Om bibel, barn och pedagogik

Tag: elm

Kandidatuppsats i teologi

Sofia Ödman, ”Frukta inte, jag har förlossat dig”: Antropologin i Primkörens sångtexter i jämförelse med en roseniansk-luthersk antropologi, kandidatuppsats i teologi 15hp, Johannelunds teologiska högskola, Uppsala 2024.

Under våren 2024 skrev jag en kandidatuppsats i teologi vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. I mitt arbete med barn, bibel och pedagogik vill jag hela tiden fördjupa mig och bli bättre på det jag håller på med. Teologistudier är ett sätt att göra det och nu har jag en kandidatexamen i teologi vid sidan om min kandidatexamen i utbildningsvetenskap. Båda har hjälpt och hjälper mig mycket i att dela Jesus med barn och unga.

Att skriva uppsats är att få göra en liten djupdykning i ett ämne. På många sätt skriver man för sig själv, men ibland kan det man undersöker också vara intressant för andra. Jag valde att studera människosynen i sångtexter från Primkörens inspelningar från 1970-2018. Primkören är en körverksamhet inom ELM (Evangelisk Luthersk mission). Det har varit lärorikt och spännande. Inte minst har jag fått läsa på mer om Martin Luther och C.O. Rosenius. Den analys jag gör och det resultat jag kommer fram till kanske säger någonting om människosynen i texterna, men det säger absolut inte allt och ibland har jag nog fel i min analys. Så när jag nu delar min uppsats med alla som vill läsa ska ni läsa nyfiket och kritiskt. Var medvetna om att detta är en liten undersökning av en liten student som haft lite för lite tid på sig att får ihop alla trådar.

Ni är många som hjälpt och uppmuntrat mig längs vägen och det är jag mycket tacksam för!

Uppsatsen finns att läsa här.

En kort sammanfattning av uppsatsen

Syftet med uppsatsen är att undersöka antropologin i sångtexterna som finns på Primkörens inspelningar från körverksamhetens start 1967 fram till idag, samt hur antropologin i texterna ser ut i jämförelse med en roseniansk-luthersk antropologi. Det finns nio inspelningar gjorda mellan 1970–2018. Antropologin i texterna undersöks utifrån aspekterna ursprung och mål, syndafall och konsekvenser, upprättelse och helgelse samt barnsyn. Analysen tar även upp eventuella förändringar över tid i texternas antropologi. Frågeställningar som ska besvaras är:

1. Vilken eller vilka antropologier, utifrån aspekterna ursprung och mål, fall och konsekvenser, upprättelse och helgelse samt barnsyn, framkommer i sångtexterna från Primkörens inspelningar från 1970–2018?

2. Hur ser antropologin i sångtexterna ut i jämförelse med en roseniansk-luthersk antropologi?

Slutsatsen av undersökningen är att sångerna överlag är trogna mot en roseniusansk-luthersk antropologi, även om en del skillnader finns i enskilda sånger. Ett av albumen skiljer sig mer från en roseniansk-luthersk antropologi än de övriga. Antropologin i sångerna har förändrats något genom åren, men inte så mycket som kunde ha förväntats.

Beprövade grepp och nya ansatser – några nedslag i barnverksamheten inom ELM

Den här artikeln har tidigare publicerats i Till Liv november 2017.

Barnen har alltid haft en framträdande plats i ELMs verksamhet. Hur ser verksamheten ut i dag? Sofia Ödman har tagit tempen på verksamheten och reflekterar här över sina intryck.

I ELM har barn- och ungdomsverksamhet alltid varit en stor och självklar del. Söndagsskola, hobbygrupper, ungdomsgrupper och lägerdagar har varit kärnverksamheter. Målsättningen har varit densamma i mer än hundra år: att ge kunskap i Bibeln samt att föra barn och unga till en personlig tro på Kristus och till ett liv i efterföljelse och mission (ELMs 100-årsskrift, s. 149). Utifrån missionsuppdraget (Matt 28:18-20) och utifrån hur Jesus själv bemötte barnen (Mark 10:13-16) ges barn- och ungdomsverksamhet en framträdande plats.

