Goda nyheter om en stor glädje – 25 andakter för advent av John Piper, Rotad, 2021, 141 s.
Mitt förra tips för läsning i december, Juläventyret, riktade sig specifikt till barn. Det här tipset gör inte det. Johan Pipers bok ”Goda nyheter om en stor glädje – 25 andakter för advent” riktar sig till alla som vill ha Jesus i centrum, som den största skatten i advent. Boken passar att läsas på egen hand för en tonåring och uppåt, eller tillsammans i familjen med blandade åldrar på barnen.
Förutom 25 andakter har boken ett förord, en inledning, avslutning och efterskrift som ramar in andakterna. Boken är liten och vacker i sin enkelhet, behändig att ta med sig, ha liggande på köksbordet eller på nattygsbordet.
Varje andakt har några bibelverser som inledning och därefter en betraktelse på två sidor. Andakterna börjar i texterna om Jesus födelse i Lukasevangeliet 1-2 och Matteusevangeliet 2 för att sedan ta upp texter ur Hebreerbrevet och flera andra böcker ur Nya testamentet. Alla ger ett djup och en förundran inför att Jesus blev människan, men också inför hans andra ankomst vid tidens slut.
Boken berättar det glada budskapet, evangeliet om Jesus, om och om igen. Den ger den frid och det hopp som vi lätt missar i adventstiden då mycket blir stress och oro. Det är en bok som sjunger ”O, kom låt oss tillbedja” och det längtar jag efter att få göra! Den här boken får ligga på vårt köksbord och läsas den här advent.
Lammet som följde stjärnan av Richard Wieland, Pärlan förlag 2024, 28 s.
Advent och jul närmar sig och då passar det bra att tipsa om lite nya och gamla böcker på detta tema. En ny bok för i år är ”Lammet som följde stjärnan” med text och bilder av Richard Wieland. Det är en bilderbok i klumpedumpe-format som passar att läsa tillsammans med 2-5-åringar. Med ett bortsprunget lamm som huvudperson väver författaren på ett fint sätt samman Jesus liknelse om det bortsprungna fåret (Luk 15), herdepsalmen (Psalt 23) och Jesus som grinden och herden (Joh 10) med berättelsen om Jesus födelse (Luk 2, Matt 2).
Illustrationerna är varma och visar tydligt lammets olika känslor genom berättelsen. Lammet tror själv att det är i centrum – stjärnan tänds för att han ska hitta hem till herden, herden kommer till grottan för att träffa lammet och barnet skrek för hans skull. Samtidigt är lammet lite osäker på om han förstått allt rätt i slutet av berättelsen, men då vilar han trygg på herdens axlar och somnar gott.
Författaren förmedlar genom lammet hur ett litet barn fungerar, och ibland även vuxna. Vi drar slutsatser utifrån vårt perspektiv, men Guds perspektiv är mycket större. Medan lammet tänkte på sin räddning just den kvällen hade Gud fokus på allas räddning för alla tider genom barnet som föddes.
Uppslaget med änglakören är en härlig bild. Jag tycker om att änglarna inte har för tydliga drag. På så sätt undviks våra stereotypa bilder av änglar. Samtidigt är det härligt att se ljuset i änglakören tillsammans med en tydliga kombination av rädsla och förundran hos fåren och herdarna.
”Lammet som följde stjärnan” är en varm berättelse som hjälper läsaren att rikta blicken mot krubban och som lockar till vidare läsning för att verkligen förstå betydelsen av Jesus födelse.
Denna artikel har tidigare publicerats i tidningen Insidan mars 2023.
Uppståndelsen är avgörande för vår tro och det kan vara bra att fundera på hur vi kan förklara den. Är det möjligt att uppstå från de döda? Vad finns det för argument för och emot att Jesus uppstod?
Kristen tro är historisk. Gud har gjort saker vid särskilda tidpunkter, på särskilda platser med särskilda människor. Det finns en händelse i historien som påverkar allt annat i vår kristna tro: Jesus uppståndelse. Paulus kan inte bli mer tydlig när han skriver: Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och även er tro meningslös. [1] Alltså, om Jesus inte varit död och sedan blivit levande igen med en fysisk kropp, då kan vi lika gärna lägga ner vår kristna tro. Vi kan stänga våra kyrkor, lägga ner alla ungdomsgrupper och sluta åka på läger.
