Om bibel, barn och pedagogik

Tag: läsupplevelser

Läsupplevelser 2023

Idag är det skottdagen. Vad passar jag på att göra en extradag som denna? Först har jag åkt slalom med min ena dotter och nu ska jag äntligen sammanfatta vad jag läst under 2023.

2023 var året då min läsning influerades mycket av Jerram Barrs. Han är professor i kristendom och samtida kultur vid Covenant Theological Seminary i St. Louis. I Covenants app har jag lyssnat på föreläsningar med Barrs om Jane Austen, barnlitteratur, Francis Schaeffer, m.m. Under sommaren läste jag ”Echoes of Eden” där Barrs driver tesen att all litteratur bär spår av Eden. I det vi läser kan vi hitta glimtar från skapelse, syndafall och upprättelse. Barrs tankegångar är så relevanta. Det blir ännu mer självklart för mig att läsa böcker inom alla möjliga genrer – inte bara kristna författare som skriver för kristna läsare. Hur kan litteratur hjälpa oss att se mer av Guds stora berättelse? Vad kan jag hitta för spår av Gud i en berättelse som till det yttre kanske inte bejakar en kristen världsbild? Det är så spännande!

Inspirerad av boken och hans föreläsningar har jag under året lyssnat på hela Harry Potter-serien. Jag har läst eller lyssnat på Jane Austens böcker. Jag har också fått upptäcka några nya författare som jag inte läst innan. En av dem är Dick King-Smith. En del av er kanske min filmen ”Babe – den modiga lilla grisen”? Den heter i original ”The Sheep-Pig” eller ”Fårgrisen” på svenska. King-Smith har en fantastisk förmåga att skriva om talande djur, som fortsätter att vara djur med alla sina beteenden. Böckerna är livfulla och spännande.

Jag vill lyfta två höjdpunkter när det gäller högläsning under året. Jag läser Narniaserien för vår äldste son och jag tror det är först nu som jag riktigt uppskattat ”Silvertronen”. Tidigare har jag upplevt den intetsägande och väldigt seg. När jag läste den högt fick jag en mycket större upplevelse av den. En annan höjdpunkt var när ena dottern läste Eva Bexells ”Kalabalik hos morfar prosten” högt för hela familjen i bilen på våra resor under julhelgen. Att slänga sig med citat ur böckerna om prostens barnbarn hör till vardagligheterna hos oss och att få uppleva boken tillsammans gav många goda skratt. Eva Bexell är suveränt bra på att beskriva barns och gamlingars bra och dåliga sidor och hur underbart tokigt det kan bli när de möts.

Jag har under årets läst och recenserat en del böcker både i Dagen och här på bloggen. Dem hittar ni genom att söka på ”recension” eller ”boktips”. Jag hoppas hinna skriva några nya boktips inom en snar framtid. Yngste sonen och jag läste under 2023 till exempel Franks he(m)ligheter av Jacob Langvik. Sonen älskade dem. Det är en blandning mellan Munken & Kulan och Dagbok för alla mina fans och vi kunde prata om saker som hände med Frank och relatera det till våra liv.

I början av 2023 talade Rachel Turner på Jesus till barnens nationella konferens och senare under året kom en av hennes böcker ut på svenska, “Det krävs en kyrka för att fostra en förälder”. Det är en bok jag verkligen kan rekommendera till alla som har en ledningsfunktion i församling. Jag hoppas skriva mer om den boken framöver!

En daglig läsning som betytt mycket för mig under året är Bo Giertz andaktsböcker ”Att tro på Kristus” och ”Att leva med Kristus”. Under min uppväxt fick jag tillfälle att höra Bo Giertz predika en gång, men dumt nog var det på ett ungdomsläger och jag var supertrött och sov mig igenom det mesta av predikan. Det är gott att Giertz författat så mycket så att jag kan ta vara på honom bättre nu. Andakterna jag läst under året har gett mig näring på ett omsorgsfullt sätt.

