext!

Dagens bibelberättelse – 1 Petr 1:3-9

Ni kan följa samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Sånger och aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Vi kommer till dig – rörelser och text av Krister Lillas, barnoas.fi

Det är på riktigt av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Kollekt

Kom och se Östafrika, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Aktiviteter

Ordpussel – hitta alla orden om Petrus och saker som hände honom i Apostlagärningarna.

Målarbild – först var Petrus en fiskare som bodde i Kafarnaum. Sedan fick Petrus bli en människofiskare och fick vittna om uppståndelsens och frälsningens verklighet.

Plocka vårblommor – gå ut på promenad och plocka vitsippor, svalört, vårlök, skilla och andra vårblommor. Njut av buketten och tänk på det arv som väntar oss och som aldrig vissnar.

Fler tips på aktiviteter kopplat till påsken finns på barntidningen Droppens hemsida.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

PS. Många kyrkor sänder gudstjänster live. Gudstjänsten i Roseniuskyrkan, där jag är med, går att lyssna på live via Stockholms närradio (88,0 MHz) eller roseniuskyrkan.se.

Påskens och vardagens verklighet

”Säger alla kyrkor så där flera gånger på påskdagen?” undrar ett av mina barn efter gudstjänsten. Det handlar om hälsningen ”Kristus är uppstånden!” som besvaras med ”Ja, han är sannerligen uppstånden!” Jo, väldigt många kyrkor gör ju det, med rätta. Vi firar på påskdagen att Jesus har uppstått och det är grunden för vår tro, som Paulus säger ”Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös” (1 Kor 15:17).

Jag grunnar vidare. Hur pratar vi med våra barn om uppståndelsen?  Ger vi barnen djupare förankring i uppståndelsens verklighet än en gudstjänst full av glädjefulla sånger, trumpeter och påskliljor? Eller för den delen en vacker söndagsskolberättelse som skimrar som en saga, men dåligt passar in i barnens verklighet. Blir påskdagens händelser något som är förankrat i deras vardag? Skulle de i skolan kunna förklara uppståndelsen som en realistisk möjlighet om en kompis på påskhälsningen svarade ”Nej, han är sannerligen inte uppstånden!”?

Martin Helgesson, predikant i min församling Roseniuskyrkan, tog i påskdagens predikan upp hur man kan tänka kring uppståndelsen (lyssna här). Bland annat pratade han om att Gary Habermas, en av världens med kunniga forskare kring uppståndelsen, har sammanställt en mängd studier som gjorts på uppståndelsen. Studierna är gjorda av både kristna och icke-kristna, från flera olika länder. I sammanställningen kommer Habermas fram till tre gemensamma nämnare:

  • Alla är överens om att graven var tom.
  • Alla är överens om att ögonvittnen (kvinnorna, lärjungarna) påstår att de mött Jesus levande.
  • Alla är överens om att lärjungarna blev förvandlade (rädda och nedslagna vid Jesu död, sedan glada, frimodiga och villiga att ge sitt liv för tron på Jesus).

Alla forskare skulle därmed inte säga att uppståndelse ägt rum, men punkterna kräver alla en förklaring och uppståndelsen löser alla tre. Finns det några alternativ till vad som hände med Jesus? Matteus tar själv upp en alternativ förklaring i 28:11-15. Han berättar att de som vaktade Jesu grav blir mutade för att sprida ryktet om att lärjungarna kom på natten och stal Jesu kropp. Varför är det viktigt för Matteus att berätta detta? Jo, när han skrev sitt evangelium vände han sig främst till judiska läsare och eftersom ryktet fanns bland dem att Jesu kropp blivit stulen, ville han visa att det bara var ett rykte. Han hade fakta kring hur det ryktet uppstått.

På samma sätt som Matteus kunde visa på fakta för att avslöja falska rykten kan vi tillsammans med våra barn prata om vad som är möjliga förklaringar till uppståndelsen och vilka förklaringar som inte håller för granskning. Vi kan göra det utifrån vad Bibeln säger om uppståndelsen, men vi behöver också göra det utifrån andra perspektiv. När barnen pratar med kompisar som inte är kristna väger argumentet ”det står i Bibeln” inte så tungt. Då behöver barnen ha med sig goda skäl även utifrån forskning och tänkande som inte tvunget bygger på att man bejakar Bibeln som Guds ord. Habermas tre punkter är en sådan hjälp vi kan ge barnen! Om du är nyfiken på mer kring uppståndelsens historiska och bibliska sammanhang skulle jag varmt rekommendera Apologiapoddens senaste avsnitt.

