Author: Sofia (Sida 6 av 15)

Boktips – Små bibelhjältar

2021-06-14 / Sofia

Små bibelhjältar – Skapelsen, David, Julen, Jesus helar en lam man, Den barmhärtige samariern. Text av Victoria Kovacs, illustrationer av Catherine Groenewald, Tomsing, 16 sidor per bok.

Små, korta böcker för barn med enskilda bibelberättelser har länge funnits på marknaden.

Från min egen barndom minns jag kanske mest Verbums serie ”Bibeln berättad för barn”, en översättning från holländska. Klassiska bibelberättelser, som den förlorade sonen, återberättas med färgstarka och samtidigt bleka illustrationer, med realistiska åldrar på människorna och känslostarka ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Ett nutida exempel är förlaget Tomsings serie med korta bibelberättelser för barn som de kallar ”Små bibelhjältar”. Det har hittills kommit ut 13 häften på svenska och jag har läst fem av dem. Serienamnet antyder att man ska hitta en hjälte i varje sextonsidigt häfte. I berättelserna ”David” och ”Den barmhärtige samariern” skildras en tydlig hjälte, medan andra berättelser inte lika tydligt framhäver en hjälte, som boken ”Skapelsen”. Man kan i och för sig tänka att Gud är den store hjälten, och det är han i alla böckerna.

Texten, skriven av Victoria Kovacs och översatt av Tomas Hagenfors, är enkel med en till två meningar på varje uppslag. Catherine Groenewalds illustrationera är färgstarka, mjuka och barnsliga. Ibland är de lite för gulliga för min smak. De flesta personerna i berättelserna illustreras som barn, men här och där dyker det upp ett skägg, som på Goljat, prästen, leviten och den barmhärtige samariern, de vise männen och inte minst Jesus. Man kan fundera på vad det är som avgör vem som får ett vuxet skägg, och vem som förblir barn, och om det påverkar ett barns uppfattning om berättelserna. I varje berättelse följer ett litet får med och betraktar nyfiket allt som händer. Läsaren kan identifiera sig med fåret och på så sätt följa med in i berättelserna och uppleva dem nära.

På sista sidan i varje bok finns en bibelvers ur berättelsen och en fråga. Bibelversen är ett bra sätt för barnet att komma närmre den vanliga Bibeln och föräldrar och barn lära sig versen utantill. Frågan hjälper barnet att tillämpa berättelsen i sitt eget liv och i vardagen. Ansatsen i frågorna är god, men tyvärr kan jag tycka att de ibland ramlar ner i diket av förhastade tillämpningar av söndagsskolberättelser. När barnet läst om David och Goljat och får frågan ”Har Gud hjälpt dig att göra något modigt?” hamnar fokus på David som en bild av läsaren, medan den stora poängen är att David är en bild av Kristus. Likadant kan jag tycka det är knepigt att fråga barn, efter berättelsen om födelsen i Betlehem och de vise männen, vilka gåvor barnen kan ge till Jesus, när den största poängen i berättelsen är Guds gåva till oss. De vise männen hyllar Jesus som den rättmätige kungen, profeten och prästen. Kanske borde frågan varit hur vi kan hylla Jesus?

Det är en utmaning att på några få sidor sammanfatta centrala, djupa och ibland omfångsrika bibelberättelser. Författaren får göra tolkningar och förenklingar. Ibland blir det inte klockrent, men överlag tycker jag detta är fina små häften som hjälper små barn att bli introducerade i Bibelns berättelser. Häftena passar perfekt att ha med sig i kyrkkassen till gudstjänsten, så att barn får något rofyllt och Jesusnära att bläddra och läsa i.

En god atmosfär i ett hem av trötthet

2021-06-09 / Sofia

Många av oss kanske känner att livet nu lättar, men det kan också finnas en kvarvarande trötthet när restriktioner i vårt samhälle nu börjar lätta. Ofta är det i våra hem som trötthet märks som mest. I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort delar jag några tankar om hur man kan skapa en god atmosfär i ett hem av trötthet. Filmen finns nedan och du får även innehållet i text.

