Tag: bibelläsning (Sida 1 av 2)

Boktips – Min första pekbibel

2024-10-16 / Sofia / Inga kommentarer

Min första pekbibel av Tony Larsdal & Emilio Ghazal, illustrerad av Anna Andersson, XP Media 2024, 23 s.

Min första pekbibel – målarbok av Tony Larsdal & Emilio Ghazal, illustrerad av Anna Andersson, XP Media 2024, 23 s.

Hinneh: Hebreisk pekbibel av Tony Larsdal, illustrerad av Anna Andersson, XP Media 2024, 23 s.

Min första grekbibel av av Tony Larsdal, illustrerad av Anna Andersson, XP Media 2024, 23 s.

Det har kommit ut en ny pekbibel! När min äldste son var liten fick vi ”Pekbibeln” av Lars Steiner (Rabén & Sjögren, 2006) och jag gillade hur den berättade Bibelns röda tråd med 20 bilder och ord. Den har länge varit slut på förlaget, så det är en stor glädje att XP Media nu gett ut ”Min första pekbibel”. Den består också av 20 bilder och ord, men ändå har de olika pekbiblarna olika för- och nackdelar.

Tony Larsdal vill i ”Min första pekbibel” dels ge det lilla barnet ett ord och en bild på varje sida, som brukligt är i pekböcker. Dels vill han ge föräldrarna lite mer kring vad varje sida handlar om. Därför finns det en eller två förklarande meningar på varje sida. Medan Steiners pekbibel slutade med en triumferande Jesus på korset, utan att säga något om vad det betyder för mig, så har ”Min första pekbibel” med uppståndelsen, himmelsfärden och sedan att Jesus är kung och vill vara det i våra liv också. Han vill bo i vårt hjärta och vi får vara i hans famn för evigt. På så vis tilltalar ”Min första pekbibel” läsaren tydligt och på ett evangeliserande sätt. De förklarande meningarna på varje sida hjälper också föräldrar som inte känner till Bibelns budskap så mycket att förstå mer när de läser för sitt barn. Det är bra, men ändå undrar jag om jag inte föredragit att pekbibeln hade varit utan de förklarande meningarna. Det hade väckt mer tankar hos både barn och föräldrar kring vad ord och bild tillsammans berättar. Det finns bibelreferenser i mycket liten text på varje sida. Dem skulle jag inte vilja vara utan. De hjälper den nyfikne att leta upp vad det verkligen står i Bibeln.

Anna Anderssons illustrationer är mjuka och färgrika. Särskilt barnen blir väldigt levande. De barn som finns med är dessutom något anakronistiska och kanske mer lika barn idag än på Bibelns tid. Det stärker bokens tilltal till den nutida läsaren. Illustrationerna rymmer också humor och de mörkaste bilderna, syndafloden och korsfästelsen, balanseras upp av de löftesrika bilderna om förbundet med Noa och Jesus uppståndelse.

Det finns några ord- och bildval som jag tycker är olyckliga i boken. Under många hundra år har vi haft med oss bilden av att frukten på kunskapens träd om gott och ont var ett äpple. Det står dock bara frukt i Första Moseboken. I ett samtal med författaren Tony Larsdal fick jag lära mig att ”malum” som användes om trädet i de första latinska bibelöversättningarna kan betyda både ”ont” och ”äpple” (men med olika uttal). Det var intressant att få en vidgad förståelse av varför äpplet blivit det vanliga fruktvalet, men jag hade föredragit ordet ”frukt” och någon annan frukt på bilden.

Det blir också lite missvisande att skriva om Jesus födelse ”Det blev jul”. Julen fanns inte som en högtid på Bibelns tid. Däremot går det bra när det står ”Det blev påsk” om korsfästelsen, för det var ju den högtid judarna firade då.

Det är alltid en svårighet vilket urval av bibelberättelser man ska ta med i en barnbibel. I ”Min första barnbibel” är endast urhistorien, 1 Mos 1-11, med från Gamla testamentet och sedan börjar Nya testamentet. Det är lite synd, samtidigt sätter urhistorien hela scenen för varför Jesus måste komma, så jag kan förstå urvalet. ”Min första pekbibel” har med skapelse, syndafall, upprättelse och det nya livet med Jesus, och det är bra gjort att göra det tydligt med några få bilder och ord.

Ett roligt komplement till ”Min första pekbibel” är det tre lite större häftena med samma innehåll. Ett av dem är en målarbok och den innehåller samma text som den hårda kartongboken.

De andra två är en introduktion till hebreiska respektive grekiska. De inleds med det hebreiska respektive det grekiska alfabetet och en lite förklaring till hur man läser språken. Sedan följer hela pekbibelns innehåll med de enskilda orden på varje sida på de två bibelspråken. Istället för de förklarande meningarna som finns i den svenska versionen så står det en bibelvers på varje sida som stämmer med ordet och bilden. Det är mycket lyckat och jag undrar varför inte även den svenska versionen fick bibelverser istället för nyskrivna meningar. ”Hinneh: Hebreisk pekbibel” och ”Min första grekbibel” är ett lysande sätt att introducera bibelspråken för barn. Vem vet, kanske en nutida läsare blir en framtida bibelforskare?

Från lästrött till läsare – hur får vi den unga generationen att läsa Bibeln?

2024-09-03 / Sofia

Denna artikel har tidigare publicerats i Till Liv januari 2024.