Så, fråga gärna dina barn vad de tänker om uppståndelsen och hjälp dem att få fler goda skäl till dess möjlighet. För jag är övertygad om Kristus är uppstånden!

Söndagsskola hemma – Påskdagen

Tomt! Tomt! Allt är tomt. Vad betyder det? Titta på dagens söndagsskola så får du se!

Dagens bibelberättelse – Matt 28:1-20

Film

Ni kan följa samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Sånger och aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Det är så gott av Krister Lillas, barnoas.fi

Starkare än döden av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Kollekt

Kom och se Östafrika, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Aktiviteter

Målarbild (delas med tillstånd av Betty Luken Inc.)

Målarvers Matt 28:5-6 från hopechannel.se

Uppståndelsekors med mosaik från barntidningen Droppen

Påsklandskap. Avsluta ditt påsklandskap med att öppna den tomma graven. Gå ut och plocka vårblommor och sätt i en vas bredvid.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

PS. Många kyrkor sänder gudstjänster live. Gudstjänsten i Roseniuskyrkan, där jag är med, går att lyssna på live via Stockholms närradio (88,0 MHz) eller roseniuskyrkan.se

Bibelläsningsplan för helgen

  • Påskdagen: Matt 28:1-15
  • Annandag påsk: 28:16-20

Söndagsskola hemma – Långfredag

Ibland blir inget som man tänkt sig. När den här våren började hade jag en välstrukturerad plan för terminen. Jag visste vad jag ville hinna med i jobbet, försökte prioritera tid för att träffa vänner och ville hälsa på släktingar. Så kom coronaviruset och inget blev som någon av oss tänkt. Mycket har blivit jobbigt och oroligt, men allting kanske inte är dåligt? För Jesus gick påskveckan bara utför. Han hyllades först som kung, sedan firade han påsk med sina lärjungar och gjorde något nytt. Bara för att några timmar senare bli arresterad, dömd och till slut dödad. Ingenting blev som lärjungarna tänkt sig, men betydde det att allt blev dåligt? Vi tittar på söndagsskolan och se!

Dagens bibelberättelse – Matt 27:32-56

Film

Ni kan följa samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Sånger och aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Vi kommer till dig – rörelser och text av Krister Lillas, barnoas.fi

Superhjälten av Sofia Nilsson, Primkören Väst

När jag lägger mig om kvällen av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Kollekt

Kom och se Östafrika, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Aktiviteter

Målarbild (delas med tillstånd av Betty Luken Inc.)

Målarvers Matt 27:54 från hopechannel.se

Golgata och grav från barntidningen Droppen

Gör ett kors. Det finns många olika sätta att göra kors – av pinnar, brädor, ståltråd, pärlor, rita, klippa, osv. Här är ett tips från Droppen.

Påskspel från hopechannel.se som ni kan spela på Påskafton medan ni väntar.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

PS. Många kyrkor sänder gudstjänster live. Gudstjänsten i Roseniuskyrkan, där jag är med, går att lyssna på live via Stockholms närradio (88,0 MHz) eller roseniuskyrkan.se.

Bibelläsningsplan för helgen

  • Långfredag: Matt 27:1-44 på morgonen, 27:45-56 på eftermiddagen, 27:57-61 på kvällen
  • Påskafton: Matt 27:62-66
  • Påskdagen: Matt 28:1-15
  • Annandag påsk: 28:16-20

Söndagsskola hemma – Skärtorsdagen

Tack för alla positiv respons på Palmsöndagens söndagsskola! Jag hoppas att ni haft en fin stilla vecka så här långt. Jag har varit hemma, jobbat en del och varit med familjen. På eftermiddagarna har vi druckit kaffe i trädgården med en del grannar. Nu är det Skärtorsdag och dags för söndagsskola igen!

Dagens bibelberättelse – Matt 26:17-30

Kanske ni har följt bibelläsningsplanen jag tipsade om i söndags? Jesus har rensat templet, han har diskuterat med överstepräster och fariseer, han har berättat liknelser om det som ska komma och mycket mer. Vid ett tillfälle säger han om Jerusalem, staden som inte vill förstå och ta emot honom ”Hur ofta har jag inte velat samla din barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna.” (Matt 23:37). Så mycket bryr sig Jesus om dem, trots att de inte vill ta emot honom. Så mycket bryr han sig också om dig och mig! Nu har vi kommit alltså kommit fram till torsdagen och Jesus är kvar i Jerusalem. Vad hände då?