I den här artikeln ska vi se närmare på hu verksamheten och dess mål ser ut i de lokala föreningarna idag. Vad finns det för glädjeämnen och utmaningar? För att få en bild av det har jag varit i kontakt med ELM Falketorp på Vikbolandet, ELM Fridhem i Vännäs och ELF i Kristianstad. Jag har också frågat Carsten Hjorth Pedersen, föreståndare för “Kristet Pædagogisk Institut” i Hillerød i Danmark, om hur han tänker kring barn- och ungdomsverksamhet. Jag kommer här att delge er de svar jag fått och även en del reflektioner som jag själv gjort utifrån det jag fått höra.

Fredagar att bjuda in till

– Det är fredagskväll, dörrarna till Falketorps missionsgård öppnas och in stormar 20-30 förväntansfulla barn – äntligen hobby!

Så beskriver barnledaren Irene Bertilsson en av ELM Falketorps barnverksamheter. I såväl föreningen på Vikbolandet som i Vännäs och Kristianstad finns en fredagsgrupp för barn (ca 5-13 år) med målet att nå ut med evangeliet. Katrine Worup Åström, barnledare på Fridhems Missionsgård säger:

– Vi vill att ännu fler ska lära känna Jesus och därför anstränger vi oss för att barn- och ungdomssamlingarna på fredagskvällarna ska vara lättillgängliga och undervisningen på en nivå som inte kräver så mycket förkunskaper.

I Kristianstad kallas fredagskvällarna (9-13-år) för Helljus och där är samlingen upplagd så att det ska vara lätt att bjuda med sig en kompis. Alla föreningarna har med glädje, kvällsmat, sång, undervisning, aktiviteter och andakt på olika sätt under kvällen. Karolina Ragnarsson, Kristianstad, säger:

– Förutom att nå nya vill Helljus att barnen ska växa i sin relation till Jesus och i ledarskap, få träffa andra kristna i samma ålder och få umgås och ha kul tillsammans.

Katrine fyller i:

– Fredagskvällarna på Fridhem ska vara höjdpunkter, något som barnen ser fram mot och längtar efter.

Fridhem har även ungdomssamlingar på fredagar. Dessa har samma mål som barnsamlingarna men är anpassade för ungdomar. I Kristianstad träffas ungdomarna på måndagskvällar för undervisning, bön och lovsång, kvällsmat, tävlingar och gemenskap. Tänket är väldigt likt det för Helljus, men syftet är mer att bygga upp dem som redan är kristna än att nå nya. Man vill ge dem möjlighet att växa i ledarskap genom att hålla i en andakt, ordna fika eller ta på sig en annan uppgift. I ELM Falketorp är ungdomsverksamheten vilande eftersom det för tillfället inte finns några ungdomar i föreningen.

När det gäller föreningarnas ungdomsarbete kan jag fundera över om de inte, precis som för barnen, skulle behöva en mer utåtriktad verksamhet. Fungerar det att ta med icketroende kompisar till ungdomssamlingarna? Hur kan vi forma ungdomssamlingar som inte tunnar ut undervisningen för dem som redan tror, men samtidigt bjuder in nya? Kan ungdomarna utmanas att missionera i sin vardag – i skolan, på sina aktiviteter, bland kompisar?

Söndagsskola

Både i Kristianstad och på Missionsgården Fridhem finns det söndagsskola i tre åldersgrupper för barnen under terminerna.

– Målet är att barnen ska få lära känna Jesus och få en relation till honom, samtidigt som de lär sig bibelberättelser, att lita på Guds kärlek, får en känsla av att det är kul att komma till kyrkan och att det finns andra kristna barn i samma ålder, säger Karolina.

Katrine uttrycker målet med Fridhems barn- och ungdomsverksamhet på liknande sätt: att barn och ungdomar får möta Jesus och lära känna honom som deras Frälsare.

Samma mål – att lära känna Jesus – finns alltså med i både fredagsverksamheten och söndagsskolan, men det finns en skillnad i målgrupp. Söndagsskolan når främst församlingens egna barn. Ändå tänker jag att våra söndagsgudstjänster borde vara en naturlig plats för både vuxna och barn att bjuda med sig ickekristna vänner till. När jag talar med Carsten Hjorth Pedersen betonar han vikten av att det finns en gemensam samling för alla åldrar på söndagarna och den samlingen, tänker jag, borde vara målet för dem som blir kristna i våra föreningar. Ska det då inte vara naturligt att bjuda med dem dit från början? Varken gudstjänsten eller söndagsskolan behöver bli enklare för att ickekristna kommer, vi behöver bara tänka lite mer på hur vi talar och kommunicerar.

