Barnens bästa bibel – Jona av Sören Dalevi, illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson, Speja förlag, 2025, 36 s.

Redan när Barnens bästa bibel kom ut 2020 uttryckte författaren Sören Dalevi och illustratören Marcus-Gunnar Pettersson en önskan om att ge ut fler bibelberättelser än det urval de gjort. En del har kanske lagt märke till att Jona inte finns med i Barnens bästa bibel. Nu har denna bibelbok på fyra kapitel om Guds barmhärtighet och människans envishet fått en alldeles egen utgåva. Det är jag glad för, då den nu ges tillräckligt med utrymme för att rymma allt det stora som Jona bok berättar om.

Boken är 36 sidor lång, har ett typiskt bilderboksformat med illustrationer som utnyttjar alla ytor och med text som läggs in i bilderna. Den passar att läsa tillsammans med både treåringar och tredjeklassare. Berättelsens olika vändningar skapar spänning och många känslor och det blir aldrig barnsligt.

Barnens bästa bibel vill förmedla att Bibelns människor är vanliga människor precis som du och jag. Ett sätt som det görs på är genom anakronismer i illustrationerna – personernas kläder ser nutida ut och det dyker upp verktyg, båtar och maskiner som inte fanns på Bibelns tid. Många gånger ger detta en extra tänkvärd dimension till berättelserna. Jag tyckte dock det var lättare att ha en lagom distans till anakronismerna i hela Barnens bästa bibel, än vad det är i boken om Jona. När läsaren möter Jona som snickare på första sidan, med skyddshjälm, nutida varningsskyltar och lyftkranar blir det lite svårt att placera Jona i den bibliska historien.

För övrigt är illustrationerna välgjorda och i samklang med berättelsen. De förmerar berättelsen, väcker tankar och känslor. Bibelberättelsen innehåller så mycket konkreta naturupplevelser – storm, fiskmage, vandring, stad, hetta och vissna träd, som Marcus-Gunnar har en fingertoppskänsla för att fånga upp.

I Jona bok i Bibeln finns en röd tråd kring ordet ”stor”. Det syns inte alltid i svenska bibelöversättningar, men på hebreiska förekommer samma ord för stor många gånger – den stora staden Nineve, en stor vind, en stor storm, en stor fruktan, en stor fisk, den störste i Nineve, de stora männen, Jonas stora missnöje och stora glädje. Detta har Dalevi tagit vara på i sitt berättande och det uppskattar jag väldigt mycket! Det hjälper barn att uppleva något av ursprungsförfattarens berättarteknik.

Det finns några mindre saker som jag önskar att Dalevi tagit med i berättelsen – som att sjömännen greps av stor fruktan och tillbad Gud när havet lugnat sig – men överlag har Dalevi, till skillnad från många andra återgivningar av Jona fått med helheten. Det blir inte bara en häftig berättelse om att överleva i magen på en val, utan problematiken kring att förkunna Guds ord för sina fiender, Jonas ovilja, folkets omvändelse och Guds barmhärtighet får komma fram. Jag får samma känsla av hur sur Jona är över att Gud är nådefull, som jag får när jag läser i vanliga Bibeln.

Jag tycker att berättelsen har en sida för mycket. Först återger Dalevi samma slut som bibelboken har – att Gud tillrättavisar Jona och förklara sin omsorg, men hur Jona reagerar på det står det inget om. Här tycker jag berättelsen skulle slutat, men Dalevi lägger till en sida där han förklarar Guds omsorg för läsaren och berättar att Jona reste hem igen och fortsatte snickra. De textraderna hade inte behövts, utan hade kunna få uppstå som ett samtal hos läsarna – vad tror ni Jona svarade Gud på det? Hur gick det sedan för Jona? Hur skulle du ha reagerat?

Jona är en berättelse jag ständigt återkommer till och Dalevis och Petterssons återgivning av den ger mig ytterligare en dimension av hur det kan ha varit för Jona, för folket i Nineve och hur stor vår barmhärtige och nådefulle Gud är. Jag rekommenderar den varmt!