Film

Ni kan följa samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Sånger och aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Vi kommer till dig – rörelser och text av Krister Lillas, barnoas.fi

I dina starka armar av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Godnattsång av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Kollekt

Kom och se Östafrika, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Aktiviteter

Målarbild (delas med tillstånd av Betty Luken Inc.)

Skapa figurerna i berättelsen. Samla ihop alla tomma toarullar ni har och gör figurer av dem – Jesus och alla lärjungarna. Du kan rita ansikten och armar, klippa ut tyg till huvudduk och fästa med en gummisnodd. Kläder kan du göra av tyg eller papper om limma på runt rullen. Om du har ståltråd eller piprensare hemma kan du göra armar av dem och sticka in i sidorna på rullen.

Bygg ett påsklandskap. Använd något material du har tillgång till – ute, minecraft, lego, plusplus, modellera, måla.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Bibelläsningsplan för helgen

  • Skärtorsdag: Matt 26:17-75
  • Långfredag: Matt 27:1-44 på morgonen, 27:45-56 på eftermiddagen, 27:57-61 på kvällen
  • Påskafton: Matt 27:62-66
  • Påskdagen: Matt 28:1-15
  • Annandag påsk: 28:16-20

Vifta eller inte vifta, det är frågan

När jag hade spelat in söndagsskolan för Palmsöndagen var det en fundering som dröjde kvar hos mig. Vad gjorde egentligen folket med palmbladen? Och var det palmblad? Av ren slentrian sa jag i filmen att folket tog palmblad och viftade med dem. Det är ju så jag hört, sett och sagt hela mitt liv, uppvuxen som jag är i kyrkan och med tal om Jesu intåg både på Första söndagen i advent och Palmsöndagen.

Efter inspelningen gick jag tillbaka till texten i Matt 21:1-11 och läste igen. I vers 8 står det att ”[d]en stora folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde på vägen” (SFB15). Inget viftande. Jag läste i de andra evangelierna. I Mark 11:8 står det också att kvistarna ströddes på vägen, Lukas nämner ingen grönska överhuvudtaget (Luk 19:36f) och Johannes talar om att folket tar palmblad (han är den ende som nämner just arten palm) och går ut för att möta Jesus när han kommer (Joh 12:12-13). Så fascinerande. Inte ett enda vift. Har jag tänkt fel? Den här typen av upptäckter tycker jag är så spännande! Det är lätt att tro, när man läst en bibeltext många gånger, att man fattat allt och har koll på detaljerna, men rätt vad det är studsar man till vid något som står där, eller inte står där, som man inte tänkt på förut.

Så, hur ligger det då till med de där kvistarna? Inget av evangelierna säger explicit att bladen viftas med, snarare verkar fokus vara på att strö dem på marken framför Jesus. I Saarisalo & Hedegårds Biblisk uppslagsbok (EFS Bokförlag, 1958) och The New Bible Dictionary (IVP, 1962) talas det om att palmen var en symbol för seger och glädje i Israel. Kvistar, eller egentligen blad, från palmen brukade användas vid konungars och segerherrars intåg. Folkets hosiannarop när de tar emot Jesus är ett citat från Psalm 118 och där står det också: ”Ordna er i högtidsled med lövrika kvistar fram till altarets horn” (Psalt 118:27). Det står fortfarande inte något om viftande, men det är tydligt att palmblad användes för att fira. Det är inte främmande att tänka sig att de förutom att lägga dem på marken framför den som tågade in, även höll upp dem och kanske vajade på dem. En vers i Uppenbarelseboken kan styrka detta. Johannes beskriver sin syn av den stora skaran: ”De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer” (Upp 7:9). Vad skulle du själv göra om det kom en kung emot dig, du var helt lycklig och du hade en rejäl kvist i handen? Jag skulle vifta.

När jag förmedlar Bibelns berättelser till barn vill jag vara trogen mot texten. Det betyder inte att jag inte kan berätta med andra ord, eller måla ut hur det kan ha sett ut, låtit eller känts. Men det betyder att jag behöver ta texten på allvar och titta vad som står där, och vad som inte står där, innan jag bestämmer mig för vad jag ska säga. Därför är det bra att använda en vanlig bibel (alltså inte en barnbibel) i förberedelserna. Det är också bra att börja med att läsa bibeltexten och jobba med den en stund, innan jag går över till själva pedagogiken och berättandet. Lyckas jag alltid med detta? Nej, men jag har det som mål. Vad gör jag när jag sagt något ogenomtänkt till barnen? Ja, du får väl se i nästa söndagsskolfilm på Skärtorsdagen!