Är uppståndelse en möjlighet? Att tro att döda kan bli levande igen eller inte handlar om vilken grund du utgår från. Om en god, allsmäktig, personlig, skapande Gud finns är uppståndelse möjligt. Om Gud inte finns, utan allt består av materia och naturlagar, då är uppståndelse inte möjligt. Om du själv inte tror på Gud, eller om du pratar med någon som inte gör det, tänk så här: “Om det finns en Gud – jag vet att du inte tror det utan menar att det är bevisat att han inte finns, men tänk dig en värld där det finns en Gud – skulle uppståndelse vara en möjlighet?” Svaret är ja.
Dog Jesus på riktigt? Det finns de som påstår att Jesus aldrig dog. De flesta inom islam menar att Jesus togs upp till himlen innan korsfästelsen och att det var en annan person som korsfästes, kanske en tvillingbror. Nya testamentet och andra texter från samma tid som nämner Jesus, ger inga bevis för detta. Petrus, som följde efter Jesus till översteprästens gård, såg att det var Jesus. [2] Johannes och Jesus mamma som stod nedanför korset såg att det var Jesus. [3] Josef från Arimatea och Nikodemos som begravde Jesus såg att det var han. [4]
En smal inriktning inom islam menar att Jesus var skendöd och därför kunde lämna graven själv. Detta är svårt att argumentera för utifrån hur en romersk korsfästelse gick till. Det var inte möjligt att överleva, inte med tanke på den tortyr Jesus utsattes för och hur korsfästelsen gick till. [5]
Minsta gemensamma fakta I matten har du säkert räknat med minsta gemensamma nämnare. Går det att komma överens om vilka fakta som är minsta gemensamma nämnare kring uppståndelsen? Dr. Gary Habermas och professor Mika Licona har sammanställt studier från de mest ansedda historieforskarna i världen och då har de sett ett antal fakta som i stort sett alla är överens om. I minsta gemensamma nämnaren ingår:
Jesus dog på ett kors och blev begravd.
Jesus grav var tom och ingen kunde visa upp hans kropp.
Jesus lärjungar menade att de såg Jesus levande igen.
Jesus lärjungar blev förvandlade som en följd av sina påstådda observationer av uppståndelsen. [6]
Världens största konspirationsteori… eller? Vi har redan tagit upp invändningar mot att Jesus var död. Om vi funderar på graven – var den tom på söndag morgon? Kvinnorna kanske gick till fel grav? Det är inte troligt eftersom de var med vid gravläggningen och det hade varit lätt att rätta till misstaget och gå till rätt grav och visa upp kroppen. [7] Kroppen kanske blev bortrövad? Knappast, eftersom romerska soldater vaktade graven. [8] Lärjungarna var livrädda och hade inget motiv för att stjäla kroppen. De hade själva inte förstått vad Jesus pratade om när han sa att han skulle uppstå. [9] Låt oss ändå tänka att Jesus kropp på något sätt gömts undan. Lärjungarna kanske hittade på att Jesus levde igen och att de sett honom? Deras övergång från att vara livrädda och tysta till att modigt predika om Jesus kanske är den mest lyckade konspirationsteorin genom alla tider?
För att en lögn ska hålla behöver man vara få som konspirerar, men Paulus säger att det var minst 500 personer som såg Jesus. [10] Man behöver dessutom ha mycket bra kommunikation, men det fanns inte snapchat i Romarriket. Det ska ha gått en kort tid, men idag har det gått 2000 år och teorin håller fortfarande. De inblandade behöver ha nära vänskap, men både Paulus och Petrus och Barnabas var oense ibland. Slutligen behöver de som konspirerar ha liten press på sig, men lärjungarna blev förbjudna att tala om Jesus, de arresterades, torterades och dödades. Hur långt är du villig att gå för en lögn? Lärjungarna uppnådde varken makt, ära eller rikedom genom att påstå att Jesus uppstått. Ändå höll de fast vid det.