De senaste decenniet har vi fått flera larmrapporter om barns minskande läsning och läsförståelse. Nyligen släpptes PISA-undersökningen för 2022 och den visar att 15-åringars läsförståelse har minskat.[1] Samtidigt har vi under de senaste decenniet märkt hur skolvärlden arbetat mycket för ökad läsning. Det är läsutmaningar, läslov, läsbingon och mycket mer. På sociala medier blir det allt mer populärt bland barn och vuxna att ha “bokkonton” där man delar med sig av boktips. Senaste rapporten från Statens medieråd visar att läsningen ökar i alla åldrar 0-18 år.[2] Vi kan ana ljusglimtar i mörkret.

Ett av förälderns viktigaste uppdrag
Det saknas undersökningar om och hur mycket den unga generationen läser Bibeln, men det är rimligt att förvänta att bibelläsningen följer samma trend som läsning och läsförståelse i allmänhet. Kan vi hjälpa våra barn att läsa Bibeln och att förstå den? Kan vi se några ljusglimtar i mörkret?

Bibelordet är centralt för att lära känna Gud, hans frälsningsplan och hans vilja med mitt liv. Den första psalmen i Psaltaren talar om hur den som begrundar Herrens ord både dag och natt växer som ett träd vid vattenbäckar. Jesus talar om att den som hör hans ord är som en klok man som bygger sitt hus på klippan. Paulus talar om vikten av att hålla fast vid Skrifterna och att hela Skriften är utandad av Gud och nödvändig för människan.[3] Därför har vi ett uppdrag som föräldrar att hjälpa våra barn att upptäcka den egna bibelläsning. Hur kan vi göra det?

Träna läsmuskeln
Bibelläsningen är den mest nödvändiga läsningen. Ändå skulle jag vilja påstå att vi måste hjälpa våra barn att bli läsare inte bara av Bibeln utan av alla möjliga böcker. För att barnen ska bli läsare behöver vi som vuxna själva läsa böcker. Låt barnen se att du läser, låt böcker ligga framme i huset, läs inte bara när de har gått och lagt sig, läs inte bara digitalt och prata om vad du läser.

Det är också viktigt att det finns böcker i hemmet. Låt bokhyllorna fyllas. Handla på second hand och låna på bibliotek. Biblioteksbesök med dina barn är ett fantastiskt sätt att uppleva böcker och läsning tillsammans. I mitt hjärta är det fortfarande ett magiskt skimmer över de tillfällen då jag som barn följde med pappa till Kinna bibliotek. Han lämnade tillbaka sina deckare och gick till vuxenavdelningen och letade efter nya böcker. Jag gick till barnavdelningen och letade upp mina favoriter. Doften, hyllorna, lådorna och glädjen över att en viss bok fanns inne sitter kvar.

Läs högt för dina barn. Det känns naturligt för de flesta av oss innan barnet själv kan läsa, men högläsning är minst lika viktig när barnet börjat läsa själv. Barn kan förstå mer avancerat språk än de själva kan avkoda, de kan förstå mer komplexa berättelser när någon läser högt än när de själva ska läsa. När du läser högt, välj böcker som du själv tycker om. I vårt hem har min man och jag läst våra egna favoritböcker för barnen, men vi har också läst böcker som vi aldrig läst tidigare, men som blivit favoriter för barnen. Ibland pratar vi om innehållet, ibland inte, men alltid får vi en gemensam upplevelse och en fin stund på tu man hand.

För att barnen ska läsa själva behöver du hjälpa dem med tid och struktur. Det kan vara att barnet ska läsa en kvart varje dag, att barnet alltid läser direkt efter middagen eller att ni prickar av läsningen i ett läsbingo. Som vuxen behöver man också hjälpa barnet att förstå att det finns trösklar i läsningen. Vissa böcker måste man läsa 50 sidor innan man kommer in i berättelsen. Ibland måste man läsa en viss tid för att komma in i språket i en bok. Allt som går motigt är inte fel och vi behöver hjälpa våra barn att vara uthålliga.

Bibelglädje
Om vi nu går från läsning i allmänhet till bibelläsning i synnerhet, behöver vi ställa frågan: Hur hjälper vi den unga generationen att få fatt på den egna bibelläsningen? För mig är det en av de större utmaningarna och just nu ett böneämne i mitt föräldraskap. Jag tror att det är samma principer som för annan läsning – läs själv, låt Bibeln ligga framme, prata om vad du läser, ha flera biblar i huset, läs högt för dem och hjälp dem att hitta tider och platser att själva läsa på. Barnbiblar är bra att använda vid högläsning, men läs också vanliga Bibeln. Barnen kan förstå mer än de själva kan avkoda. Utöver det som gäller all läsning behöver du hjälpa dina barn att förstå att Bibeln är något mer än en vanlig bok. Där lär vi känna hela skapelsens Herre och Frälsare och där får vi hämta kraft och vägledning.

För att barnen ska komma igång och läsa Bibeln själva behöver vi hjälpa dem med vad, var, när, hur och varför de ska läsa.[4] De behöver ha en egen bibel. Det kan vara en barnbibel för de yngre, en parafras för mellanåldern och en vanlig bibel för tonåringarna. Det är viktigt att barnen får känna att det är deras egen bibel, där de kan stryka under, rita och lägga in bokmärken. En jul fick våra äldsta barn varsitt exemplar av Svenska Folkbibeln 2015, och så sydde jag bibelfodral till dem vilket gav dem en personlig prägel. Påminn barnen om att ta med Bibeln på samlingar i kyrkan, läger och resor, så att det blir en vana. Lär barnen att hitta i Bibeln. De kan lära sig alla Bibelns böcker med hjälp av sånger och ramsor innan de ens kan läsa själva. Detta hjälper dem när de ska hitta i Bibeln på egen hand.[5]

Meningsfull bibelläsning
Hjälp barnen att välja vilken bibelbok de ska läsa. Det kan vara en utmaning att läsa Bibeln från pärm till pärm. Tipsa istället om att börja med ett av evangelierna. Min pappa tipsade mig om Lukasevangeliet när jag var i 13-årsåldern. Jag brukar ofta tipsa om Markusevangeliet. Det kan också vara bra att tipsa om olika bibelläsningsplaner. För mig har det ofta varit lättare att läsa när jag får kryssa att jag läst efteråt. Hjälp barnen att inte sätta för höga mål – all läsning som blir av är bra, det viktiga är inte hur långt man läser.