Söndagsskola hemma – Palmsöndagen

Betty Lukens stora flanellografsystem

Barn och familjer kan inte komma till gudstjänst och söndagsskola på samma sätt som vanligt – men som många sagt före mig: vi ställer inte in, vi ställer om! Här på bloggen kommer jag att lägga upp söndagsskola för några av påskens helgdagar. Vi kommer att följa texterna om Jesu lidande, död och uppståndelse i Matteusevangeliet. Vi börjar med Palmsöndagen!

Förutom att ni kan ha söndagsskola hemma, sänder många kyrkor sina gudstjänster live. Gudstjänsten i Roseniuskyrkan, där jag är med, går att lyssna på live via Stockholms närradio (88,0 MHz) eller roseniuskyrkan.se

Dagens bibelberättelse – Matt 21:1-11

Söndagsskola Palmsöndagen Matt 21 v 1-11 av Barnpedagogen from Sofia Odman on Vimeo.

Filmen med söndagsskolan hittar du här. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Sånger och aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Det är så gott av Krister Lillas, barnoas.fi

Starkare än döden av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Superhjälten av Sofia Nilsson, Primkören Väst

Kollekt

Kom och se Östafrika, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Aktivitet

Målarbild (delas med tillstånd av Betty Lukens Inc.)

Påskkalender från barntidningen Droppen

Påskkort – använd papper, kritor och annat ni har hemma. Rita och skriv påskhälsningar och posta till några ni inte kan träffa nu, som mormor, farfar eller en kompis.


Bibelläsningsplan för Stilla veckan

Om ni vill läsa lite varje dag om vad som händer under Jesu sista veckan kan ni följa den här planen:

  • Palmsöndag: Matt 21:1-17
  • Måndag: Matt 21:18-27; 22:34-46
  • Tisdag: Matt 23:37-24:14
  • Onsdag: Matt 26:1-16
  • Skärtorsdag: Matt 26:17-75
  • Långfredag: Matt 27:1-44 på morgonen, 27:45-56 på eftermiddagen, 27:57-61 på kvällen
  • Påskafton: Matt 27:62-66
  • Påskdagen: Matt 28:1-15
  • Annandag påsk: 28:16-20

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Andakt i familjen – 10 boktips

Jag vet inte om ni är en familj som brukar be och läsa Bibeln tillsammans hemma. När jag växte upp var den kristna tron alltid närvarande i hemmet, men vi hade inte så många gemensamma andakter. Min föräldrar bad Gud som haver med mig på kvällarna och på julafton hade hela familjen julandakt på morgonen. Det kan inte vara mängden andakter som avgör om barn stannar kvar i tron eller inte, eftersom jag och alla mina syskon fortfarande är kristna. Däremot tror jag att det är avgörande att tron på Gud får vara närvarande i hemmet – att föräldrar talar med sina barn om den och lever liv som är äkta. Hur gör man så förälder det? Ett sätt att skapa en god rutin för att tala om Bibeln och tron är ändå att ha andakt. Just nu, då vi familjer inte kan åka till gudstjänster och barngrupper i kyrkan på samma sätt blir det ännu viktigare att ha kyrka hemma – att be, sjunga och läsa Bibeln. Som en hjälp till det vill jag tipsa om 10 olika andaktsböcker.

Andaktsböckerna kan läsas av barn själv, eller av föräldrarna tillsammans med barnen. Böckerna passar för lite olika åldrar, men ta åldersindelning med en nypa salt – du vet vad ditt barn är moget för och var det står i tron! Jag ger en kort beskrivning av varje bok och skriver något om mitt intryck av den.

Med min ena dotter läser jag sporadiskt andakter ur Carsten Hjorth Pedersens bok Ta emot det eviga livet! (BV-förlag, 2009). Både den och Ge vidare! (BV-förlag, 2006) innehåller runt 75 andakter. De riktar sig till barn i åldrarna 9-13 år. Det är en andakt per sida, med en rubrik och en text av författaren. Texten beskriver ofta någon situation i vår samtid och kopplar det till ett bibelord eller något i den kristna tron. Ta emot det eviga livet! handlar mycket om vad vi har fått av Gud och Ge vidare! om hur vi kan ge vår tro vidare till andra. Jag uppskattar Hjorth-Pedersen välriktade berättande och att texterna inte är så långa. Ett par gånger ger han namn på bibelpersoner som inte har namn, vilket jag tycker är pedagogiskt olyckligt. Andakterna innehåller inte några färdiga böner, men det är inget jag saknar, utan barn och vuxna kan lägga till det själva.