Lärjungarna kanske hallucinerade att de såg Jesus levande? Masshallucinationer finns inte och vi får samma problem som med att de skulle ha ljugit. Lärjungarna var verkligen förvandlade och villiga att gå i döden för övertygelsen att Jesus uppstått.
Vad säger historien? Låt oss ta en sista invändning: Är inte allt tal om uppståndelse bara en legend som uppstått långt efter att Jesus levde? Problemet med den tanken är att evangelierna har hög historisk trovärdighet. Evangelierna skrevs tidigt och bekräftas av arkeologin. Texterna har inte förändrats över tid och de som skrev vann ingenting på att ljuga. [11]
Vad ska vi göra med de historiska fakta vi har kring uppståndelsen? Historieforskare har olika lösningar. Vi behöver söka ett svar som förklarar så många fakta som möjligt. Vi behöver också söka ett svar som förklarar dessa fakta på ett så bra sätt som möjligt. Till sist behöver det vara en rimlig förklaring.
Kom nu ihåg att uppståndelse är möjligt om Gud finns. En del forskare menar att Gud inte finns och för dem kan uppståndelsen aldrig bli ett möjligt svar på de fakta Habermas och Licona listar. De har stängt dörren för det svaret. Men om Gud finns är uppståndelsen möjlig och dessutom den lösning som förklarar alla fakta och förklarar dem på ett bra sätt. Uppståndelsen är också en högst rimlig förklaring. Därför kan Paulus fortsatt säga ”Men nu har Kristus uppstått från de döda” [12] och på samma sätt kan du och jag på påskdagen trovärdigt stämma in i kyrkans ”Kristus är uppstånden!”, ”Ja, han är sannerligen uppstånden!”
Noter
[1] Gary Habermas och Mike Licona, The Case for the Resurrection of Jesus, Grand Rapids, MI: Kregel, 2004 i: J. Warner Wallace, Cold-Case Christianity A Homicide Detective Investigates the Claims of the Gospels, David C Cook, Colorado Springs, 2013. [2] 1 Kor 15:14 [3] Joh 18:15 [4] Joh 19:26 [5] Joh 19:38-42 [6] Läs mer i J. Warner Wallace, Cold-Case Christianity A Homicide Detective Investigates the Claims of the Gospels, David C Cook, Colorado Springs, 2013, s 45. [7] Matt 27:65-66 [8] Joh 20:19, Luk 18:33-34 [9] Luk 23:55 [10] 1 Kor 15:6 [11] Läs gärna artikeln “Evangelierna – trovärdiga eller påhittade?” i Insidan från september 2016 på insidan.net. http://www.insidan.net/undervisning/evangelierna-trovardiga-eller-pahittade/ [12] 1 Kor 15:20
Visste du att man kan berätta hela Bibelns stora berättelse med hjälp av fem färger? Jag har fått lära mig detta genom material både från CEF Sverige och söndagsskolmaterialet SKATTEN. I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort förklarar jag vad färgerna betyder. Filmen finns nedan och här får du även innehållet i text.
Det här med Jesus – vad handlar det om? Det kan vara svårt
att enkelt få med det viktigaste. Du kanske vill berätta för en kompis eller
släkting om din tro, men vet inte riktigt hur. Då är färgerna grön, guld,
svart, röd och vit bra hjälpmedel för att få med alla bitar. Apropå bitar – ta hjälp
av legobitar och bygg upp berättelsen!
Vi börjar med den gröna färgen. Den står för att Gud skapade
hela världen. Han skapade människan till sin avbild och gav henne ett uppdrag
att ta hand om jorden, bli många och sprida ut sig. Allt detta skulle de göra
tillsammans med Gud.
Den guldiga färgen står för att Gud är helig, god och ren. Människan levde från början nära Gud och allt var gott. Men människan valde att vända sig bort från Gud och då bröts relationen. Den svarta färgen får stå för det som Bibeln kallar synd. Människan valde att inte låta Gud vara Gud och allt ont och allt dumt vi gör kom in i världen. Då kunde människan inte vara nära Gud, för synden kan inte vara när det heliga och rena.