I slutet av året lyssnade jag på Utvandrareposet av Vilhelm Moberg. Jag har inte läst dem på nästan 30 år, men sett musikalen ”Kristina från Duvemåla” flera gånger och kan många av sångtexterna utantill. Det är så fascinerande hur väl Björn Ulvaeus och Benny Andersson har fångat Mobergs epos. Moberg har starka personskildringar och böckerna är fulla av fakta kring hur det var att utvandra och starta ett nytt liv i Nordamerika. Många av livets stora frågor tas upp och alla får inte ett svar, utan när jag lyssnat klart fick jag grunna vidare. Karl-Oskar och Kristina har till exempel olika sätt att förhålla sig till och se på Gud och hans handlade i världen. Tänkte någon av dem rätt? Mobergs epos bär verkligen spår av Eden och hjälper mig att lära känna Gud och hans värld bättre.

Läsupplevelser 2022

Min vana trogen vill jag blicka tillbaka på fjolårets läsning och fundera på vad jag vill läsa i år. Det är kanske mest ett blogginlägg för min egen skull, men kanske det också kan inspirera dig till några givande läsupplevelser under 2023.

Året 2022 var året då jag äntligen upptäckte hur jag skulle ta till mig mer litteratur av C.S. Lewis. Jag har lyssnat! Efter att i två år förgäves försökt läsa ”Out of the Silent Planet” testade jag att lyssna på den i en ljudboksapp istället. Det var en helt annan upplevelse! Därefter har jag lyssnat vidare på bl a den skönlitterära ”Till We Have Faces”, självbiografin ”Surprised by Joy” och den uppbyggliga, eller kanske snarare nedbrytande ”The Screwtape Letters”.

I slutet av året lyssnade jag också på ”Planet Narnia” av Michael Ward, där han berättar om sin forskning kring vad som är en röda tråden i C.S. Lewis böcker om landet Narnia. Det står tämligen klart att det sju narniaböckerna var och en motsvarar de sju planeterna, så som man räknade dem på medeltiden. Otroligt fascinerande!

En barndomsvän till mig, Helena Persson, debuterade under 2022 med sin roman ”Sofias val” (bara titeln gör ju att man måste läsa den). Den var en ljuvlig bladvändare mitt i sommaren! Det är en historisk roman som bland annat utspelar sig på Gripsholms slott, så det var roligt att tänka sig in i karaktärerna och händelserna när min familj senare turistade i Mariefred en dag.

Under sommaren gjorde jag också en kompletteringsuppgift i mina teologistudier och då läste jag ”Mapping the Origins Debate” av Gerald Rau. Han beskriver sex olika syner på hur universum, livet, arterna och människan uppstått. Det jag främst fick med mig från boken är att alla olika synsätt man kan ha på ursprungsfrågorna vilar på filosofiska grundantaganden och en del i att man inte förstår, eller inte vill förstå, varandra kan ha med detta att göra.

En snabbtitt på vad jag recenserat här på bloggen under året visar att det mycket handlar om kyrka, hem och föräldraskap – frågor jag brinner mycket för. Jag har också recenserat flera andaktsböcker och utifrån den läsningen har jag en liten trendspaning som oroar mig. Det finns en risk, i längtan efter att göra tydliga och enkla tillämpningar för barn och ibland även för vuxna, hamnar i att kristen tro handlar om moralism och inte om evangeliet om att vi inte kan rädda oss själva utan att vi gratis får ta emot vad Jesus har gjort för oss.

Andrew Peterson, kanske mest känd som kristen musiker, är också författare. Under 2022 har jag läst de två första delarna i hans Wingfeather-saga. Jag läste dem på svenska (utgivna av Libris). Det är fantasylitteratur och till en början var jag inte så imponerad av alla påhittade varelser och växter, men när jag kommit in i berättelsen var den fantastisk. Tyvärr haltar den svenska översättningen, så om du är bekväm med att läsa på engelska, gör det istället. Jag har själv köpt del 3 och 4, som bara finns på engelska och ser fram mot att läsa dem under året som kommer.

Från högläsningen med mina barn vill jag lyfta fram Johan Rundbergs serie Månvind & Hoff, som börjar med ”Nattkorpen”. Jag läser dem för vår 13-åring och vi är båda lika fascinerade över hur välskrivna de är och hur man inte kan veta vad som väntar bakom nästa hörn i berättelsen. De utspelar sig i Stockholm i slutet av 1800-talet och handlar om barnhusflickan Mika. Det är deckarhistorier fyllda av realism med inslag av äckel, samtidigt som djupa relationer bland samhällets utstötta lyser igenom eländet.