Hjorth-Pedersen har också skrivit Träffa rätt! (BV-förlag, 2012). Den utgår från Luthers lilla katekes och riktar sig till något äldre barn än de två andra böckerna, men det är ingen stor skillnad. Andakterna tar upp tio Guds bud, det dubbla kärleksbudet, trosbekännelsen, Fader vår, BIbeln, dopet, nattvarden, förlåtelsen och kampen mot den onde. Upplägget är likt hans båda andra andaktsböcker, men varje andakt har en inledande fras – som ett bud, en bön i Fader vår eller ett bibelord. Det är ett pedagogiskt sätt att hjälpa barn att gå igenom och förstå katekesen. Hjorth-Pedersen berättar på samma fina sätt som i de andra böckerna. Det kan vara om händelser i hans eget liv, berättelser han hört eller påhittade historier.

Sov gott mitt barn – bibelberättelser & godnattböner (Diane Stortz, Bornelings, 2017) och Min nyckelversbibel – 22 bibelverser att memorera för livet – var och en illustrerad med en känd bibelberättelse (Pärlan förlag, 2018) är en kombination av andaktsböcker och barnbiblar. De passar för barn från 4-8 år. Båda böckerna har fyrfärgsillustrationer. Jag fastnar särskilt för Diane Le Feyers bilder i Sov gott mitt barn, som är livliga utan att bli för barnsliga. Båda böckerna använder fyra sidor per andakt och följer ett urval av bibelns berättelse i kronologisk ordning. Min nyckelversbibel missar lite i kronologin kring Jona, Daniel och Ester, men det beror nog på att dessa böcker inte står i kronologisk ordning i Bibeln. Sov gott mitt barn har en ram av ett bibelord (inte från aktuell bibelberättelse), en välberättad bibelberättelse, ett löfte från Gud och en godnattbön. Jag läser just nu den här boken med vår sexåring. Eftersom vi läser vid frukosten byter vi ut god natt mot god morgon. I slutet av boken får föräldrar tips kring kvällsrutiner och att läsa tillsammans med barn. Särskilt lästipsen är värdefulla. I Min nyckelversbibel är tanken att man ska lära sig 22 bibelverser utantill. Varje bibelvers är illustrerad med en bibelberättelse. För det mesta är nyckelversen tagen från ett annat sammanhang än berättelsen. Det kan vara lite förvirrande för läsaren, men överlag fungerar det bra. Varje andakt innehåller också en tanke till läsaren. Det är en god tanke att lära barn bibelverser utantill, men jag saknar förslag på just hur man kan memorera en vers.

I Simon & Marie – Alltid vänner! (Malin Kindvall, Kungabarn 2013) får man följa kompisarna Simon och Marie under ett läsår i årskurs 2. Boken är främst gjord för att användas i barngrupper i kyrkan, men går absolut att använda hemma också, men kanske inte att barn läser den på egen hand. Boken har 19 andakter, eller kapitel, som innehåller berättelse, samtalsfrågor, minnesvers, att fundera på, bön och läs mer och ledaren eller föräldern får själv välja vad vilka delar man använder. Kindvall är en mycket bra berättare och historierna om Simon och Marie är både gripande och tar upp många viktiga teman. Det är en bra röd tråd att få följa dem under ett läsår.

Andra årcyklar att följa är kyrkoåret och årstiderna. I Lyckliga Stina (Ulla-May Lindén, SLEF-Media, 2002) får vi följa med i Stinas olika frågor och funderingar kring de bibeltexter som finns i kyrkoåret. Boken är indelad efter årstiderna och börjar med våren. Varje andakt har en rubrik, en hänvisning till aktuell bibeltext och en berättelse om Stina. Texterna skrevs från början på 1960- och 70-talen, men det finns verkligen guldkorn även bland äldre böcker!