Under det senaste året har många av oss umgåtts mer med dem vi bor med än vad vi är vana vid. På många sätt har det varit en styrka och relationerna har fått fördjupas, men på andra sätt har det varit slitsamt. Jag har som mamma ganska många gånger kunnat känna en trötthet.

När det blir slitningar i familjen kan man fundera på: Kan jag ha vilket humör som helst? Kan jag bete mig hur som helst? Det är ju ändå mitt hem, jag ska ju kunna slappna av, eller? Det är kanske inte så enkelt, utan vi behöver tänka på hur vi är mot varandra. Jag har tänkt på fyra olika saker när det gäller det här.

Det första är att försöka tänka gott om den andre. Om någon i min familj gör eller säger något och min första spontana reaktion är att ifrågasätta, blir uppretad eller arg, så får jag försöka stanna upp och tänka att den andra personen kanske vill väl och menar väl.

Det andra jag har tänkt på är att ibland behöva stanna upp och vara tyst. Särskilt när jag blir arg får jag tänka på att andas, tänka till och inte börja prata förrän jag har koll på vad jag säger.

Det tredje som jag har tänkt på är vikten av att använda ordet förlåt, både att kunna säga förlåt till någon som man gjort illa och att uttrycka till någon som gjort mig illa: Jag förlåter dig.

Det fjärde jag tänkta på är att Efesierbrevet, särskilt kapitel 4, är en bra hjälp i allt detta. Där finns perspektivet av hur vi ska vara mot varandra. Det Paulus skriver utgår ifrån vad han sagt i början av brevet om vår identitet i Kristus – att vi är förlåtna, upprättade och rättfärdiggjorda och lever med Jesus. Sedan kommer det en mängd bra tips i kapitel 4. Läs gärna det och funderar på hur det kan hjälpa oss i hur vi är mot varandra. I kapitlet finns också ett annat perspektiv – återkommande sägs att Gud har förlåtit oss och att han förlåter oss igen när vi misslyckas.

Med hjälp av dessa tankar får vi i våra familjer och hem försöka bygga en god atmosfär mitt i all trötthet. En av Lina Sandell-Bergs psalmer har fått bära mig mycket under pandemin och får fortsätta bära i det som kommer:

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer.
Skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Boktips – Innan du fanns

2021-06-08 / Sofia

Innan du fanns av Tuva Petersson, Pärlan förlag, 2021, 32 s.

”Innan du fanns längtade jag efter dig. Du bodde där, i min längtan.” Så börjar Tuva Peterssons nyutkomna bilderbok. Boken sätter fingret på en sådan där stor och lite paradoxal filosofisk fråga som många barn ställer. Var fanns jag innan jag föddes? Inom kristna sammanhang svarar vi vuxna ofta något i stil med att barnet fanns i Guds tanke. Vad är det egentligen att finnas i Guds tanke när man ännu inte existerar? Detta gestaltar Tuva Petersson på ett finurligt vis i boken som hon också själv illustrerat. I en närmast kiastisk eller parallell struktur berättas hur du bodde i Guds längtan, ett hus målat på liknande sätt som förskolebarn målar sina första hus – tvådimensionellt, fönster här och där och lite på sned. Huset är mitt i havet. Bilderna fortsätter att vara en kombination av småbarns klotter, färgsprakande miljöer och lite naivistiska människor med stora huvuden och små armar.

Berättarrösten kan man sluta sig till är Gud som talar om barnet med bibliska uttryck som dyrbar skatt, ögonsten och älskad. Barnet springer, klättrar och lyssnar i längtan. Till slut kan berättaren inte vänta längre, utan berättar med ord likt Psalm 139 om hur han formar barnet i mammans mage. Här lämnar barnet längtan, blir i illustrationerna en bäbis istället för en några år gammal flicka, och far genom havet för att födas omgiven av släkt, vänner och änglar. Sedan återvänder berättelsen till flickan på några år som springer, klättrar och lyssnar. Den parallella strukturen förstärker att berättelsen är det lilla barnets tankar om vad det är att finnas i Guds längtan.

”Innan du fanns” är en filosofiskt fundersam berättelse som passar som födelsepresent. Tuva Petersson gestaltar skickligt hur barn kan fundera kring det där med att finnas och inte finnas, att finnas i Guds tanke och att födas som Guds barn.

