Author: Sofia (Sida 11 av 16)

Söndagsskola hemma – Jona på tur

2020-10-31 / Sofia

Under ett läger jag var på i tonåren ledde Ingemar Rådberg bibelförklaringar över Jona bok. Jag minns än idag rubrikerna för de tre undervisningspassen: Jona på tur, Jona i bur och Jona är sur. Jag lånar nu rubrikerna till tre filmer för barn och minns med glädje det jag fick med mig genom Ingemar Rådbergs undervisning. Jag hoppas att jag kan få ge vidare något av det!

Detta är första filmen i en serie av tre och de passar att använda som söndagsskola eller på andra sätt med barn. I dessa tider med pandemirestriktioner är de särskilt tänkta att användas hemma i familjen, men längre fram kan de också passa bra i barngrupper och på läger.

Dagens bibelberättelse – Jona 1:1-16

Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Det är nåd av Sofia Nilsson, Primkören Väst.
Detta väder kan ingen klara, Familjen Hagenfors, Tomsing.
Gud, du är Gud av Krister Lillas.

Kollekt

Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.

Aktiviteter

Vik pappersbåtar. Du kan hitta instruktioner genom att söka på internet.
Måla första rutan ”Jona på tur” i en tecknad serie. Använd mallen som finns här.
Lek hela havet stormar. Ställ upp två rader med stolar med ryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet personer ni är i leken. Lekledaren sätter på musik medan alla går runt stolarna med händerna bakom ryggen. Lekledaren pausar musiken och då ska alla sätta sig på en stol. Den som blir utan åker ut. Ta bort en stol och fortsätt tills en segrare finns kvar.
Sjung ”Stor våg, liten våg” och gör stora och små vågor med ett tyg och låt barnen sitta under tyget.
Börja bygga berättelsen om Jona i lego, duplo, utomhus, i Minecraft, etc.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad samling!

Boktips – Inte som du tror

2020-10-06 / Sofia

Inte som du tror, Anna Karlsson, Sjöbergs Förlag, 2019, 264 s.

När jag började sjuan började en ny tjej i min klass. Jag och min kompis från mellanstadiet började vara med henne. Det fungerade bra, ett litet tag. Plötsligt en dag gick min två kompisar ifrån mig och en turbulent tid med låsta relationer, halvt uttalade budskap och vilsenhet började. Igenkänningsfaktorn var hög för mig när nu som vuxen jag började läsa ”Inte som du tror” av Anna Karlsson. Inte i detaljer, men i hur det kan vara att vara tonåring, börja ny skola och inte riktigt veta hur man själv vill vara. Jag tror också denna igenkänning var en anledning till att min tonåring som jag läste boken högt för tyckte så mycket om den.

När Miranda, bokens ena huvudperson, börjar sjuan blir allting annorlunda. Det börjar en ny tjej, Mirabelle, i klassen och hon vet precis hur hon ska få makt över klasskompisarna, hon är elak mot Miranda och Miranda förstår inte varför allt blir så fel. Mirabelle å sin sida är egentligen livrädd för att någon ska få reda på hur hennes liv verkligen är.

Mitt i alla förvecklingar får Miranda låna en dagbok av sin mormor. Den är skriven på 1800-talet av en ung flicka. Genom dagboken får Miranda upptäcka hur Gud vill ha en nära relation till henne och leda henne i en förvirrad tid. Berättelsen om Miranda och Mirabelle vill inspirera tonåringar till bibelläsning och att lyssna på Gud och det tycker jag Anna Karlsson lyckas bra med.

Läsaren, som hela tiden vet mer än Miranda och Mirabelle var för sig, får se hur de båda huvudpersonerna får ta steg mot att förstå att allt inte är som de först trott. Berättarperspektivet växlar mellan Miranda och Mirabelle och vid högläsningen blev det otydligt ibland för min dotter ur vems perspektiv något skedde. För mig som läste blev det mer tydligt genom avsnittsindelningar. Boken är annars mycket välskriven, gestaltningen är stark och jag rördes till tårar flera gånger. Nyligen kom det ut en uppföljare ”Rummet innanför” och min dotter kan knappt bärga sig tills vi ska läsa den!