Gudstjänst för alla åldrar

Carsten Hjorth Pedersen menar att det är bra att barnen kan få separat undervisning på sin nivå under predikan, men att det också är viktigt med inslag i gudstjänsten som är för och av dem. I Kristianstad har man barnens stund i gudstjänsten innan barnen går iväg till söndagsskolan. Några gånger har man även BIG – barnen i gudstjänsten – en gudstjänst för alla åldrar. Barnen får vara delaktiga i gudstjänsten på olika sätt.

– Denna gudstjänst föddes ur en längtan att få fira gudstjänst alla åldrar tillsammans, säger Karolina.

På Fridhem är ett par gudstjänster per termin för alla åldrar och då är sånger och predikan extra barnvänliga. I ELM Falketorp samlas man till egna samlingar på lördagskvällarna. Ibland har barnen egna samlingar, som söndagsskola, och ibland är barnen tillsammans med de vuxna och får vara med och utforma mötet. Irene Bertilsson berättar:

– Det är viktigt med barnsamling för att de barn som kommer till våra möten ska bli sedda, få ta plats och få undervisning på sin egen nivå. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att vara tillsammans alla åldrar.

Själv tänker jag som Irene, det är viktigt att ibland ha gudstjänster där man är tillsammans i olika åldrar. Det är spännande att tänka över hur dessa kan utformas så att de fungerar för alla. Min erfarenhet är att om de aktiva i gudstjänsten, även predikanten, riktar in sig på att barnen ska förstå vad som händer och kunna få ett gudsmöte får de vuxna detsamma. Predikan behöver inte vara innehållsmässigt enklare än när det bara är vuxna åhörare men predikanten behöver tänka på hur han kommunicerar budskapet. Visuella hjälpmedel som föremål, bilder och drama talar ofta lika starkt till vuxna som till barn.

Apropå alla åldrar säger Katrine Worup Åström:

– För att de bibliska sanningarna ska landa i barnens och ungdomarnas liv är det av största betydelse att de får möta vuxna som inte bara pratar om det kristna livet och tron utan som också lever det livet.

Carsten Hjorth Pedersen tar också upp att det är viktigt att integrera alla åldrar ibland. Om alla känner alla blir övergången mellan olika åldrar lättare för barn och unga. Från ungefär 14 års ålder bör man kunna vara med på vuxengudstjänsten, menar han, men det är då viktigt att tänka på att ha fräscha, innehållsrika lovsånger och på tilltalet i predikan. Kanske kan ungdomarna också få bidra i gudstjänstens olika uppgifter. Samtidigt, säger Carsten, måste de unga förstå att allt inte kan vara specifikt anpassat efter dem. Det är något som jag tror att vi alla, oavsett ålder, mår bra av att tänka på. När vi kommer tillsammans och firar gudstjänst gör vi inte det främst för vår egen skull, utan för församlingens uppbyggelses skull (1 Kor 14:26). Vi går inte i kyrkan för att det självklart är kul eller för att det ger oss själva något varje gång. Vi går för att vi är kallade till gemenskap med varandra och för att ge varandra något. Om vi kan odla den kulturen i våra familjer från det att barnen är små tror jag mycket är vunnet när barnen blir äldre och kanske tycker det är trögare att gå med till kyrkan.

Bortglömda?

En ålder som jag upplever ofta hamnar lite i kläm på söndagarna är 11-14-åringar. Många söndagsskolmaterial riktar in sig på barn upp till tio års ålder. Predikan i sin tur är ofta lite svår för 11-14-åringar. I Kristianstad och på Fridhem har man söndagsskola för dessa åldrar. I min församling, Roseniuskyrkan, har vi just nu valt att ta in 11-14-åringarna i tonårsgruppen (som annars har väldigt få deltagare) och på söndagarna får de lyssna på predikan. Själv tänker jag att man kan hjälpa denna ålder att lyssna på predikan genom att ge dem några frågor: ”Vilken bibelbok predikas det ur?”; “Vad säger predikan om Gud?”; “Vad säger predikan om mig …?”