Boktips – Världens vackraste berättelse

2021-05-29 / Sofia

Världens vackraste berättelse av Daniel Röjås, Libris förlag, 164 sidor.

Nyligen recenserade jag Världens vackraste berättelse i Dagen. Nu kan ni läsa recensionen här på bloggen också.

I Världens vackraste berättelse – om den Gud som söker kontakt får läsaren möta två berättelser. Det är dels, som titeln säger, en berättelse om Gud och grunddragen i kristen tro. Samtidigt är det en berättelse om författaren själv, Daniel Röjås, som på omslaget sitter vid ett inbjudande cafébord. Medan Röjås berättar helheten i Guds berättelse, väver han in glimtar ur sin egen berättelse. Och så bör det vara. Huvudsyftet med boken är att presentera den kristna tron för alla som vill stanna upp, sitta ner och fundera på vad de egentligen tror.

Efter två inledande kapitel om hur mån Gud är om att söka kontakt med den enskilda människan fortsätter Röjås med ett kapitel som sammanfattar huvudpunkterna i kristen tro. Sedan börjar han om på nytt och i kapitel efter kapitel fördjupar han berättelsen om gudsrelationen, synden, försoningen, uppståndelsen, pånyttfödelsen, Anden, bönen, Bibeln, kyrkan och inbjudan. I dag har vi i kyrkan ibland tunnat ut evangeliet och fokus hamnar på annat än Jesus. Som kontrast till detta är det härligt med Röjås tydligt evangeliska förankring. Han är inte rädd för att tala om synden och dess konsekvenser, för han är trygg i försoningen och dess möjligheter och han bjuder in människor till att bli en del av Guds berättelse.

Röjås har mer erfarenhet av att evangelisera än jag. När jag läser kan jag ändå fundera på om de som inte varit med alls i kristna sammanhang förstår språket. En subtil förväntan på vad människor vet om kristen tro kan göra berättelsen svår att förstå för en som aldrig öppnat en bibel eller gått in i en kyrka. Skulle boken fungera att ge till den sekulära svensken där jag rör mig?

Boktiteln skapar förväntningar inte bara på innehåll, utan även på det litterära planet. Här vacklar författaren. Han börjar gestalta och berätta, men vågar inte stanna kvar länge nog i berättelseformen. Han skriver, fast ibland undrar jag om han talar. Texten skulle ännu starkare kunna få bära innehållet i världens vackraste berättelse.

När barnen ställer svåra frågor

2021-05-06 / Sofia

Har du varit med om att ditt barn ställt en riktigt svår fråga? Det har jag, många gånger. Vad ska man göra när barnen ställer svåra frågor om Gud, livet och tron? I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort ger jag sex tips på vad man kan tänka på när barnen ställer svåra frågor. Filmen finns nedan och du får även innehållet i text.

Det första man kan tänka på är att se till att vara närvarande och lyssna. Stanna upp med det du håller på med och var uppmärksam. Visa att du är närvarande och vill lyssna på barnet.

För det andra kan du själv ställa frågor tillbaka till barnet. Säg ”Det där var en jätteintressant fråga, vad tänker du själv?” På det sättet får du själv lite betänketid och kan fundera på vad du skulle kunna svara, men du får också reda på lite mer av vad det är som rör sig i barnets huvud kring frågan.

För det tredje skulle jag vilja tipsa dig om att våga säga ”Jag vet inte”. Inte på ett sätt så att du undviker barnets fråga och inte tar itu med den, men så att du vågar erkänna att du också håller på att lära dig. Du vet inte allt. Ibland har jag fått säga till mina barn ”Jag vet inte, men vi kan ta reda på det.” Och så har vi tagit reda på svaret tillsammans, eller så har jag tagit reda på det och tagit upp frågan med barnet igen. Du kan också ta med fler i familjen i samtalet. Någon annan kanske vet mer om frågan ni pratar om?