Söndagsskola hemma – Den helige Mikaels dag

2020-10-02 / Sofia

På söndag är kyrkoårets tema “Änglarna”. I senaste numret av Droppen har jag skrivit en andakt för den söndagen. Ni får även den andakten här på bloggen som en hjälp för att ha söndagsskola hemma.

Änglar dyker upp på många ställen i Bibeln. Här finns ett pyssel kring uppståndelsen. Hemma kan ni göra fönsteränglar, stående änglar eller hängande änglar.

Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Andakt – Liljas bokmärken

Lilja sitter på golvet i sitt rum. Runt henne ligger mängder av bokmärkesänglar. Änglar som lutar armbågen mot ett moln, änglar med blont lockigt hår och färgglada vingar och änglar i helfigur med klänningar och långa vingar på ryggen. Lilja funderar och hämtar sin bibel med bilder. Hon bläddrar och hittar till slut det hon söker.

– Pappa, kom!

Pappa tittar in. Lilja visar alla bokmärkena och pekar på bilden i bibeln.

– Det här stämmer inte. Alla mina bokmärkesänglar är färgglada tjejer med vingar, men i min bibel är det killar med vita kläder som heter Mikael och Gabriel. Vad är änglar för något egentligen?

Pappa hämtar sin egen bibel och sätter sig på golvet bredvid Lilja. Han berättar att Mikael och Gabriel är de enda änglarna som namnges i Bibeln. Det verkar heller inte som att de är män eller kvinnor som vi människor är. Pappa och Lilja undersöker vad det står i Bibeln om änglar. De läser om Jakob som ser änglar gå upp och ner för en stege. Lilja kommer på att änglar ofta kommer med budskap från Gud, som Gabriel till Maria. Pappa berättar att änglarna skyddar oss människor.

– Min kompis sa att hon hade änglavakt när hon blev påkörd av en bil. Hon skadade sig inte alls.

De slår upp Uppenbarelseboken och läser om att änglarna strider. De kämpar på Guds sida mot det onda. Pappa berättar att det finns onda änglar också, som strider på djävulens sida.

– Fast den största striden är avgjord. Jesus segrade över det onda när han dog och uppstod. Genom det är vi räddade.

Lilja kommer på att det var änglar som berättade för kvinnorna vid graven att Jesus uppstått. Sedan blir hon tyst ett tag.

– Var kommer alla vingar ifrån då?

Pappa slår upp Andra Moseboken 25 och Jesaja 6 och läser om keruber med två vingar och serafer med sex vingar.

– Kanske är det keruberna och seraferna som gör att vi tänker att änglar har vingar. Sedan står det till exempel att änglarna far ifrån herdarna den där natten när Jesus föddes.

– Ja, och de for ju inte i en bil precis, så kanske de ändå flög, skrattar Lilja.

Hon tittar på bokmärkena omkring sig.

– Nu när vi undersökt saken lite mer, tror jag inte änglar ser ut som mina bokmärken. Fast bokmärkesänglar är fina de också, på sitt sätt.

– Ja, särskilt den här, säger pappa med ett skratt och plockar upp en gråspräcklig hund som hamnat fel.

Lilja skrattar och de plockar ihop alla bokmärken. De knäpper händerna och tackar Gud för allt som änglar är och gör. Sedan går de till köket där fikat väntar.

Hur är det att vara kristen i skolan?

2020-09-30 / Sofia

Jag gick genom korridoren, som på ena sidan var täckt av klassrumsdörrar och blå elevskåp, på andra av lång tegelröd vägg. Plötsligt hörde jag det bakom mig.

– Jesus, Jesus, Jesus.

Det var inte första gången som den lite stöddige killen en årskurs över mig ropade Jesus i korridoren efter mig. Jag var väl trött på det, för plötsligt vände jag mig mot honom, stirrade honom i ögonen och sa:

– Du tror du är så himla rolig, men det är du inte.

Efter det började killen heja trevligt på mig i korridorerna.

Vad har du för erfarenheter av att vara kristen i skolan? Den här händelsen från mitt liv slutade på ett bra sätt. Det som började i en form av kränkning på grund av min tro slutade med att jag fick ett respektfullt bemötande. Så är det tyvärr inte i alla lägen.

