Goda nyheter om en stor glädje – 25 andakter för advent av John Piper, Rotad, 2021, 141 s.
Mitt förra tips för läsning i december, Juläventyret, riktade sig specifikt till barn. Det här tipset gör inte det. Johan Pipers bok ”Goda nyheter om en stor glädje – 25 andakter för advent” riktar sig till alla som vill ha Jesus i centrum, som den största skatten i advent. Boken passar att läsas på egen hand för en tonåring och uppåt, eller tillsammans i familjen med blandade åldrar på barnen.
Förutom 25 andakter har boken ett förord, en inledning, avslutning och efterskrift som ramar in andakterna. Boken är liten och vacker i sin enkelhet, behändig att ta med sig, ha liggande på köksbordet eller på nattygsbordet.
Varje andakt har några bibelverser som inledning och därefter en betraktelse på två sidor. Andakterna börjar i texterna om Jesus födelse i Lukasevangeliet 1-2 och Matteusevangeliet 2 för att sedan ta upp texter ur Hebreerbrevet och flera andra böcker ur Nya testamentet. Alla ger ett djup och en förundran inför att Jesus blev människan, men också inför hans andra ankomst vid tidens slut.
Boken berättar det glada budskapet, evangeliet om Jesus, om och om igen. Den ger den frid och det hopp som vi lätt missar i adventstiden då mycket blir stress och oro. Det är en bok som sjunger ”O, kom låt oss tillbedja” och det längtar jag efter att få göra! Den här boken får ligga på vårt köksbord och läsas den här advent.
Juläventyret av Linalie Newman, Bibelsällskapet och Bibeläventyret, 2024 (2:a upplagan), 53 s.
Det finns många olika varianter på adventskalendrar där kartongaffischen med 24 luckor från 1 december till julafton kompletteras med något … radiokalender, TV-kalender, chokladkalender eller missionskalender. Jag som älskar böcker lutar åt att bokkalender ändå är den bästa varianten.
Bibeläventyret och Bibelsällskapet har kommit ut med en andra upplaga av boken ”Juläventyret” med text av Linalie Newman och omslag av Anders Parsmo. Boken kom ut första gången 2006 och riktar sig till barn mellan 6-10 år. Genom 24 avsnitt med ett textuppslag per avsnitt får läsarna följa evangelisterna Matteus och Lukas berättelser om hur Gud blev människa, från ängeln Gabriels besök hos Maria nio månader innan Jesus föds, till en gråhårig Maria som tänker tillbaka på allt som hänt. Sista avsnittet förflyttar läsarna till vår tids julfirande. Till boken hör en kalender med luckor där bilden föreställer en scen från Betlehem. På baksidan finns en bild från ett nutida julfirande där alla människor saknar huvuden. Dessa finns som klistermärken på ett annat ark och du får själv skapa liv i bilden genom att sätta dit klistermärkena.
Författaren har fritt broderat ut de bibelavsnitt som talar om händelserna kring Jesus födelse. Hon ger liv åt känslor, lyfter in fakta om livet under romarriket och tydliggör det längre tidsperspektivet som vi ofta missar när vi tränger in herdar och vise män i samma julspel eller krubba. När Herodes i jakten på Jesus befaller att alla pojkar under två år ska dödas i Betlehem visar det på att det kan ha gått upp till två år sedan de vise männen började söka efter den nyfödde kungen (Matt 2:16). Här gör Linalie Karlsson en intressant lösning – hon tänker att vise männen kom till Betlehem när Jesus var drygt en månad gammal, att de sedan reste hem medan Maria och Josef bodde kvar i Betlehem en tid innan Josef drömde att de behövde fly till Egypten. Jag tycker att det är mer naturligt att tänka att det tog längre tid för vise männen att komma till Betlehem, och att vise männens hemresa och Josefs dröm låg nära varandra i tiden, men i någon mån blir det spekulationer.
Jag uppskattar det skönlitterära berättandet och jag tycker att författaren för det mesta är trogen de bibliska texterna. Det jag har svårast för är att personer i boken namnges som inte namnges i Bibeln. I ”Juläventyret” namnges ett äldre par i Betlehem, herdarna och vise männen. Detta blir pedagogiskt olyckligt för läsaren. Hur ska man veta vilka av de namngivna personerna i boken som faktiskt namnges i Bibeln, vilka som nämns i Bibeln, men inte vid namn och till slut vilka personer som inte alls finns i Bibeln?
En anakronism som finns är att årstiderna beskrivs utifrån att det ska stämma med att vi firar Jesus födelse på vinter i december. Det är inte troligt att det faktiskt var på vintern som Jesus föddes. Att herdarna är ute och vaktar sina får om natten tyder på att det finns grönt bete, vilket i sin tur tyder på att Jesus föddes på våren.
Jesus omnämns som den efterlängtade kungen, befriaren och frälsaren för alla folk genom änglarnas och Symeons ord och genom citat ur Mika, men på slutet av boken när Maria tänker tillbaka på hela Jesus liv, och hans död och uppståndelse, blir det otydligt vad som var Jesus uppdrag. Maria tänker att allt blev annorlunda på ett bra sätt, men här hade jag önskat en tydligare koppling till att Jesus just genom sin död och uppståndelse var kungen och räddaren.
I bokens sista avsnitt hamnar vi mitt i julfirande hos en flicka i nutid. Hon får berätta om den första julen för en kompis som nyligen kommit som flykting till Sverige. Det blir en fin avrundning in i vårt eget julfirande.
Jag rekommenderar ”Juläventyret” till alla som vill ha en kalender i december – den passar att högläsa i skolklasser, i hem och i kyrkan. För vem vill inte öppna en lucka varje dag ända fram till julafton?
Lammet som följde stjärnan av Richard Wieland, Pärlan förlag 2024, 28 s.
Advent och jul närmar sig och då passar det bra att tipsa om lite nya och gamla böcker på detta tema. En ny bok för i år är ”Lammet som följde stjärnan” med text och bilder av Richard Wieland. Det är en bilderbok i klumpedumpe-format som passar att läsa tillsammans med 2-5-åringar. Med ett bortsprunget lamm som huvudperson väver författaren på ett fint sätt samman Jesus liknelse om det bortsprungna fåret (Luk 15), herdepsalmen (Psalt 23) och Jesus som grinden och herden (Joh 10) med berättelsen om Jesus födelse (Luk 2, Matt 2).
Illustrationerna är varma och visar tydligt lammets olika känslor genom berättelsen. Lammet tror själv att det är i centrum – stjärnan tänds för att han ska hitta hem till herden, herden kommer till grottan för att träffa lammet och barnet skrek för hans skull. Samtidigt är lammet lite osäker på om han förstått allt rätt i slutet av berättelsen, men då vilar han trygg på herdens axlar och somnar gott.
Författaren förmedlar genom lammet hur ett litet barn fungerar, och ibland även vuxna. Vi drar slutsatser utifrån vårt perspektiv, men Guds perspektiv är mycket större. Medan lammet tänkte på sin räddning just den kvällen hade Gud fokus på allas räddning för alla tider genom barnet som föddes.
Uppslaget med änglakören är en härlig bild. Jag tycker om att änglarna inte har för tydliga drag. På så sätt undviks våra stereotypa bilder av änglar. Samtidigt är det härligt att se ljuset i änglakören tillsammans med en tydliga kombination av rädsla och förundran hos fåren och herdarna.
”Lammet som följde stjärnan” är en varm berättelse som hjälper läsaren att rikta blicken mot krubban och som lockar till vidare läsning för att verkligen förstå betydelsen av Jesus födelse.
Kommentarer