För det fjärde vill jag uppmuntra dig att våga säga till dina barn vad du tycker. De uppskattar att få höra din åsikt. Du ska inte göra det på ett sätt som kräver att barnen ska tycka likadant som du, och inte heller på ett sätt som gör att det låter som att alla kristna tänker precis likadant. Det finns flera stora frågor inom kristen tro som teologer och filosofer har funderat över i århundraden. Det är bra att vi säger till våra barn ”Det här kan kristna tänka lite olika om, och så här tänker jag.”

För det femte tänker jag att när våra barn ställer frågor om livet och tron behöver vi hjälpa dem att backa ett steg och titta på frågan utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Vad säger detta om helhetsbilden i kristen tro eller i en annan livsåskådning? Vi kan behöva göra distinktioner, alltså dela upp fråga i olika perspektiv och delar. Vi kan behöva prata med barnen om sanningsbegreppet – finns det saker som är objektivt sanna för alla människor? Vilka saker är subjektiv sanna? Hjälp barnen att backa ett steg och titta på sina frågor och tankar lite utifrån.

För det sjätte så har vi vuxna själva mängder av frågor. Vi vuxna behöver leta svar och rusta oss själva så att vi kan hjälpa våra barn att rustas i sin tro och tänkande. Det finns allt fler resurser för föräldrar att på olika sätt rusta sig. Apologetik handlar om att förklara och försvara den kristna tron på ett ödmjukt och respektfullt sätt.

Det finns flera olika böcker för föräldrar eller barn, eller som ni kan läsa tillsammans. Genom dem kan ni få hjälp att tänka igenom kristen tro logiskt utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Ni kan få svar på frågor kring Bibelns historicitet, Guds existens, m.m. Det finns poddar, bloggar, goda förebilder och vänner i våra församlingar. Så försök att själv förkovra dig. Ibland kanske det är du som ställer en fråga till ditt barn som ni kan prata om och dagen därpå kommer barnet till dig med en fråga och ni får leta nya svar tillsammans.

Lycka till!

Boktips

Kristendomen bevisad för unga, J Warner Wallace, Pärlan förlag, recenserad här.
Fallet Jesus för unga, Lee Strobel, Pärlan förlag, recenserad här.
Fallet mirakel för barn, Lee Strobel, Pärlan förlag, recenserad här.
Rusta dina barn – En apologetisk vägledning för kristna föräldrar, Natasha Crain, Apologia förlag, tankar om boken här.
Liten handbok om de vanligaste argumenten för och emot kristen tro, Tobias Sunnerdahl, Apologia förlag.
Minihandbok om de vanligaste argumenten för och emot kristen tro, Tobias Sunnerdahl, Apologia förlag.

Poddtips

Hemmasnack, ges ut av Salt
Apologiapodden, t ex avsnittet om apologetik och föräldraskap.
Bibelnidag, t ex avsnittet om tron i hemmet och apologetik för barn.
Tha Natasha Crain Podcast
Mama Bear Apologetics

Kurstips

Distanskursen Rusta dina barn ges av Apologia, troligen HT-21 igen.

Tidigare bloggtexter om apologetik, barn och föräldraskap

Berätta evangeliet med fem färger

2021-04-22 / Sofia

Visste du att man kan berätta hela Bibelns stora berättelse med hjälp av fem färger? Jag har fått lära mig detta genom material både från CEF Sverige och söndagsskolmaterialet SKATTEN. I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort förklarar jag vad färgerna betyder. Filmen finns nedan och här får du även innehållet i text.

Det här med Jesus – vad handlar det om? Det kan vara svårt att enkelt få med det viktigaste. Du kanske vill berätta för en kompis eller släkting om din tro, men vet inte riktigt hur. Då är färgerna grön, guld, svart, röd och vit bra hjälpmedel för att få med alla bitar. Apropå bitar – ta hjälp av legobitar och bygg upp berättelsen!

Vi börjar med den gröna färgen. Den står för att Gud skapade hela världen. Han skapade människan till sin avbild och gav henne ett uppdrag att ta hand om jorden, bli många och sprida ut sig. Allt detta skulle de göra tillsammans med Gud.

Den guldiga färgen står för att Gud är helig, god och ren. Människan levde från början nära Gud och allt var gott. Men människan valde att vända sig bort från Gud och då bröts relationen. Den svarta färgen får stå för det som Bibeln kallar synd. Människan valde att inte låta Gud vara Gud och allt ont och allt dumt vi gör kom in i världen. Då kunde människan inte vara nära Gud, för synden kan inte vara när det heliga och rena.