För några veckor sedan släppte Claphaminstitutet en ny rapport ”Kränkt för sin tro – Kristna ungdomars upplevelse av sekulär intolerans i dagens svenska skola”. Författarna Johan Eddebo, Per Ewert och Sven Magnusson vill med rapporten beskriva och analysera ”hur kränkningar och attityder gentemot religion upplevs av kristna elever i det offentliga skolsystemet i Sverige.” (Eddebo, s 4). Sammanfattningsvis kommer de fram till att elever som är öppna med sin tro ofta upplever sig utsatta av både elever och lärare, många elever skräms till tystnad om sin tro, skolan har en stark sekulär norm, ett stort antal elever i den svenska skolan blir mobbade på grund av sin tro och att svensk skolmiljö istället för att bidra till öppenhet och förståelse snarare skapar och förstärker fördomar (Eddebo, s 27).

I samband med att rapporten släpptes var jag med på den digitala konferensen ”Får kristna plats i skolan?” som Claphaminstitutet arrangerade tillsammans med Svenska apologetiksällskapet och Ny generation. Om du missade konferensen går det utmärkt att se den i efterhand. Jag tänkte här dela med mig av några reflektioner från konferensen och från min läsning av rapporten.

Min första reaktion över rapporten är sorg. Hur kan samhälle, skola och lärare underlåta att ta på allvar att elever får utstå kränkningar? I Sverige är vi på många sätt bra på att betona att ingen ska utsättas för diskriminering, men när det gäller diskriminering på grund av religion verkar vi ha en stor lucka. Rapporten talar om att detta till viss del kan bero på Sveriges historia som en kristen enhetskultur, där religionen kopplats till makten, och det lever kvar i klassrummen, trots att kristna idag är i minoritet i samhället. På grund av historien accepteras gliringar och nedlåtande kommentarer om kristen tro från både elever och lärare. Det är inte acceptabelt.

Med mina egna barn och i andra sammanhang brukar jag försöka prata om att skolans undervisning inte är neutral. Det är också något som rapporten tydligt kommer fram till. Skolan präglas av en sekulär norm, där den ateistiska världsbilden ses som neutral. Skolan ska enligt läroplanen ge en saklig och allsidig undervisningen. Jag tänker att skolan ofta blandar ihop neutral med saklig. Micael Grenholm lyfte på konferensen en intressant tanke. Han menade att det vore bättre om skolan utgick från en agnostisk hållning i undervisningen istället för en ateistisk. En agnostisk hållning tar inte ställning för den ena eller andra världsbilden, utan lyfter fram kunskap om alla, och för- och nackdelar med dem. Det tror jag skulle ge en mycket bättre mångsidighet i undervisningen. Claphams rapport pekar på samma sak när de säger att ”En princip som helt uppenbart behöver tydliggöras för lärarkåren är att religiösa livsåskådningar är rationellt legitima i lika hög grad som en sekulär livssyn.” (Eddebo, s 25).

Ett problem som vi pratade om här hemma bara häromdagen är att det är svårt att vara den som har en avvikande uppfattning i klassrummet. Det behöver inte bara handla om frågor kring religion. När man inte tycker som majoriteten anses man lite dum. Att vi har fått ett så dåligt samtalsklimat i klassrummet (och i samhället i stort?) är djupt problematiskt. På konferensen “Får kristna plats i skolan?” pratade Karin Kittelmann Flensner om att klassrummet inte ska vara intellektuellt säkert, men säkert för dig som person. Elever ska alltså utmanas med nya kunskaper och perspektiv, men det ska alltid vara tryggt att tänka högt, ha avvikande åsikter och pröva idéer utan personangrepp. Många av de intervjuade i Claphams rapport uttrycker att de inte längre är öppna med sin tro, just av rädslan för personangrepp. Här verkar vi ha en lång väg att gå idag.

Alla vi som har barn och ungdomar runt omkring oss – vi kan må vara föräldrar, barn- och ungdomsledare eller andra vuxna som barnen umgås med – måste stötta barnen! Lyssna på vad de berättar om hur det är att vara kristen i skolan och bland ickekristna vänner. Låt dem ställa sina frågor och ge dem mer kunskaper om kristen tro. Hjälp dem att hitta bra sätt att föra samtal. Och sist men inte minst – acceptera inte att de blir kränkta för sin tro! Kontakta skolan, tala med lärare och rektor, hänvisa till läroplanens ord om att alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan med förtroende för och visshet om att barnen inte blir ensidigt påverkade för den ena eller andra åskådningen (Lgr11 s 8) och att ingen ska “utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.” (Lgr11, s 7).