Bibeln går att läsa var som helst och när som helst, men hjälp ditt barn att hitta en tid och plats som ger ro. Precis innan man lägger sig är inte alltid det bästa – då vill vi bara sova. Kanske det passar vid frukosten? Eller vid “mellis” efter skolan? Påminn dem om att lägga undan telefonen när de läser. Berätta att det är bra att be innan man läser, till exempel: ”Gud, tack för ditt ord, hjälp mig att förstå vad jag läser och led mig med din Ande, i Jesu namn. Amen.” Efter läsningen kan barnet be en bön igen över det som lästs. Det finns många olika hjälpmedel för att läsa Bibeln på egen hand, de ger frågor man kan ställa och förklaringar till texten.[6]

Prata med dina barn om vad bibelläsningen betyder för dig. Berätta något minne från när du var yngre och läste något som betydde mycket. Fråga barnen vad de har läst och om de har lärt sig något nytt om Gud. Låt samtalet om Bibeln leva i hemmet. Då hjälper vi våra barn att se att vi vill låta Jesus vara Herre i våra liv.

Bibeln är inte alltid lätt att förstå, men det är fullt möjligt för den unga generationen nå en full läsförståelse av den och då kan stora frågor om Gud, som är svåra att ha alla svar på ställas och vår relation till honom fördjupas. Då blir våra barn “läsare” i ordets bästa betydelse.

Noter
[1] PISA 2022, https://www.skolverket.se/publikationer?id=12177
[2] Statens medieråd, https://www.statensmedierad.se/aktuellt/nyheter/2023/lasandet-okar-bland-alla-barn-0-18-ar
[3] Psalt 1:1-3; Matt 7:24-27; 2 Tim 3:14-17
[4] Jesus till barnen, Karolina Poland, Hur hjälper jag mina barn läsa Bibeln på egen hand? https://youtu.be/t830C2QnZQg och Hur läser jag Bibeln på egen hand? https://youtu.be/pXukr3ND-To
[5] För tips på ramsor och sånger, hör av dig till sofia@barnpedagogen.se
[6] T ex Bibeln idag, https://www.bibelnidag.org/

Bibelläsning i familjen – hur får man till den?

2024-08-13 / Sofia

Denna artikel har tidigare publicerats i Till Liv januari 2022.

”Mamma, bibel!” Det är en nåd att få höra sonens ord vid frukosten. Under vanliga vardagsmornar läser vi några sidor ur en barnbibel. När jag för några år sedan i paketkalendern hängde upp en bibel jag hittat på loppmarknad till sonen, kunde jag inte ana att det skulle leda till en bibelläsningsrutin. Vi har hunnit läsa många olika barnbiblar, vi har jämfört och pratat om dem med varandra och har kommit fram till vilka som är våra favoriter.

Här följer några reflektioner, som jag har hämtat från familjens erfarenhet av bibelläsning. Vi föräldrar lägger lätt förväntningar på oss om hur det borde vara när vi läser Bibeln tillsammans med barnen, hur mycket vi borde läsa, vilken bibel vi borde välja och hur andaktsfullt det borde vara. Det första jag vill understryka är att läsa på det sättet som faktiskt blir av. Någon bibelläsning är bättre än ingen bibelläsning. Jag hade ingen tanke på att skapa en ny rutin när sonen öppnade sitt paket, men där och då skapades en rutin som sedan har varit lätt att hålla fast vid.

För det andra vill jag nämna hur viktigt det är att barnen ser att föräldern läser Bibeln för egen del. När de ser att Bibeln är viktig för oss kommer det att påverka dem. Läs därför också i en “fysisk bibel” och inte bara i en app. Låt Bibeln ligga framme på köksbordet. Dela med dig till barnen när du läst något som berört dig.

Slutligen vill jag uppmuntra er att läsa Bibeln med nyfikenhet och med inställningen att både barn och vuxna kommer till Ordet för att lära känna Gud bättre och försöka förstå vad just den här texten har med oss att göra. Vi föräldrar vill gärna lära våra barn saker – vilket vi ska göra – men vi ska också komma ihåg att både föräldrar och barn är lärjungar som får mötas omkring Ordet.

Utifrån de grundtankarna vill jag också ge några konkreta tips:

Läs både den “riktiga” Bibeln och barnbiblar tillsammans, redan från att barnen är små. De behöver förstå att en barnbibel alltid är en tolkning och ett urval av berättelser från Bibeln. De behöver höra formuleringarna i den riktiga Bibeln, få lära sig hitta i den, och så vidare.
Läs många olika barnbiblar. Alla har sina styrkor och svagheter. På barnpedagogen.se har jag recenserat några olika barnbiblar och även skrivit om vad man kan tänka på när man väljer barnbibel.
Försöka hitta en rutin med en bestämd tid varje dag, eller en bestämd dag i veckan som ni samlas hela familjen och läser. Allt som blir rutin är lättare att hålla fast vid.
Variera upplägget på bibelläsning och andakt. Läs enstaka verser en period. Läs igenom en hel bibelbok under en period. Gå igenom en bibelbok per andakt och säg något kort vad den handlar om. Följ en bibelläsningsplan och bestäm ett gemensamt mål och vad ni gör när ni nått det målet.
Sjung sånger som baserar sig på bibelverser. Fram med 70-talets bibelvisor, Bengt Johanssons album eller SKATTENs minnesverssånger.
Ha bibelstudium tillsammans, gärna med en hemgrupp i blandade åldrar. Ta hjälp av material som Hemmakyrka eller något av Bibeln idags interaktiva bibelstudiematerial (som frågespelet Ingångar, Upptäckartärningar eller Bibellinjen).
Ta hjälp av digitala verktyg som Bibelappen för barn eller appen 10:14.
Uppmuntra barnen till egen bibelläsning. På Jesus till barnens youtubekanal finns det kortfilmer om bibelläsning för barn och i familjen.
Glöm inte bort att be Gud vara med i läsningen.

Andaktsrutinen kan behöva förändras någon gång per år – alltefter barnens utveckling och behov, så prova något nu och var inte rädd för att förändra. Någon bibelläsning är bättre än ingen bibelläsning.

Boktips – Barnens berättarbibel

2024-06-28 / Sofia

Barnens berättarbibel av Thea Brink, illustrerad av Chris Venter, översättning Iréne Antby och Alexandra Hyllerud, Hylleruds förlag, 2023, 235 s.

Barnens berättarbibel, Hylleruds förlag 2023

Hylleruds förlag har översatt och gett ut ”Barnens berättarbibel”. Det är en barnbibel som vill förmedla de viktigaste berättelserna i Bibeln med detaljrika illustrationer och med en textlängd och språk som passar alla från treårsåldern upp till tioårsåldern.

Boken består av 57 berättelser varav 28 är från Gamla testementet och 29 från Nya testamentet. Varje berättelse har först ett bilduppslag som gestaltar berättelsen, sedan kommer ett uppslag med text och en mindre illustration.

Bilderna är färgglada, men har samtidigt en mörk ton över sig. Det jag uppskattar mest med dem är att de ibland lyfter fram detaljer i bibeltexten som vi ofta missar – som att Daniel var gammal när han hamnade i lejongropen eller att Jesus troligen var ett par år när de vise männen kom på besök.

På liknande sätt kan texterna ibland lyfta fram berättelser eller detaljer som inte så ofta återfinns i barnbiblar. Till exempel används inte bara namnen Abraham och Sara utan deras ursprungliga namn Abram och Saraj är med. Jag saknar ändå att författaren inte förklarar betydelsen av de nya namnen som de får. Jag uppskattar att boken har Johannesevangeliets skildring av hur de första lärjungarna träffade Jesus och Andreas roll i det. Däremot tycker jag Nya testamentets kronologi blir rörig i urvalet och ordningen på berättelserna.

Det märks tyvärr att boken är en översättning från engelskan. På svenska skriver man kolon före ett citat, men här skrivs kommatecken i stället. Den helige Ande skrivs med stort H i helige, vilket inte görs i svenska biblar. På liknande sätt omnämns Israels folk som israeler, men i svenska bibelöversättningar används israeliter. Berättelsen om Stefanus råkar ha kvar den engelska texten, en miss som må vara lätt hänt att göra, men alltför ofta korrekturläses kristen barnlitteratur för knapphändigt. Texterna kunde också ha granskats noggrannare till innehållet. I berättelsen om Filippus i Apostlagärningarna står det till exempel att han var en av apostlarna, men det var diakonen Filippus som träffade den etiopiske hovmannen och inte aposteln (Apg 6:5-6, 8:1, 4-5) . Layoutmässigt tycker jag att sidorna hade blivit mer harmoniska om styckeindelningen gjorts med indrag istället för radmellanrum.

Många gånger återberättas bibeltexterna utan förklaringar och tillämpningar, vilket är bra. Jag tycker det är lite godtyckligt i vilka situationer författaren ändå gör förklaringar och tillämpningar. Ibland finns det en koppling från den ena berättelsen till den andra, men ibland inte alls. Ibland förklaras svåra ord, som rökelse och myrra, men krubba, som är ett minst lika svårt ord för barn idag, förklaras inte. En risk när man skriver om bibeltexter för barn är att man försöker förenkla språket på bekostnad av skönheten och poängerna. Det kan göra att texterna blir minst lika svåra och mindre läsbara. I texterna om Guds förbund med Noa och när Gud ger Mose de tio budorden hade berättelserna tjänat på att behålla mer av den ursprungliga bibeltexten.

I urvalet av berättelser är det en styrka att GT har med skapelsen, syndafallet, förbunden med Noa, Abraham och Mose och kungatiden. Däremot saknas profettiden helt och berättelserna om Daniel och Ester får inget sammanhang i historien. I urvalet av berättelser i NT är det bra att det finns många olika berättelser om Jesus och att en hel del berättelser ur Johannesevangeliet lyfts fram. Jesus kärlek till människor och hans uppdrag att prata om Guds rike och att dö för människans synd finns med. Pingstdagen och kyrkans början skildras och dopet nämns flera gånger. Däremot blir det ett abrupt slut på Nya testamentet med att Paulus är ute och reser. Hans brev omnämns, men inget sägs om Uppenbarelseboken och Jesus återkomst.

”Barnens berättarbibel” är en av flera barnbiblar som jag tycker är läsvärda. Den ger en del detaljer som inte alltid är med i barnbiblar. Upplägget med vartannat uppslag med bild och vartannat med text gör att vuxen och barn kan stanna upp och prata om vad som ska hända i texten och vad man kan få reda på utifrån bilderna. Formatet – kvadratisk A4-storlek är bekvämt och trevligt att ha liggande på köksbordet och ett bokmärkesband är alltid ett plus.