Men Gud hade en plan! Han ville att människorna skulle kunna komma tillbaka i gemenskap med honom, för han älskar dem så mycket! Den röda färgen står för att Gud sände sin egen son, Jesus, till världen, för att rädda människorna. Jesus är sann Gud och sann människan. Han levde sitt liv på jorden och gav sitt eget liv för att ta bort allt det svarta. När han dog på korset tog han synden och straffet på sig så att vi kan komma tillbaka till en relation med Gud.

Den vita färgen står för att när vi tror på Jesus får vi en ny relation med Gud. Vi kan fått ett nytt liv genom att be om förlåtelse och bekänna Jesus som Herre. Då får vi den helige Ande som gåva, som hjälper oss i det nya livet. Det svarta försvinner och vi kan nu leva med Gud.

Ändå märker vi att allt inte är perfekt än. Nej, för det är inte färdigt. Vi kommer tillbaka till den guldiga färgen som betyder att vi nu kan vara nära Gud som är helig, god och ren. Den gröna färgen återkommer också och betyder att vi en gång ska få vara med Gud i något som är helt perfekt. Bibeln berättar att en dag ska Jesus komma tillbaka och skapa nya himlar och en ny jord, där allting är gott, precis som det var i skapelsen. Då får vi leva tillsammans med Gud i en ny skapelse för evigt.

Så kan man berätta hela evangeliet med fem färger. Prova själv!

Boktips – En godhet som räcker för alla

2021-04-20 / Sofia

En godhet som räcker för alla av Birgitta Rasmusson med illustrationer av Sara Brunnegård, Spricka förlag, 104 sidor.

I februari recenserade jag En godhet som räcker för alla i Dagen. Nu kan ni läsa recensionen här på bloggen också.

I En godhet som räcker för alla tar Birgitta Rasmusson läsarna med in i en fantasifull och rolig berättelse utifrån Psalm 23. Vi möter det oroliga lammet Ängslan, den arga baggen Agge och många fler. Boken är tänkt att läsas högt tillsammans och består av sex kapitel där varje kapitel utgår från en vers i psalmen. Till varje kapitel finns frågar att samtala vidare utifrån.

I första kapitlet väller fåren över mig och kapitlet består av enbart dialog. Det blir rörigt och något tröttsamt att läsa. I de följande kapitlen blir balansen mellan dialog och berättande bättre och även om jag tror att boken hade tjänat på några färre får finner jag mig tillrätta i flocken. Författaren gestaltar fårens känslor och relationer till den gode herden på ett fint sätt med humoristiska inslag. Både jag och barnen känner igen oss och blir varma i hjärtat när vi läser.

Författaren önskar att berättelserna och bibeltexten ska få berika både barn och vuxna när de läser och samtalar tillsammans. Att lära känna varandra över generationsgränserna är en nyckel till ett livslångt lärjungaskap och jag uppskattar författarens ambition med boken. Jag tror målet att växa tillsammans kunde uppfyllts ännu mer genom att baka ihop de två avslutande delarna “Samtala om tillsammans” och “Till reflektion och eftertanke”. Den första har ett tydligt barnfokus och ställer ibland lite för många ja/nejfrågor eller banala frågor. Den andra har ett tydligt vuxenfokus och ställer djupare frågor och kopplar an till andra bibeltexter. Dessa två avdelningar tillsammans kan skapa ännu djupare möten med bibeltexten och mellan barn och vuxna.

Bokens syfte är viktigt och författaren är bra på att gestalta bibelordet på ett fantasifullt sätt i livets händelser. Jag hoppas att hon utvecklar konceptet mer och skriver fler böcker.

Söndagsskolfilmer i repris

2021-04-06 / Sofia

Förra våren gjorde jag söndagsskolfilmer som räckte ändå från påsktiden till maj månads utgång. Jag delar här länkar till alla blogginläggen för respektive samling och hoppas att det kan vara till glädje för er som inte har söndagsskola på annat sätt!