Apologetik och föräldraskap i Apologiapodden

2020-09-30 / Sofia

Hur kan föräldrar förbereda sina barn för de frågor och utmaningar mot den kristna tron de möter i skolan och på fritiden?

I dagens avsnitt av Apologiapodden blir jag intervjuad av Martin Helgesson om apologetik och föräldraskap.

Beställ boken Rusta dina barn av Natasha Crain på apologiaforlag.se

Boktips – Fallet Jesus för unga

2020-09-25 / Sofia

Fallet Jesus för unga, Lee Strobel, översättning Johanna Linnér, Pärlan förlag, 2020, 140 s.

Det är en glädje att se att böcker om kristen apologetik för barn och familj dyker upp allt oftare på den svenska marknaden. Vi har just läst ”Fallet Jesus för unga” här hemma. Den är den första av fem böcker i en serie som Lee Strobel skrivit för barn. Pärlan förlag har även gett ut ”Fallet mirakel för barn” och jag återkommer med recension längre fram på den. Lee Strobel är journalisten som genom grävande journalistik ville slå hål på myten om Jesus och kristen tro, men som blev överväldigad av vad han fann och blev kristen. I slutet av 90-talet kom hans bok för vuxna ”Fallet Jesus” ut och på ett förtjänstfullt sätt har han senare skrivit böcker för barn på samma tema.

Jag har boken högt för två av våra barn, 7 och 11 år gamla. Sjuåringen gav boken ett medelbetyg, men jag vet inte om det mest beror på att det är en faktabok och inte en skönlitterär bok, som vi oftast läser på kvällarna, eller om det handlar om boken i sig. Boken har ett du-tilltal vilket fungerar bra eftersom författaren tar med läsaren på en undersökande resa om Jesus. Sjuåringen har under läsningens gång spontant svarat på frågor i texten som varit mer eller mindre retoriska.

Boken fokuserar på Jesu identitet och uppståndelse och kapitel för kapitel jobbar Strobel med frågorna kring om Jesus kan ha varit galen, om han kanske aldrig dog, om lärjungarna kan ha haft en masshypnos, osv. Strobel svarar på frågorna med hjälp av väl underbyggd forskning, fakta och genomtänkta argument. Läsaren uppmuntras att själv fundera vidare med hjälp av frågor i varje kapitel. Boken har en avslutande del med fyra berättelser där författaren vill hjälpa läsaren att se hur självförtroendet som kristen ökar när man har mer kunskaper, och hur man kan bemöta invändningar och dåliga attityder från omgivningen rakt och samtidigt ödmjukt och respektfullt.

Den svenska översättningen flyter på bra. En del av de exemplifierade berättelserna har en tydlig amerikans kultur, men det är inget barnen har reagerat på vid läsningen. Grafiskt är boken luftig med fråge- och faktarutor och med många illustrationer i tecknad serie-stil. Det är lite synd att text som ingår i illustrationerna inte är översatta från engelska. 11-åringen uppskattade att jag läste allt som stod i faktarutorna också. Det gav lite mer kött på benen.

De två främsta styrkorna med boken är att den är skriven för att barn ska kunna läsa den själva och att den har en genomtänkt argumentation kryddad med exempel som passar barn. Jag kan fundera på varför förlaget i den svenska titeln valt ”unga” istället för ”barn” (engelska titeln är ”Case for Christ for Kids”), då boken tydligt riktar sig neråt i åldrarna i stil och uttryckssätt.

När vi läst tillsammans har det skapat flera bra samtal kring innehållet. Om barn läser den själva kan man som förälder be dem berätta vad de läst om och få igång samtal på det sättet. Vi kan varmt rekommendera boken!

Boktips – Målet i sikte

2020-09-24 / Sofia

“Målet i sikte – Andaktsbok” utgiven av KRIK, 2020.