Men Gud hade en plan! Han ville att människorna skulle kunna
komma tillbaka i gemenskap med honom, för han älskar dem så mycket! Den röda
färgen står för att Gud sände sin egen son, Jesus, till världen, för att rädda människorna.
Jesus är sann Gud och sann människan. Han levde sitt liv på jorden och gav sitt
eget liv för att ta bort allt det svarta. När han dog på korset tog han synden
och straffet på sig så att vi kan komma tillbaka till en relation med Gud.
Den vita färgen står för att när vi tror på Jesus får vi en ny relation med Gud. Vi kan fått ett nytt liv genom att be om förlåtelse och bekänna Jesus som Herre. Då får vi den helige Ande som gåva, som hjälper oss i det nya livet. Det svarta försvinner och vi kan nu leva med Gud.
Ändå märker vi att allt inte är perfekt än. Nej, för det är
inte färdigt. Vi kommer tillbaka till den guldiga färgen som betyder att vi nu
kan vara nära Gud som är helig, god och ren. Den gröna färgen återkommer också
och betyder att vi en gång ska få vara med Gud i något som är helt perfekt.
Bibeln berättar att en dag ska Jesus komma tillbaka och skapa nya himlar och en
ny jord, där allting är gott, precis som det var i skapelsen. Då får vi leva
tillsammans med Gud i en ny skapelse för evigt.
Så kan man berätta hela evangeliet med fem färger. Prova
själv!
Även den här påsken får vi fira på ett annorlunda sätt än vi önskar. Vi kan inte träffas många och fira påskens händelser på plats i våra kyrkolokaler. Men likafullt är påskens budskap om Jesus som tog vårt straff på sig och dog för vår skull, och sedan uppstod igen och besegrade ondskan och döden för att kunna ge oss nytt liv, lika sant! Vi får minnas påskens händelser och fira där vi är.
En del av er såg söndagsskolfilmerna jag gjorde till påsk för ett år sedan, för andra är de kanske nya. Det finns fyra filmer – Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskdagen – och de passar att se tillsammans med barnen i hemmet. Det finns några förslag på sånger och aktiviteter till varje samling och en bibelläsningsplan för Stilla veckan. Nedan finns länkar till blogginläggen som handlar om respektive samling:
Jag vet inte om ni brukar planera vad ni vill läsa. Det kan kännas tråkigt och ospontant, men de senaste åren har jag uppskattat att lite tänka igenom vad jag skulle vilja läsa under ett år. Det är en hjälp både för att prioritera bland alla bra böcker som finns att läsa, och för att det är lättare att förändra en lagd plan än att uppfinna en plan under tiden.
När jag sammanfattade vad jag läst under 2020 tänkte jag att under 2021 skulle jag vilja läsa lite mer skönlitteratur för vuxna. Efter att ha lyssnat på ett superintressant poddavsnitt på Unbelievable “Finding Jesus in JRR Tolkien and Lord Of The Rings” med Holly Ordway and Michael Jahosky blev jag uppmuntrad att ta mig an både Tolkiens ringtrilogi och C S Lewis rymdtrilogi. Första delen i Tolkiens trilogi läste jag på svenska för snart 20 år sedan, och tyckte om den, även om den var något seg. När jag nyligen började på del 2 på engelska kändes det inte alls segt. Min utmaning är väl bara att ta mig tid till romanläsning. C S Lewis har jag läst alldeles för lite av, så det ska bli roligt att läsa. Sedan ett par år ligger Francine Rivers “The Masterpiece” och väntar på att bli läst också. Kanske blir det i år.
Högläsningen för barnen har börjat bra. Selma Lagerlöfs “Jerusalem” är så gripande och jag läser gärna om den ibland, och nu passar den bra att läsa för 15-åringen. Böckerna om Anne på Grönkulla hamnar lätt i skuggan av filmatiseringar, men nu har jag satt igång att läsa den första boken för 13-åringen. Får se om det blir hela serien – då har vi att göra längre än ett år. Yngste sonen fick Anna Anderssons “Var inte rädd” och “En annorlunda pusselbit” i julklapp. De utspelar sig i Sagans värld och är fristående fortsättningar på “Resan till kungens rike” som vi läst för ett par år sedan. Före jul läste vi ju hennes underbara bok om pottisarna, som också har en koppling till Sagans värld. Vi är redan klara med “Var inte rädd” och jag återkommer med fler tankar om båda böckerna.
