Om bibel, barn och pedagogik

Tag: fantasy

Boktips – Kampen om Tusenvärld – Dunkelstjärnan

Kampen om Tusenvärld – Dunkelstjärnan av Joseph A. Davis, illustrationer av Yulia Ryabtseva, Stevali Barn, 2024, 280 s.

Joseph A. Davids fortsätter utveckla sitt författarskap och har skrivit ännu en fantasyserie som riktar sig till mellanstadieåldern. Jag har tidigare recenserat “Markus av Trolyrien” och “Edgar och draken” här på bloggen.

”Dunkelstjärnan” är den första delen i ”Kampen om Tusenvärld”. Julia bor i ett småsamhälle i Sverige och får till sitt förtret uppgiften att ta lite extra hand om flyktingpojken Kasir som är ny i klassen. Det är något som är annorlunda med Kasir, inte bara att han är flykting. Han tecknar mörka motiv med eld och rök och har en märklig pensel med sig överallt. Snart dras Julia och henne lillebror in i ett äventyr som de aldrig kunnat föreställa sig. En ny värld öppnar sig där Julia hamnar mitt i en maktkamp mellan skuggor, en ledare som inte verkar ha rena motiv och Kasir som visar sig vara någon helt annan än en bortkommen flyktingpojke.

Joseph A. Davis jobbar mycket med kulturkrockar i sina böcker och i ”Dunkelstjärnan” tycker jag att han får till dem på ett bra och nyanserat sätt. Boken är en bladvändare och det händer saker hela tiden. Vissa saker hade kunnat beskrivas med färre ord och mer gestaltning så att läsaren skapar sig de inre bilder som författaren vill åt, men historien är välberättad. De svarta illustrationerna som finns utspridda i boken har en inramning som bidrar till bokens sago- och riddarkaraktär. Bilderna är levande och ökar spänningen i berättelsen.

Det jag uppskattar mest i boken är Julias kamp. Hon drivs delvis av avundsjuka, att vara förfördelad och att tycka synd om sig själv, men när hon drivs av att tänka gott om och göra gott mot andra, märker hon en stor positiv effekt på andra och sig själv. Det hjälper henne att lyfta blicken och se mer sunt på sig själv och andra.

Uppgörelsen i slutet av boken visar tydligt på att det kommer en fortsättning och det blir många frågetecken kvar om man inte läser de kommande delarna. Min son som redan lästa alla fyra delarna uppskattade helheten i den stora berättelsen mycket och har till och med börjat skapa sin egen sullaliska, språket som Kasir talar.

Davis böcker grundar sig på en världsbild som tilltalar mig starkt och jag uppskattar hur han jobbar med kampen mellan ont och gott, vad vishet är och vad som händer i mötet mellan olika världar.

Boktips – Edgar och draken

Edgar och draken av Joseph A. Davis, illustrerad av George Rosvall, Pärlan förlag, 2024, 101s.

Fantasygenren bjuder på många möjligheter till att spegla vår värld i andra skapade världar. Med lite distans till vår verklighet kan berättelsen lyfta frågor om sanning, vänskap, falskhet, gott och ont. Joseph A. Davis gör detta på ett bra sätt i sina böcker. Tidigare har jag läst och recenserat Markus av Trolyrien, som passar mellanstadieåldern och uppåt. Davis senaste bok ”Edgar och draken” riktar sig till lite yngre barn, 6-9 år. Det är en kapitelbok med 3-5 sidor per kapitel och svartvita helsidesillustrationer utspridda här och där.

Edgar hämtas mitt i natten av sin vän draken. Drakriket är i stor fara och behöver Edgars hjälp. Edgar packar sin ryggsäck och sedan svävar han iväg på drakens rygg och äventyret börjar. När skuggor och ondska är på väg att ta över Drakriket får Edgar söka efter vapen som kan ge ljus och besegra ondskan. Vad tror ni att de hittar?

Davis har en livlig fantasi, gestaltar kulturkrockar och ger saker från vår värld helt nya funktioner. I ”Edgar och draken” dyker det upp tennisbollar, till synes utan anledning, men de visar sig vara riktiga skatter. Jag gillar att författaren jobbar med att det som är självklart för en grupp är obegripligt för en annan. Samtidigt lyfter det inte alltid berättelsen utan blir mest bara konstigt.

I skrivande av skönlitteratur brukar man tala om vikten av gestaltning. Författaren ska inte berätta utan visa vad karaktärerna känner, inte förklara utan åskådliggöra situationer. Det är en svår konst och jag kan tycka att ”Edgar och draken” har brister i gestaltningen, även om själva händelseförloppet är bra och spännande.

Min 11-åring läste boken före mig och han uppskattade hur Davis väver in det kristna budskapet. Det gillar jag också. Författaren får fram betydelsen av att lära sig minnesverser ur Bibeln och han visar vad synd, omvändelse och förlåtelse är. Han visar på evangeliet och vad som verkligen kan besegra mörkret.

“Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)

Sanningssökande och kulturkrockar i färgstark fantasy

Hur mycket tänker ni på känslan av en bok? Jag menar alltså den fysiska boken? Nyligen kom Markus av Trolyrien av Joseph A. Davis (Pärlan förlag) ut som pocket. Bara att hålla den i min hand gav mig lust att läsa den – vid köksbordet, i sängen och på stranden.

Markus av Trolyrien är en fantasyberättelse full av sanningssökande och kulturkrockar som passar barn i 11-14-årsåldern. Från att ligga med brutna ben i en sjukhussäng i Karlstad efter en slalomvurpa hamnar Markus plötsligt i Valarien, en värld full av blått gräs, spottande hälsningsseder och monster.

Jag kan tycka att boken är lite svår i början. Kulturkrockarna och kontigheterna i Valarien sköljer över läsaren och blir lite för många på en gång och Markus kan upplevas som att han protesterar lite för svagt mot att han mot sin vilja tas med till Valarien. Han karaktär och mötet med Valarien växer dock ju längre jag läser och efter att Markus fått träffas kungens rådgivare i Valarien blir berättelsen mer nyanserad.

Boken har en tydlig kamp mellan gott och ont, men kampen är komplex. Karaktärerna kan rymma både ont och gott, och de ställs inför val om vem de ska följa. Det finns ett tydligt sanningssökande och ett undersökande av olika världsbilder. Finns det vetenskapliga förklaringar till allt? Vilken världsbild är den sanna av två snarlika varianter? Är den makt som ser ut att behärska det onda den sanna, goda makten?

I botten av berättelsen finns tydliga kopplingar till den kristna världsbilden och Bibeln, med en allhärskare, behovet av en räddare och böcker som bär på ett budskap. Författaren väver in bibelcitat i berättelsen som får bli bärande teman i handlingen.

Jag tycker att Joseph Davis i första delen om Markus av Trolyrien lyfter många väsentliga frågor som barn och unga idag behöver få fundera kring. Och det bästa i pandemitider – boken presenterar hela tillvarons bästa toapapper!

© 2025 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