För äldste sonen har jag läst ”Stengrunden” av framlidne biskop Bo Giertz. Jag har hört honom predika en enda gång, men minns knappt något på grund av lägertrötthet. Då är det tacksamt att han skrivit så mycket och god litteratur. Stengrunden hamrar genom tre generationers präster på evangeliet och nåden som den enda grunden för frälsning och att vår egen strävan efter helgelse så lätt hamnar i självrättfärdighet.

I oktober var Greg Johnson inbjuden till Apologia Live för att tala på temat ”Still Time to Care”. Han har skrivit en bok på samma titel och inför föreläsningen lyssnade jag på boken. Jag blev så tagen av hur öppet och klart han berättar om kyrkans misslyckande i att visa omsorg om homosexuella, men också om en väg framåt med Jesus i centrum på Bibelns grund. Jag vill verkligen rekommendera boken!

Vad ser jag då fram mot att läsa under 2023? Som vanligt ligger det ett antal böcker kvar i min bokhög som inte blev lästa under året som gick, så en och annan av dem som handlar om barn, teologi och apologetik kan det bli. Sedan har jag nyss upptäckt Jerram Barrs föreläsningsserier om olika författare och teman från Covenant Seminary. De har en gratisapp med mängder av föreläsningar inom alla möjliga ämnen! Jag har lyssnat på en serie om Jane Austens författarskap och blev sugen på att läsa hennes böcker igen, så nu läser jag ”Emma”. Jag har också börjat lyssna på en serie om engelska barnlitteratur och jag har lånat hem böcker av författare som jag inte upptäckt tidigare, t ex Margaret Wise Brown. Tänk så många fantastiska författare och illustratörer det finns!

Läsupplevelser 2021

Början av 2022 på bloggen har präglats av tystnad, mest på grund av att jag varit igång med mycket annat som gjort att jag inte hunnit skriva inlägg. Det snurrar dock så många tankar i huvudet och det kryper i fingrarna, så jag hoppas att jag framöver ska kunna prioritera skrivtid.

Jag vill idag fundera på vad det blev av mina läsförhoppningar för 2021. Kom jag igenom bokhögarna? Nja, en del blev lästa, andra påbörjade och ytterligare några är oöppnade. Inte oväntat dök det upp en del nya böcker som blev lästa – i arbete och studier, för barnen, för nöje och för att recensera på bloggen och i tidningen Dagen. Med ett 70-tal lästa böcker går det inte att nämna alla här, men om du söker på ”boktips” eller ”recension” här på bloggen hittar du fler böcker som jag tipsat om och recenserat lite djupare under året. Många av dem är barn- och ungdomsböcker med ett kristet perspektiv.

Hur gick det med min längtan efter att läsa mer skönlitteratur för vuxna? Jo, delvis tack vare en sommarförkylning hann jag läsa både JRR Tolkiens ”The Two Towers” och Francine Rivers ”The Masterpiece”. Båda jobbar med livets stora frågor, Tolkien behöver tuggas längre och långsammare, med Rivers böcker är lättlästa och fångar mig snabbt. Jag har under slutet av 2021 också börjat lyssna på ljudböcker, och lyssnade bland annat på ”Brobyggarna” av Jan Guillou. Den gav intressanta perspektiv, särskilt på relationerna mellan olika länder i början av 1900-talet. Det har tyvärr gått trögt med C S Lewis ”Out of the Silent Planet”, men jag har inte gett upp.

Apropå ljudböcker måste jag nämna ”Kristungen” av Malin Aronsson. Under 2021 lade vår omtyckta ”En annan bokhandel” i Skärholmen ned och på deras rea hittade jag ”Kristungen”. Den hamnade i en bokhög, men när jag hittade den som ljudbok, inläst av Malin Aronsson själv, tog jag mig tid att lyssna. Trots författarens uppväxt i pingströrelsen och min i Svenska kyrkan, var igenkänningen hög och jag skrattade gott och kände stor kärlek till barnet i mig. Tänk så många funderingar som ett barn kan ha kring livet, tron och allt det där andra som fyller ett barns tillvaro under uppväxten.