I våras undersökte Christer och Kicki Dahlberg i en kandidatuppsats vilka faktorer det är som får unga att utvecklas och stanna kvar i tron och församlingen. Ett mönster de såg var att den personliga bönen, gudsnärvaron och bibelläsningen varit viktig för de tillfrågade. Med det i åtanke var det mycket roligt att läsa den nya andaktsboken ”Målet i sikte” som KRIK – Kristen Idrottskontakt, nyligen gett ut. KRIK vill sprida idrottsglädje, trosglädje och livsglädje och det tycker jag genomsyrar hela andaktsboken.

Den har ett tydligt upplägg med tolv olika avdelningar med en handfull andakter i varje. Avdelningarna sträcker sig från skapelsen, syndafallet och Jesus försoningsverk till livet med Gud och att ge budskapet vidare.

Varje andakt innehåller ett bibelord, en betraktelse, en utmaning och en bön. Andakterna har många olika författare, alla så klart med någon koppling till KRIK, men det finns en bredd i åldrar och personligheter. En andaktsbok utgiven av en sportorganisation skulle man kunna tro bara har illustrationer från idrottens värld, men så är det inte alls, utan författarna tar upp exempel från olika delar av livet. Det finns ett blandat tilltal i boken, där andakterna både vänder sig till dem som är nyfikna på kristen tro och dem som varit kristna länge.

KRIK bygger mycket av sin verksamhet kring att man träffas och idrottar och mitt i passet stannar upp och har en andakt. Det märks att andakterna är gjorda för att passa i detta format, men jag tycker det går lika bra att använda dem i en ungdomsgrupp eller i sin personliga andakt. De passar tonåringar och unga vuxna, men jag skulle inte vara rädd för att prova dem som familjeandakt med lite äldre barn. De olika avdelningarna i boken gör att man enkelt kan välja ett tema som passar just nu, eller helt enkelt ta en andakt från varje avdelning i taget. Det kan upplevas lite tjatigt att ta en hel avdelning i ett svep, tycker jag.

Boken är med sitt format på ca 13×20 cm lätt att packa med sig och spiralbindningen gör det lätt att bläddra runt eller ha boken uppslagen. Jag kan möjligen fundera på hur länge spiralbindningen håller för att bäras runt i en sportbag med träningsskor och kläder.

I slutet av boken finns det ytterligare tankar om vad en andakt är och hur man kan lägga upp den. Kanske hade jag förväntat mig några tips på hur man kan lägga upp en KRIK-samling i sin helhet också.

Andaktsboken har ett tydligt fokus på att med Gud i centrum får livet rätt perspektiv. När vi tar oss tid att läsa Bibeln, att vara stilla inför Gud och låter oss utmanas att efterlikna Jesus, stärks vår tro, inte bara som något vid sidan om resten av livet, utan som det som är grunden i hela livet. Jag uppskattar verkligen att detta löper som en röd tråd genom hela boken och rekommenderar den varmt!

Uppsatsen jag nämnde:

Dahlberg, Christer och Kicki, Från ung till vuxen med tron i behåll. En studie av positiva faktorer för ungas trosutveckling, kandidatuppsats, Johannelund, 2020.

Söndagsskola hemma – Vart är vi på väg?

2020-09-13 / Sofia

Den här helgen, 11-13 september, har ELM sin årskonferens. Konferensen är digital och i fredags fick jag vara med i ett samtal om hur vi drömmer om att ELM ser ut om tio år, vilka utmaningar vi står i och vilka glädjeämnen vi har. En sak som jag drömmer om är att våra församlingar och föreningar ska stötta familjerna, så att föräldrar blir tryggare i att förmedla tron till sina barn och känner att de har tid, struktur och språk för att göra det.

Idag är det söndag och Roseniuskyrkans gudstjänst sänds som konferensens gudstjänst. Det blir barnens stund med skattkista och sång. Sedan kan alla ni som är med hemifrån ha söndagsskola hemma. Här kommer några tips på som handlar om hur vi kan hitta rätt utifrån temat “Vart är vi på väg?”

Slå upp Psalt 119:105 och läs versen tillsammans. Prata om hur vi kan hitta rätt på vår väg.
Lyssna på en tonsättning av Psalt 119:105 med Jeanette Alfredsson.
Gör ett bokmärke med Psalt 119:105.
Börja läsa lite ur Bibeln varje dag tillsammans i familjen. Ta hjälp av Droppens bibelläsningsplaner eller av lappar med bibelord.
Läs senaste numret av Droppen. Om du inte har den hemma kan du börja prenumerara här.
Titta på filmen med Josiah Thombe från Bethesda Children’s Ministry och se vad Guds ord och evangeliet har fått betyda för honom.
Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Boktips: Trollkarlens hatt

2020-09-09 / Sofia

Trollkarlens hatt, Tove Jansson, 1948, 1968, denna utgåva 1992, Norstedts förlag, 154 s.