Med bön om en välsignad vår!

Vilken barnbibel ska vi läsa?

2021-03-31 / Sofia

Under våren släpper nätverket Jesus till barnen en mängd inspirerande kortfilmer om barn, kyrka, hem och familj. Det är bibelberättelser, tips på hur familjen kan få djupare samtal i hemmet, inspiration till att jobba generationsöverskridande i församlingen, och mycket mer. Filmerna finns på Jesus till barnens youtubekanal och facebooksida och i dem får du möta de flesta av oss som sitter i styrgruppen och några andra personer. De filmer jag medverkar i kommer jag även att dela här på bloggen tillsammans med en text som är baserad på vad jag säger i filmen. Första filmen handlar om hur man kan tänka när man ska välja en barnbibel att läsa i hemmet.

På den svenska bokmarknaden finns nu ganska många olika barnbiblar. Om jag samlar ihop alla som finns i vårt hem blir det ett trettiotal barnbiblar. Hur ska man veta vilken man ska välja att läsa? Jag vill dela med mig av några tankar.

För det första ska ni välja den barnbibel som blir läst! Den som barnen och du som förälder tycker om. För det andra är det bra att ha i åtanke att en barnbibel alltid är en tolkning av den ursprungliga bibeltexten och består av ett urval av texter – hela Bibeln är inte med. Därför villa jag för det tredje säga att det är positivt att läsa många olika barnbiblar med barnen. Ta även fram den vanliga Bibeln och läs den tillsammans.

Med det sagt – hur ska man välja vilken variant som passar bäst för er just nu? Jag skulle börja med att fundera på vilken ålder barnen är i, hur mycket textmassa de klarar och vilken typ av bilder och hur mycket bilder barnen vill ha. Därefter brukar jag bläddra i olika barnbiblar och se efter hur nära texten ligger den ursprungliga bibeltexten. Är texten i barnbibeln nära Bibeln eller är det med mycket förklaringar, tolkningar och tillämpningar? Här ligger barnbiblar på en lång skala, och det går bra att läsa både textnära barnbiblar och de med mer tolkningar. Det är dock bra att som vuxen vara medveten om vilken friheter författaren tagit sig, etc.

Därefter brukar jag också titta på vilket urval av bibelberättelser som författaren till barnbibeln gjort. Man kan titta på det centrala punkterna i Bibelns övergripande berättelse och se hur de beskrivs. Bläddra och se hur skapelse, syndafall, löftet till Abraham och folket och beskrivs. Kolla vad som finns med av Gamla testamentets senare berättelser. Finns profettiden och det delade riket med, eller hoppar urvalet från kung David till Jona, Daniel och Ester och sedan är GT slut? I urvalet i Nya testamentet är det ganska vanligt att barnbiblar slutar strax efter Jesus uppståndelse. Titta gärna på vad barnbibeln har med av berättelserna i Apostlagärningar, breven och Uppenbarelseboken. Vad sägs om den första kyrkan och Jesus återkomst?

När man läst några olika barnbiblar i familjen kan intressanta samtal uppstå, där barnen jämför olika barnbiblar med varandra och ni kan få tillfällen att se vad som står i vanliga Bibeln. Häromdagen fick jag och min son kolla upp ordet ”dödsängel” som användes i Minecraftbibeln i berättelsen om plågorna i Egypten. Han undrade nämligen om dödsängeln var ond. Det visade sig att det exakt det ordet inte är med i 2 Moseboken 12, men det finns en förgörare (Bibel 2000, fördärvare i SFB15), men det står också att det är Herren själv som går fram. Vi har inte pratat färdigt om den frågan, men den gav ett tillfälle till att både barnbibeln och Bibeln fick ligga uppslagna på köksbordet samtidigt. Jag tror att barn på så sätt kan upptäcka att vanliga Bibeln inte är så svår att läsa som man ibland kan tro, men också lära sig att se likheter och skillnader mellan barnbiblar och Bibeln.

Avslutningsvis vill jag uppmuntra er att läsa barnbiblar och Bibeln tillsammans i familjen! Välj en som passar er just nu, välj många olika över tid och ta emot vad Gud vill ge er genom sitt ord!