Ingångar – Bibelfördjupning i kortleksformat

2024-03-08 / Sofia

Ingångar, kortspel utgivet av Bibeln idag, 2017.

Denna recension har tidigare publicerats i tidningen Budbäraren.

Aldrig förr har jag fått frågan “Med vilken mening från den här bibeltexten skulle en politiker kunna inleda ett tal?”, men nu har det hänt. Bibelspelet “Ingångar” öppnar för nya frågeställningar för dem som vill läsa Bibeln tillsammans.

“Ingångar” är ett frågekortspel med minimal förberedelse, men som verkligen hjälper en grupp att utforska Bibeln. Spelets grundtanke påminner om att läsa Bibeln genom observation, tolkning och tillämpning för att sedan dela sina upptäckter med andra.

Efter högläsning av en bibeltext får spelarna fem kort var. Turen går runt och korten läggs i en särskild färg- och nummerordning. Reglerna kan anpassas efter åldersgrupp och tidsutrymme. Med ovana bibelläsare eller barn passar en berättelse ur evangelierna, medan det för mer vana bibelläsare är spännande med en annan textgenre.

En spelare lägger ett kort och får själv svara på frågan på kortet, till exempel: “Finns det något i bibeltexten som stör dig?” Gruppen hjälper till med svaret om det behövs. Vinner gör den som först blir av med sina kort. Förutom någon otydlighet i spelreglerna och en utmaning i att spelet kan ta lång tid är detta ett fantastiskt redskap. Det fungerar i såväl barnfamiljer som på ungdomsgruppen och bland vuxna.

ELU:s sommarpratare 2022

2022-09-06 / Sofia

I somras fick jag förmånen att sommarprata för ELU (Evangelisk Luthersk Ungdom). I podden ELU-arkivet hittar du mitt och andras sommarprat. Det finns också på ELU:s hemsida. I mitt sommarprat får ni träffa mig under ett antal olika tillfällen i livet där Bibeln på olika sätt betytt mycket för mig. Det är en berättelse för hela livet
– inte bara sommaren, så varsågod att lyssna! Så här börjar det:

– Sofia, glöm inte krucifixet.

Visiret skavde och munskyddet gjorde inandningsluften kvav. Jag hade näst intill undrat om pappa förstod att det var jag som var där, och inte en av mina systrar. Jag var där tillsammans med min ene storebror. Det var mest min bror som pratat. Han är så bra på det. Att prata på om olika saker som hänt, ställa frågor och lyssna. Pappa var trött, orkade inte prata så mycket, men var ändå så klar över vad som hände. De sista orden han sa till mig hade en mycket praktisk betydelse. Glöm inte krucifixet – träkorset som pappa snickrat ihop och jesusdockan som mamma sytt – det som pappa använt i sitt arbete och som jag fått ta över – det skulle stå på pappas kista. Jag fick inte glömma att ta med det från Stockholm till Kinna. Men orden hade också en så mycket djupare betydelse.

– Nej, pappa, jag glömmer inte krucifixet!

Jag heter Sofia Ödman och det här är mitt sommarprat.

Ni ska få följa med och träffa mig vid några olika tillfällen i mitt liv, baserat på ett antal bibelställen som i den situationen betytt mycket för mig. Det är några av de ställen som påverkat mig mycket, kanske mest, men det är inte en heltäckande bild av mig eller min upplevelse av Bibeln/mina vandring med Gud. Musiken jag valt är på samma sätt låtar som betytt mycket för mig och som jag ser bär spår av Skaparen och hans relation till oss människor. Bibeln är en helhet, en stor berättelse där Jesus är huvudpersonen, inte jag. Gud har valt att tala till oss genom sitt ord. Han är avsändare och det finns ett tydligt budskap. Bibeln möter mig och dig i våra liv och olika sammanhang och verser får betyda något extra för oss ibland. Mitt sommarprat handlar om några av min personliga möten med bibelordet. Jag hoppas det ska kunna inspirera dig till att möta Jesus i bibelordet, att brottas, tröstas, uppmuntras och glädjas i det.

Här kan du lyssna på musiken från mitt program.

Boktips – Utforska Bibeln för barn och Bordssamtal för familjer

2021-12-15 / Sofia

Utforska Bibeln 1 och Bordssamtal för familjer 1 – Hur allting började, Alison Mitchell, översättning Nina Henricsson och Ewa Edén-Modén, Reformedia 2021.

Förlaget Reformedia (med varumärket Rotad) har satsat på att översätta det brittiska bibelläsningsmaterialet Utforska Bibeln för barn och Bordssamtal för familjer till svenska. Utforska Bibeln för barn är ett interaktivt häfte där 7-11-åringar får läsa ett stycke i Bibeln varje dag och undersöka det med hjälp av frågor, uppgifter och klistermärken i häftet. Bordssamtal för familjer bygger på samma bibeltexter som i Utforska Bibeln och är tänkta att fungera som uppföljning av barnets egna bibelläsning. Just nu finns fyra häften av varje på svenska. Varje häfte innehåller 65 dagars bibelläsning och en del extramaterial. Jag har främst satt mig in i de första häftet för barn respektive för familjer.

Det är ingen hemlighet att jag brinner för Bibeln – där får vi lära känna Gud, vi får möta evangeliet om Jesus som dött och uppstått för vår skull och erbjuder oss ett nytt liv i honom och vi får vägledning för våra liv. Bibeln har betytt mycket för mig genom hela min uppväxt och mitt vuxna liv – även den period då den låg på nattygsbordet och jag inte klarade av att läsa den för att jag brottades så mycket med Gud och vad det innebar att följa honom.