Jag älskar barn- och ungdomslitteratur och får ärligt erkänna att det finns runt tusen barn- och ungdomsböcker, allt från småbarnsböcker som ”Max potta” av Barbro Lindgren, till nästan allt av Astrid Lindgren och till ungdomsböcker som ”Hunger Games” av Suzanne Collins, i vårt hem.

När jag var liten ville jag alltid låna ”Vem ska trösta knyttet?” på biblioteket. Jag älskade boken och dess vackra vemod. Trots det, och trots att jag alltid tyckt om alla karaktärerna i muminvärlden, har jag inte fastnat för själva muminböckerna. Jag har läst någon del i serien under mina barnlitteraturstudier, men inte mer. I somras hittade jag alla delar utom en på secondhand och tänkte att nu ska jag ta tag i att läsa dem. ”Trollkarlens hatt” fick bli högläsningsbok för ett par av barnen under slutet av sommaren. Boken börjar när våren kommer och muminfamiljen vaknar ur sin vinterdvala. En svart hatt dyker upp och allt som läggs i den förvandlas och det ställer till både det ena och andra problemet i Mumindalen. Hatten och dess ägare trollkarlen, som är på jakt efter en stor röd rubin, utgör den övergripande berättelsen i boken. Annars är kapitlen episodiska, där berättaren ger en introduktion till vad som kommer att hända i varje kapitel. När Tofslan och Vifslan dyker upp i näst sista kapitlet med sitt fenomenalsla sätt att pratsla skrattade både jag och barnen gott.

Författarskapet är fantastiskt, jag skrattar gott åt små anmärkningar och kommentarer till läsaren och jag gillar karaktärernas olika personligheter. Ändå är det något som gör att jag inte längtar efter att läsa vidare, som jag ofta gör i skönlitterära böcker. Jag kan tänka mig att det finns så många djup i berättelsen att jag behöver läsa fler av böckerna för att riktigt komma in den filosofiska och underfundiga värld som Tove Jansson målar upp. Så jag är glad att jag köpte böckerna och med ett avbrott med en annan högläsningsbok undrar jag om vi inte ger oss på nästa del i serien och utforskar muminvärlden mer!

Söndagsskola hemma – så här blir hösten

2020-09-05 / Sofia

I våras hamnade vi i en situation där nästan alla firade gudstjänst hemifrån. Det var då en glädje att kunna erbjuda söndagsskola online varje vecka här på bloggen. Du kan läsa om mitt arbete i senaste numret av barntidningen Droppen.

I höst är läget lite annorlunda. Coronapandemin fortsätter att påverka oss mycket, men vi hittar också sätt där vi kan mötas mer igen. Många kyrkor återgår till att ha fysisk söndagsskola, anpassad efter Folkhälsomyndighetens riktlinjer. I vår församling Roseniuskyrkan kommer vi att ha söndagsskola på plats varannan vecka i höst. Det innebär att jag inte kommer att göra söndagsskolfilmer eller lägga upp söndagsskoltips här på bloggen varje vecka. Istället tipsar jag i det här inlägget om två olika filmserier som ni kan använda i hemmen för att ha söndagsskola och få hjälp att prata om tron. Dessutom är min plan att göra 4-5 filmer under hösten, som ska kunna användas när som helst som ni behöver dem i era sammanhang.

Mitt ena tips är youtubekanalen Grompis där Grompis och Maggan pratar om Gud och kristen tro. Det andra tipsen är Theo och hans vänner på Himlen TV7.

Glöm inte att fortsätta att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Med bön om att vi alla ska få välsignade gudstjänster och stunder i hemmet under hösten!

PS. Många kyrkor sänder gudstjänster live. Gudstjänsten i Roseniuskyrkan, där jag är med, går att lyssna på live via Stockholms närradio (88,0 MHz) eller
se och lyssna via roseniuskyrkan.se.