Sedan blir det mycket litteratur som har jobb- och studieanknytning. Många handlar om apologetik, barn och föräldraskap. Natasha Crain har ytterligare en bok i sin serie om att prata om tro med sina barn, nu med fokus på frågor om Jesus. Wallace har fler böcker för barn som ännu bara finns på engelska. Apologia förlag kom ut med många nya intressanta titlar före jul, och jag ska försöka hinna med ett par av dem. Mitt allmänna intresse för barn, bibel och pedagogik syns i mina bokhögar. Jag ska läsa en kurs i att vara ledare för barn och unga i kyrklig verksamhet på Enskilda Högskolan senare i vår och då får jag äntligen ta tag i Magnus Sternegårds “Led med ditt liv”.
Jag tycker om att förkovra mig och jobba med frågor i Bibeln som inte alltid är så enkla, så både böcker om manlighet och kvinnlighet och ursprungsfrågor finns med bland mina läsförhoppningar. Apologias senaste debattbok “Skapelse och evolution” ligger inte fysiskt i mina högar än, men den kommer.
Likaså skulle jag även vilja utöka högen med Matilda Gustavssons “Klubben”. Den fanns med på förra årets läslista, men jag kom aldrig så långt. Det var förresten många böcker på den listan som aldrig blev lästa, både för att andra böcker blev aktuella istället och för att jag inte hann. Vi får se hur det går med mina förhoppningar i år. Men som jag sa i början – det är när jag har en plan som jag blir fri att ändra den.
I torsdags träffades alla söndagsskolledare i min församling Roseniuskyrkan på zoom. Oj, vad jag hade saknat dem alla! Vi kan fortfarande inte träffas fysiskt, men på något sätt har de digitala möten, trots att jag är trött på dem, blivit allt viktigare för mig och jag känner mer och mer gemenskap i dem. De flesta ledarna har jag träffat på något sätt under det senaste året, men när vår äldsta söndagsskolledare, som jag inte sett sedan i mars, dök upp på min skärm blev jag rörd till tårar. Det blev så tydligt hur mycket vi behöver varandra, och hur vi som församling får vara Jesus kropp med alla våra olika personligheter och gåvor!
Med utsikten att det dröjer ännu en tid innan både ledare och barn kan träffas fysiskt fanns ett behov av att träffas i ledargänget, höra hur läget är, känna att vi är ett team och planera för våren. Jag märker inte minst i Jesus till barnen-nätverket att fler församlingar känner samma sak. Vi behöver bygga teamkänsla i de lokala ledargrupperna och även barnen behöver få träffa varandra. Så med hjälp av tips från församlingar som redan en tid haft digitala söndagsskolor poppar det nu upp alltfler.
På vårt ledarmöte bestämde vi oss för att prova att ha söndagsskola på zoom framöver. Vi var lite blandat positiva och skeptiska, men igår var det premiär! Vi bjöd in alla barn 3-10 år i församlingen till en träff kl 10.00-10.45. Vi tyckte det passade bra att ha söndagsskolan innan gudstjänsten kl 11.00 så att föräldrarna till de yngsta barnen kunde assistera tekniskt utan att behöva gå ifrån gudstjänsten. Igår var jag ledare och hade med mig en hjälpledare som släppte in barn i rummet, höll koll på mikrofoner och poängräkning. Under många år har vi i Roseniuskyrkan använt söndagsskolmaterialet SKATTEN – på äventyr med Gud. Eftersom materialet i stort sett är helt digitalt passar det mycket bra att använda även nu – jag kunde bland annat dela film med sånger och rörelser samt visa berättarbilder. Eftersom barnen känner igen strukturen i SKATTEN-samlingen tror jag det skapade trygghet i vad som skulle hända i samlingen. Jag skulle verkligen rekommendera er att testa SKATTEN om ni inte vet vad ni ska använda för material i er söndagsskola!