När Christer och Kicki Dahlberg i sin kandidatuppsats vid Johannelunds teologiska högskola undersökte vilka faktorer som påverkat unga att stanna kvar i tron och i församlingsengagemang i vuxen ålder såg de att en faktor var att själv ha fått tag i den personliga bibelläsningen (Dahlberg, Christer och Dahlberg, Kicki. 2020. Från ung till vuxen med tron i behåll. En studie av positiva faktorer för ungas trosutveckling. Kandidatuppsats. JTH).

Under hösten 2021 har det i tidningen Dagen varit en debatt om bibelläsning. Det var en ovanlig debatt, då alla debattörerna stod på samma sida – de förstärkte en efter en varandras texter om att vi behöver en ökad bibelläsning bland oss kristna. Vi behöver få fatta på den stora berättelsen, vi behöver förstå helheten, vi behöver beröras av Jesus och följa honom i lydnad, vi behöver leva med Bibeln nära oss i vår vardag, den behöver ligga på våra köksbord och läsas lika frekvent som vi äter mat.

Det är heller ingen hemlighet att jag brinner för barn och pedagogik. Jag önskar att fler och fler barn ska få lära känna Jesus och leva sin liv i hans efterföljd genom Guds ord och att de ska få hjälp att göra detta genom pedagogiska verktyg och genomtänkta föräldrar och ledare.

Utforska Bibeln och Bordssamtal för familjer är ett välkommet verktyg för svenska barnfamiljer. Första häftet börjar med texter ur Apg 1-4 och fortsätter sedan med texter från 1 Mos 1-22 och Matt 1-7. Det är en styrka att börja med Apostlagärningarna där barnet får hjälp att förstå vad kristen tro är, vilket uppdrag apostlarna fick och vad det innebär att vara en kristen. Det är också bra att varva olika bibelböcker från GT och NT i ett häfte, så hinner barnet inte tröttna på att en bibelbok är väldigt lång. Häftena förmedlar tydligt att Bibeln har med mig att göra, samtidigt som fokus ligger på Gud och att inhämta kunskap och lära känna honom genom Bibeln.

Utforska Bibeln passar att använda för barn som lärt sig läsa och är i upptäckaråldern. Materialet uppmuntrar dem till att läsa och undersöka Bibeln på egen hand. Bordssamtal riktar sig till föräldrarna och är ett redskap för familjen att samtala vidare om vad barnet läst i sitt häfte. Det går att använda Utforska Bibeln och Bordssamtal fristående från varandra, men jag skulle rekommendera att använda dem parallellt. Det är en styrka att både den enskilda och gemensamma bibelläsningen uppmuntras. Tanken i bordssamtalen är att man i familjen bygger vidare på vad barnet läst och bara läser några av bibelverserna som fanns i Utforska Bibeln. Tillämpningen i Utforska Bibeln är ofta att tänka och be. I Bordssamtal blir tillämpningen rikare genom att man just uppmuntras att ha ett samtal om bibeltexten och vad de betyder för oss. Bordssamtal visar också på att en del frågor – som hur man ska förhålla sig till skapelsetexterna i 1 Mos 1-2 – inte enbart kan besvaras direkt till barnen, utan föräldrar behöver hjälpa barnen att förhålla sig till de olika perspektiven och hitta poängerna i texterna.

Båda häftena ger tydliga instruktioner för hur du kan lägga upp en bibelläsningsstund respektive ett samtal i familjen. Instruktionen i Utforska Bibeln om att bestämma tid och plats för att läsa Bibeln, ta fram Bibel, penna och häftet, be Gud hjälpa dig att förstå, läsa dagens UB-sida och bibelställe, tala med Gud om vad du läst och lärt dig och prata vidare med en vuxen eller en kompis, är konkret och enkel att följa. Det påminner om andra material för barn och vuxna från t ex Bibeln idag.

Medan Bordssamtal är tryckt i svartvit layout är Utforska Bibeln något plottrig med många färger. Samtidigt tror jag att den skapar en lust att undersöka och genomföra uppgifterna hos barnen. Jag kan sakna sidnummer, särskilt på de första och sista sidorna där man inte kan hitta rätt genom att gå till rätt dag. Rent pedagogiskt finns det småsaker som jag reagerar på – är mitt smeknamn jämförbart med att de första kristna kallades kristna? Var det ett smeknamn? Ett annat exempel är att för mig är ”pratkvarnar” ett negativt laddat ord, men i materialet används det i positiv mening. Fungerar det? En liten detalj som för mig visar på att man vill förmedla bibeltexterna så korrekt som möjligt är att under dagarna om Noas tas det upp att det var 7 par av alla rena djur och 1 par av alla orena djur som gick ombord på arken. Det visar på att förmedla Bibeln till barn inte handlar om att förenkla innehållet utan om att kommunicera pedagogiskt. Däremot tycker jag att man när det gäller Johannes Döparens dop blandar ihop det för mycket med dopet som Jesus befaller oss att utföra.

Det märks på olika sätt att materialet inte är svenskt, svenska flaggan är till exempel inte med bland exempel på olika språk. Teologiskt märks en reformert ton i frågor om frälsning och utkorelse. Bordssamtal har ett helt uppslag med rubriken ”Hjälp! Är mitt barn en kristen?”. Detta krockar rejält med en barnsyn och barnteologi i kristenheten i Sverige där vi många gånger upphöjer barnet till att ha en närmare relation till Gud än vuxna, med tankar om att alla barn tillhör Gud från början. Jag tycker att denna krock är nyttig. När jag läser Bibeln kan jag inte förstå annat än att barn, precis som vuxna, behöver blir räddade genom Jesus och de behöver få höra att de behöver omvända sig och blir frälsta. Samtidigt är tron på Jesus för barn som växer upp i kristna familjer många gånger så självklar, att det kan vara farligt att börja tala om dessa barn som att de inte skulle vara frälsta. Här behöver vi balansera väl utan att tumma på Bibelns sanningar.