PS. Jag har tidigare recenserat några barnbiblar här på bloggen (“Sov mitt barn” och “Min nyckelversbibel”, “Guds stora plan – Berättelsebibel” och “Guds fantastiska plan – Bibeln”, “Barnens bästa bibel”) och fler recensioner kommer framöver.

Boktips – 100 kreativa böner

2021-03-30 / Sofia

100 kreativa böner – För församling och familj av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad, Barnskivor.se, 136 s.

För mig är det ofta en utmaning att hitta tid och utrymme för bön, både enskilt och tillsammans med andra. Tillsammans med barn är det viktigt att fundera på hur jag som förälder eller ledare kan hjälpa barnen att kunna prata med Gud på ett naturligt sätt och komma till honom för både tillbedjan, förlåtelse, hjälp och tacksamhet. Jag brukar ibland säga att det inte finns något i Bibeln som vi inte kan undervisa barn om, men att vi behöver tänka på hur vi undervisar. På samma sätt tror jag det kan vara med bönen – barn behöver samma helhet i bönen som vuxna, men vi kan behöva fundera på hur vi ber för att hjälpa barnen att fokusera, förstå Guds storhet och hans omsorg om dem i bönen.

Genom åren har jag fått med mig olika bönetips – färdigskrivna böner, popcornbön, duplobön, bönestationer, m.m. Nyligen gav Barnskivor.se ut en bok av Alexandra Hyllerud och Birgitta Örjestad med inte mindre än 100 bönetips för församling och familj som författarna samlat på sig genom åren när de arbetat med barn och familj i kyrkan. “100 kreativa böner” är en sådan där idébok som man som barnledare eller förälder vill ha i hyllan för att kunna ta hjälp av för att hitta olika sätt att be med barnen. Boken är indelad i sju kapitel där de två första fokuserar på olika inriktning i bönen, med tillbedjan, tack, förlåt och önskningar i första kapitlet och bön för andra och varandra i andra kapitlet. Jag uppskattar att fokus på tillbedjan kommer först i boken, precis som bönen Vår fader börjar med tillbedjan av Gud innan våra önskningar kommer in. De fem följande kapitlen är mer indelade efter olika sätt att be – bönelekar, bönespel, pysselböner, bönestationer och böner kopplat till undervisning. I någon mån överlappar de två typerna av kapitel varandra, men indelning är ändå att bra sätt för läsaren att kunna dyka ner i registret och lätt hitta idéer för antingen den inriktning man vill ha på bönen, eller hur man vill be.

Det finns en stor rikedom bland böneförslagen och det märks att författarna har en djup längtan efter att bön ska vara naturligt och roligt för barn. De säger i bokens inledning att ”syftet med de kreativa bönerna är att barnen ska tycka att det är roligt att be till Jesus, att våga be ut hans namn högt och att man kan be och tacka Jesus tillsammans i sin familj eller barngrupp!” Ibland berättar någon av författarna hur ett sätt att be uppkommit, som ”kojbönen” som uppstod när Alexandra och hennes dotter kom på att det var lättare att be under täcket med en ficklampa tänd, än utanför täcket.

Även om författarnas fokus är bra och det är positivt att få många olika kreativa idéer på hur man kan be kan jag fundera på vad vissa förslag gör med vår gudsbild. Finns det en risk att bön mest blir en lek, där ballongen som ska slås fram och tillbaka mellan deltagarna får mer fokus än samtalet med Gud? Finns det en risk att Guds helighet förminskas när man ska kasta popcorn och den som lyckas fånga det med munnen får tacka Jesus för något? Även om det är viktigt att barnen upplever att relationen med Gud kan vara rolig, och att Jesus lyssnar på oss oavsett omständigheter, tänker jag att det är viktigt att bönen också får vara lika allvarlig och på allvar som för vuxna.

Med det sagt kommer jag ändå ha glädje av boken. Den kommer att ge inspiration när jag behöver hitta nya sätt att be och med 100 idéer går det alltid att hitta något som fungerar bra och går att anpassa till de barn och de sammanhang jag är i. För det är viktigt och riktigt att be tillsammans med barn och hjälpa dem att samtala med och lyssna på Gud.