Det var så härligt att se alla barn! Runt 15 barn var med, några syskon satt vid gemensam skärm. Jag började samlingen med en runda där alla fick berätta vad de tyckte var det bästa med snö. På så sätt fick alla barn komma till tals. Efter hemliga påsen, kollekt, bibelberättelse och samtal fick de röra på sig genom en lek. Jag sa en sak de skulle hämta och den som kom först tillbaka fick en poäng. Leken och många andra bra tips har jag fått från Lugnetkyrkan i Falun.
Att sedan på kvällen få höra en treårings sammanfattning av söndagsskolan med att vi pratade om Jesus, och så fick vi hämta penna, toapapper och gosedjur, värmde mitt hjärta. Jag tackar Gud för alla möjligheter som finns mitt i omöjligheterna och ser fram mot att vi ledare i vår kan ha söndagsskola varje söndag med våra barn!
Nu i veckan ska en av våra ledare, som är pensionär, som inte känner sig trygg med att leda digital söndagsskola, men som har massa energi över i dessa tider, dela eller skicka ut barntidningen Droppen till alla söndagsskolfamiljer. Ännu ett sätt att få använda våra olika gåvor till att barnen och familjerna får möta Jesus och stärkas i sin tro!
Jag vill avsluta med tio snabba tips för digital söndagsskola. De flesta tipsen har jag själv fått från Lugnetkyrkan, min kollega Ewa-Marie i styrgruppen för Jesus till barnen eller från andra håll:
10 snabba om att digital söndagsskola:
Våga börja – det finns för det mesta ett motstånd i att prova något nytt. Du är inte ensam om att känna det! Men våga trotsa det och börja i det lilla.
Var alltid två ledare – en som håller i samlingen och en som håller koll på det tekniska och vilka barn som kommer in.
Kamera på – viktigt att alla går att identifiera.
Mikrofon av – barnen sätter bara på sina mikrofoner när de ska säga något. Ett tips är att slå på mikrofonen genom att hålla inne mellanslagstangenten.
Låt det vara er söndagsskola – barnen i församlingen behöver få bygga på sina relationer, så låt dem vara med som ändå skulle kommit till er kyrka.
Låt alla komma till tals – gör någonting varje gång där
Turas om – försök få med så många ledare som möjligt så att ni är flera som delar på jobbet och barnen får träffa olika vuxna.
Bibel, bön och gemenskap – låt alla dessa tre vara med i varje samling.
Följ en struktur – använda samma upplägg på samlingen varje gång, med olika innehåll i varje punkt.
Vila efteråt – tänk på att du kan bli lika trött av att träffa barnen digitalt som av en högljudd samling med massa spring i en dåligt ventilerad lokal i kyrkan.
Det är nu fjärde söndagen i advent och vi är allt närmare julafton. Vi har fått prata om ett nådens år från Herren, att Guds rike är nära och att Johannes kom för att bana väg för Herren. Idag är temat “Herrens moder” och vi ska få träffa Maria.
Dagens bibelberättelse: Luk 1:26-56
Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.
Vi har kommit fram till tredje söndagen i advent och temat för samlingen har fortfarande med förberedelse och väntan att göra. Temat är ”Bana väg för Herren”. Det står i Jesaja 40 att det ska komma en som ska förbereda vägen för Messias. Vem gjorde det?
Dagens bibelberättelse: Luk 7:18-28
Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.
Sånger:
Vi tänder ett ljus
Johannes av Magnus Bredmar, Himmelbitar, Isaberg förlag
Kollekt
Kom och se, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se som meddelande.
Det är andra söndagen i advent och temat för samlingen är “Guds rike är nära” Följ med på en vandring genom Gamla testamentets profetior om den som ska komma.
Dagens bibelberättelse: Rom 15:4-7
Följ samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder eller annan vuxen i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.
En stjärna ledde de vise männen fram till Betlehem där en kung skulle födas. Du kan göra stjärnor av pinnar, pärlor, pepparkaksdeg eller papper. Det går att hitta många fina beskrivningar på internet.
Kommentarer