Utforska Bibeln är ett interaktivt material som på ett engagerande sätt hjälper barn att börja läsa Bibeln på egen hand. Det har ett tydligt fokus på att fördjupa sig i Bibeln och på att förmedla evangeliet om Jesus som Herre och Frälsare. Bordssamtal för familjer hjälper föräldrar och barn att prata om vad barnet läst och att tillämpa det i sina liv. Jag rekommenderar varmt materialet!

Boktips – Insteg Rut

2021-08-19 / Sofia

Insteg Rut av Ray Baker, Bibeln idag, 20 sidor.

Rut är en av de böcker i Bibeln som fascinerar och griper tag i mig mycket. Jag tänker att jag har läst bibeltexten och om bibeltexten en del. Ändå får jag gott om nya saker att fundera på när jag läser Bibeln idags bibelstudiehäfte över Ruts bok.

Bibeln idag säger själv om Insteg att det ”är en serie med lättillgängliga bibelstudiehäften som lämpar sig för såväl ovana som vana bibelläsare” och det håller jag med om. Det finns hittills fyra häften utgivna om Romarbrevet, 1 Mos 1-15, treenigheten och Rut.

”Insteg Rut” innehåller 8 samlingar. I inledningen till boken får läsaren hjälp med hur man kan lägga upp en samling, vare sig man har den enskilt eller i grupp. Varje samling innehåller ett låtförslag, en undervisande text, frågor och plats för anteckningar. Låtförslaget kommer man åt genom en QR-kod. Greppet känns tidstypiskt, vilket är positivt nu, men kanske gör att materialet tappar i tidlöshet.

Ray Bakers undervisande texter ger en djup förståelse av bibeltexten och får mig som läsare att fundera vidare, ibland provoceras, och framför allt att längta efter att läsa bibeltexten ännu mer. Frågorna växlar på ett bra sätt mellan att vara frågor som för läsaren in i bibeltexten och frågor som hjälper läsaren att reflektera över sitt eget liv och tillämpa bibeltexten. Utrymmet som är avsett för anteckningar underlättar för den skrivsugne, men signalerar samtidigt inte någon ton av att man ska ”göra sin läxa”.

Häftet har ett liggande format, i en lite märklig storlek. Det är mindre än ett A4 men större än en bibel, så det är lite obekvämt att bära på. Samtidigt passar formatet bra för att lägga häftet uppslaget på ett bord när man har bibelstudium i grupp.

”Insteg Rut” passar för olika åldrar, men kanske allra mest för ungdomar och unga vuxna. Jag är själv nyfiken på att prova materialet i ungdomsgruppen i vår kyrka, eller kanske med föräldrar i en babysångsgrupp, men jag skulle också rekommendera hemgrupper i blandade åldrar att testa materialet.

Vilken barnbibel ska vi läsa?

2021-03-31 / Sofia

Under våren släpper nätverket Jesus till barnen en mängd inspirerande kortfilmer om barn, kyrka, hem och familj. Det är bibelberättelser, tips på hur familjen kan få djupare samtal i hemmet, inspiration till att jobba generationsöverskridande i församlingen, och mycket mer. Filmerna finns på Jesus till barnens youtubekanal och facebooksida och i dem får du möta de flesta av oss som sitter i styrgruppen och några andra personer. De filmer jag medverkar i kommer jag även att dela här på bloggen tillsammans med en text som är baserad på vad jag säger i filmen. Första filmen handlar om hur man kan tänka när man ska välja en barnbibel att läsa i hemmet.

På den svenska bokmarknaden finns nu ganska många olika barnbiblar. Om jag samlar ihop alla som finns i vårt hem blir det ett trettiotal barnbiblar. Hur ska man veta vilken man ska välja att läsa? Jag vill dela med mig av några tankar.

För det första ska ni välja den barnbibel som blir läst! Den som barnen och du som förälder tycker om. För det andra är det bra att ha i åtanke att en barnbibel alltid är en tolkning av den ursprungliga bibeltexten och består av ett urval av texter – hela Bibeln är inte med. Därför villa jag för det tredje säga att det är positivt att läsa många olika barnbiblar med barnen. Ta även fram den vanliga Bibeln och läs den tillsammans.

Med det sagt – hur ska man välja vilken variant som passar bäst för er just nu? Jag skulle börja med att fundera på vilken ålder barnen är i, hur mycket textmassa de klarar och vilken typ av bilder och hur mycket bilder barnen vill ha. Därefter brukar jag bläddra i olika barnbiblar och se efter hur nära texten ligger den ursprungliga bibeltexten. Är texten i barnbibeln nära Bibeln eller är det med mycket förklaringar, tolkningar och tillämpningar? Här ligger barnbiblar på en lång skala, och det går bra att läsa både textnära barnbiblar och de med mer tolkningar. Det är dock bra att som vuxen vara medveten om vilken friheter författaren tagit sig, etc.