Tack vare ljudboksappen har jag också lyssnat på ”Klubben” av Matilda Gustavsson. Den kan jag verkligen rekommendera. Det var tragisk läsning om hur människans nonchalans, begär och ondskefullhet finns i det som vi lätt kallar de fina kretsarna. Det var både chockartat, och samtidigt tänkte jag att varför skulle inte vår trasighet och missriktade längtan synas överallt?

De böcker som har lättast att bli lästa är alla högläsningsböcker för barnen. Under året har jag läst hela serien om Katitzi av Katarina Taikon för de två yngsta. Det har varit en resa! Böckerna är fyllda av elände, kärlek, utanförskap och kamp. Katitzis rättframma personlighet skildras starkt och ofta humoristiskt mitt i allt detta. De sista böckerna i serien var en utmaning att läsa för att de fick ett mer vuxet perspektiv på skildringarna – mina barn åldrades inte lika snabbt som vi läste om Katitzi uppväxt – men med samtal och vissa meningar eller uttryck överhoppade, så blev det en fin helhet under året. Livet med Anne på Grönkulla rullar vidare tillsammans med 14-åringen. Vi är nu på fjärde boken ”Anne på egen hand”, vilken inte är någon favorit. Till stor del är den skriven i brevform från Anne till Gilbert och jag tycker den känns som en passersträcka från förlovning till bröllop och det blir aldrig riktigt intressant.

Selma Lagerlöfs ”Jerusalem” blev en fin upplevelse med äldste sonen. Därefter har det blivit två böcker av Mats Selander. Dels ”Skapelse och evolution” där Selander är redaktör och dels ”Det anstötliga evangeliet”. Frågorna kring skapelse och evolution är inte enkla, och jag tycker boken har en styrka i att den presenterar fyra olika kristna uppfattningar om ursprungsfrågorna och att de fyra debattörerna får argumentera med varandra. Jag tror det är bra att barn och unga får se att man kan vara kristen och ha lite olika syn på dessa frågor, och själv fick jag jobbar vidare med frågorna också. När vi läste ”Det anstötliga evangeliet” fick vi flera intressanta samtal om vad synd och dom är. Jag hade lite svårt att få ett helhetsgrepp om boken och skulle vilja läsa om den igen på egen hand.

Det är roligt att läsa apologetiska böcker tillsammans med barnen, och för mig blir det en dubbel vinst då det är böcker jag ändå behöver eller vill läsa. På egen hand har jag även läst ”Talking With Your Kids About Jesus” av Natasha Crain.

Varje söndag morgon har jag som rutin att läsa några sidor i ”Recovering Biblical Manhood and Womanhood” av John Piper och Wayne A. Grudem (red). Det går inte så fort, men jag tror att det är bra. När den omgivande kulturen alltför ofta lyfter fram kön som något flytande och skillnader i roller som något förkastligt är det gott att få påminnas om att det är något gott att det finns män och kvinnor, och att det är en Guds tanke att vi är olika med lika värde och ställning inför Kristus.

I slutet av året disputerade min bror Erik J Andersson på ELM:s grundare Axel B Svensson. Det var väldigt givande att läsa avhandlingen – dels för att jag fick lära mig mer om ELM:s historia och få mer förståelse för den missionsorganisation jag nu är en del av. Dels är det härligt att få ta del av analyser och frågeställningar och fundera på hur det kan hjälpa forskning, ELM och andra vidare.

Även om jag hunnit med mycket, inklusive en del kurslitteratur om bibel, barn och pedagogik, ser jag att jag inte hunnit läsa så många böcker om apologetik, söndagsskola, bibel och barn som jag önskat. Skönt att böckerna inte försvinner! De har till och med fått mer plats på mitt kontor med en större bokhylla. Så nu ser jag fram mot vad jag kommer att läsa under 2022!

Vad vill ni läsa under året som kommer? Har ni något ni tycker att jag borde läsa? Skriv en kommentar!

© 2024 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