Två andaktsböcker som sätter ett övergripande tema över alla andakterna är Obeskrivlig – 100 intressanta texter om Gud & vetenskap (Louie Giglio, Sjöbergs föralg, 2018) och Äventyrsandaktsboken – 365 dagar med äventyr(Robin Schmitt, Semnos förlag, 2013). Båda passar för ungefär 7-10 år. Titlarna talar för sig själv, tänkte jag när jag såg böckerna, men riktigt så enkelt var det kanske inte. Jag är intresserat av apologetik (att förklara och försvara den kristna tron) och tänkte att Obeskrivlig äntligen skulle vara ett sätt att tala med barn om hur kristen tro och vetenskap kan förhålla sig till varandra. Så var det inte riktigt, utan andakterna i boken tar avstamp i något fascinerande fenomen i skapelse, som en tornado eller dinosaurier, och det får illustrera någon teologisk poäng. Ofta handlar det om hur stor och fantastisk Gud och hans skapelse är. Tillämpningen för barnen kan ibland riskera att bli prestationsinriktad. Boken är ändå välgjord och fyller verkligen sin poäng om man vill förundras över naturen runt omkring oss. Varje andakt har en rubrik, ett bibelord, en berättelse, bön och en faktaruta som kallas ”Så mäktigt” och beskriver något i naturen.

Äventyrsandaktboken trodde jag skulle ha lite scoutliknande innehåll där läsaren får olika uppdrag. Istället bygger andakterna på berättelser om barn som får vara med om äventyr, som att lära sig cykla på enhjuling, spela teater, hjälpa pappa i verkstaden, vara på sommarläger och semesterresor. Dessa äventyr kopplas sedan till något i Bibeln eller den kristna tron. Varje andakt har en rubrik, ett bibelord, en äventyrlig berättelse, en förklaring och en ruta med ord att lägga i skattkistan.  ndakterna är daterade från 1 januari och hela året. Berättelserna följer årstider och högtider någorlunda. Det märks att boken ursprungligen gavs ut i USA, både på namnen på barnen i berättelserna, på högtider som uppmärksammas och på typen av äventyr som förekommer. Ibland kan andakterna förenklat säga ”bara du tror på Gud kommer allt att gå bra”, men det finns en blandning. Andakterna är lättlästa och äventyren ändå medryckande. Det kan hjälpa en äventyrlig och aktiv person att vilja läsa.

Den sista boken jag vill tipsa om har också daterade andakter för hela året. Glädjehopp (red. Inese P Johansson, Henny Johansson, BV-förlag, 2018) är en samling av andakter av 45 olika författare (bl a jag själv). Många av andakterna har tidigare publicerats i barntidningen Droppen genom åren, men en del nyskrivna. Varje andakt har ryms på en sida och har en rubrik, några bibelverser och en berättelse eller förklaring till bibeltexten. Glädjehopp passar för 7-10 år och kan läsas av barn själv eller i familjen. De många olika författarna och berättarstilarna är en styrka. Eftersom kyrkoårets söndagar inte ligger på samma datum varje år finns ett söndagsregister. Det finns också ett register över vilka bibeltexter som används.

Glädjehopp vill förmedla glädje och hopp till barn. Det tror jag inte den boken är ensam om, utan alla andaktsböcker jag tipsat om handlar om att ge barnen en fasthet i att Jesus har gjort allt för dem, en glädje i tron och ett hopp som aldrig vacklar.

Guds rika välsignelse till din familj och lycka till med era andakter! Var inte rädd att höra av dig om du funderar på något!

Att be

Igår kväll hade jag hemgrupp på distans. Jag och tre andra mammor i Roseniuskyrkan träffades via webben och fick dela livet som det är just nu med varandra. Vi fick läsa Bibeln och be. I vår grupp läser vi Daniels bok i Gamla testamentet. Det händer mycket i Daniels liv och när han på sin ålderdom möter hotet om att dö för att han ber till sin Gud, fortsätter han sin vana trogen att be tre gånger om dagen till Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som han alltid litat på.

Alla är vi just nu på något sätt påverkade av den coronakris som pågår. Vi får ändra vanor och vi skakas om av att strukturer som vi brukar ha som trygghet inte finns där på samma sätt. Jag är som kristen van att varje söndag åka till kyrkan och träffa många andra. Vi firar gudstjänst och ber, lyssnar till predikan och sjunger tillsammans. Vi fikar tillsammans. Nu kan jag inte det på samma sätt. I boken ”Tron på bortaplan – bibelstudier över Daniels bok” (Erik J Andersson, BV-förlag 2016), läste vi i hemgruppen ”När möjligheten till gudstjänst var begränsad var bönen viktigare än någonsin”. Alla i hemgruppen drog efter andan. Mitt i prick! Vi fick ett fint samtal om bön – när vi brukar be, vilka vanor och vilka utmaningar vi har. Till sist fick vi alla vända oss i bön till Gud, som är Herre över himmel och jord, som har allt i sin hand och har omsorg om oss.

Nyare inlägg »

© 2025 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