Därefter brukar jag också titta på vilket urval av bibelberättelser som författaren till barnbibeln gjort. Man kan titta på det centrala punkterna i Bibelns övergripande berättelse och se hur de beskrivs. Bläddra och se hur skapelse, syndafall, löftet till Abraham och folket och beskrivs. Kolla vad som finns med av Gamla testamentets senare berättelser. Finns profettiden och det delade riket med, eller hoppar urvalet från kung David till Jona, Daniel och Ester och sedan är GT slut? I urvalet i Nya testamentet är det ganska vanligt att barnbiblar slutar strax efter Jesus uppståndelse. Titta gärna på vad barnbibeln har med av berättelserna i Apostlagärningar, breven och Uppenbarelseboken. Vad sägs om den första kyrkan och Jesus återkomst?

När man läst några olika barnbiblar i familjen kan intressanta samtal uppstå, där barnen jämför olika barnbiblar med varandra och ni kan få tillfällen att se vad som står i vanliga Bibeln. Häromdagen fick jag och min son kolla upp ordet ”dödsängel” som användes i Minecraftbibeln i berättelsen om plågorna i Egypten. Han undrade nämligen om dödsängeln var ond. Det visade sig att det exakt det ordet inte är med i 2 Moseboken 12, men det finns en förgörare (Bibel 2000, fördärvare i SFB15), men det står också att det är Herren själv som går fram. Vi har inte pratat färdigt om den frågan, men den gav ett tillfälle till att både barnbibeln och Bibeln fick ligga uppslagna på köksbordet samtidigt. Jag tror att barn på så sätt kan upptäcka att vanliga Bibeln inte är så svår att läsa som man ibland kan tro, men också lära sig att se likheter och skillnader mellan barnbiblar och Bibeln.

Avslutningsvis vill jag uppmuntra er att läsa barnbiblar och Bibeln tillsammans i familjen! Välj en som passar er just nu, välj många olika över tid och ta emot vad Gud vill ge er genom sitt ord!

PS. Jag har tidigare recenserat några barnbiblar här på bloggen (“Sov mitt barn” och “Min nyckelversbibel”, “Guds stora plan – Berättelsebibel” och “Guds fantastiska plan – Bibeln”, “Barnens bästa bibel”) och fler recensioner kommer framöver.

Börja med Bibeln

2021-01-14 / Sofia

God fortsättning på 2021! Efter en lång och skön ledighet och därefter en intensiv uppstart av terminen med medarbetardagar, hemtenta och strukturering av våren är jag nu redo att börja blogga igen. Jag säger välkommen till alla nya och gamla läsare!

Ett nytt år kan innebära olika typer av omstarter. Jag vill börja med att skriva om Bibeln. Jag tycker det är bra att ha en rutin av att läsa Bibeln varje dag för egen del. Hur mycket eller lite kan skifta. Under 2020 följde jag appen “Bible 2020”. Den är ett samarbete mellan många länders bibelsällskap. Det fanns förra året en plan där man läste en eller ett par verser varje dag utifrån olika teman och så kunde man filma sig själv när man läste texten och lägga upp i appen. Filma lyckades jag bara göra i början av året, men jag fortsatte följa bibelläsningsplanen hela året. Det blev en enkel och bra start varje morgon när jag vaknat. Jag valde att läsa i en pappersbibel (och ärligt talat tog jag oftast med mig Bibeln in på toaletten och läste).

Efter ett år med väldigt korta texter varje dag och översättningen Bibel 2000 längtade jag vid årsskiftet att läsa längre sjok i Bibeln igen, så nu läser jag fem kapitel varje dag i Folkbibeln 2015. Jag började faktiskt med Jobs bok. Det passade mitt något låga humör i inledningen på 2021 och dessutom ska jag läsa en kurs i GT:s poetiska och profetiska böcker senare i vår, så det passar bra att läsa dem nu. Min favoritpassage är Job 19:25-27:

“Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet. När sedan min sargade hud är borta, ska jag i mitt kött skåda Gud. Jag själv ska få skåda honom, jag ska se honom med egna ögon, inte med någon annans. Därefter längtar jag i mitt innersta. “

Jag fick också NT i romansättning i julklapp och tänker att det också passar under ett år av sträckläsning. Det är XP Media som gett ut den och det ska bli spännande att se hur sättningen påverkar min upplevelser av texten.

I familjen kommer vi att fortsätta med våra onsdagsandakter där vi sjunger, läser en bibelvers och ber tillsammans. Just nu är vi också i en fas där de äldsta barnen börjar läsa Bibeln lite mer själva. Det är en utmaning att veta hur man som förälder kan uppmuntra det, men nådefullt att se att det faktiskt händer att barnen läser. Ett av barnen fick Kreativa Bibeln från XP Media i julklapp och blev mycket glad för den.

Yngste sonen och jag fortsätter att läsa i en barnbibel vid frukosten. Den rutinen funkar allra bäst vanliga vardagar under skolterminen. Så nu har han fått välja bland några stycken som vi inte läst än. Jag återkommer med vad det blev och hur vi upplevde den!

Det vore väldigt roligt att få höra hur du läser Bibeln – själv och tillsammans i hemmet. Vad fungerar bra? Vad är en utmaning? Vad är ditt bästa tips?

Jag önskar att Guds ord få vara närvarande och i centrum av mitt och familjens liv, inte bara varje år utan varje dag. Nu när snön ligger vit utanför mitt fönster och det är så där betagande vackert är det inte så svårt att tänka sig att det finns en skapare bakom allt. Men jag behöver inte bara leta spår i naturen efter en högre existens, utan Gud har också valt att uppenbara sig i historien för oss människor. Genom Jesus får vi lära känna Gud och genom hans död och uppståndelse får vi ett nytt liv i gemenskap med Gud. Det ger oss ett hopp att hålla fast vid oavsett omständigheterna runt omkring oss. Allt detta kan vi få ta del av genom att läsa Bibeln – Guds ord.