En annan åldersgrupp som vi lätt glömmer bort är 0-3-åringarna. Vad gör vi för dem? Baby/småbarnssång och söndagsskola för 2-3-åringar där föräldrarna är med är två idéer. Även små barn behöver få höra om Jesus och sjunga, leka och be. Genom sådan verksamhet kan man också få en kontakt med föräldrarna och stötta dem i uppfostran. ELM Falketorp har en mammafrukost per termin. Man har också fått en god kontakt med föräldrar utifrån genom att flera av dem väljer att stanna kvar med sina barn på hobby.

Relation och kunskap

En fråga som återkommer i föreningarna är hur mycket barnverksamheten ska handla om kunskap och hur mycket den ska handla om relation. Katrine Worup Åström säger:

– Målet för den kristna barnundervisningen är inte att barnen ska kunna hela den kristna trosläran utantill som en matematisk formel, utan att barnen ska få komma nära Jesus, helt in i hans famn, där de får se att de är älskade och befriade helt villkorslöst.

Carsten Hjorth Pedersen menar att en långsiktig barn- och ungdomsverksamhet som bygger församling måste innehålla både undervisning i kristen tro och starka gemenskaper. Jag tror att vi idag har en tendens att nedprioritera det första. Det är viktigt att hela tiden visa på att kunskapen vi får genom Bibeln handlar om att lära känna Jesus mer och mer, att bli lik honom och växa i relation till honom. Kunskapen kan inte frikopplas från relationen. I Kristianstad delar man ut en bibel till alla barn när de är nio år. Det är ett bra sätt att visa att församlingen ser barnen och önskar att de ska läsa Bibeln och lära känna Gud bättre.

Glädje och utmaning

Ingen av missionsföreningarna har någon barn- eller ungdomsverksamhet där de går ut på skolor eller på andra sätt söker barn och unga utanför kyrkans väggar. På ett sätt når alla föreningarna nya barn genom sin fredagsverksamhet men jag tänker att vi i missionsföreningarna kanske borde vidga perspektiven och se om vi kan göra något mer för att nå nya barn och unga som inte fått höra om Jesus?

När jag däremot ser på vad som görs för barn och unga i de tre sammanhangen jag talat med känner jag stor glädje. Förutom det som nämnts ovan ordnar man läger, hajker, barn- och kördagar, barnen är verkligen prioriterade. Det finns tydliga mål för verksamheten, och till stor del en genomtänkt linje för vad som behövs i olika åldrar. Alla tre föreningarna verkar för att barnen ska lära känna Jesus och växa i relation till honom.

– Grundtanken med barnverksamheten är att barnen är viktiga och fullvärdiga medlemmar i Guds församling, säger Katrine.

Det har hon helt rätt i!

Ledarträff och söndagsskola på zoom

I torsdags träffades alla söndagsskolledare i min församling Roseniuskyrkan på zoom. Oj, vad jag hade saknat dem alla! Vi kan fortfarande inte träffas fysiskt, men på något sätt har de digitala möten, trots att jag är trött på dem, blivit allt viktigare för mig och jag känner mer och mer gemenskap i dem. De flesta ledarna har jag träffat på något sätt under det senaste året, men när vår äldsta söndagsskolledare, som jag inte sett sedan i mars, dök upp på min skärm blev jag rörd till tårar. Det blev så tydligt hur mycket vi behöver varandra, och hur vi som församling får vara Jesus kropp med alla våra olika personligheter och gåvor!

Med utsikten att det dröjer ännu en tid innan både ledare och barn kan träffas fysiskt fanns ett behov av att träffas i ledargänget, höra hur läget är, känna att vi är ett team och planera för våren. Jag märker inte minst i Jesus till barnen-nätverket att fler församlingar känner samma sak. Vi behöver bygga teamkänsla i de lokala ledargrupperna och även barnen behöver få träffa varandra. Så med hjälp av tips från församlingar som redan en tid haft digitala söndagsskolor poppar det nu upp alltfler.

På vårt ledarmöte bestämde vi oss för att prova att ha söndagsskola på zoom framöver. Vi var lite blandat positiva och skeptiska, men igår var det premiär! Vi bjöd in alla barn 3-10 år i församlingen till en träff kl 10.00-10.45. Vi tyckte det passade bra att ha söndagsskolan innan gudstjänsten kl 11.00 så att föräldrarna till de yngsta barnen kunde assistera tekniskt utan att behöva gå ifrån gudstjänsten. Igår var jag ledare och hade med mig en hjälpledare som släppte in barn i rummet, höll koll på mikrofoner och poängräkning. Under många år har vi i Roseniuskyrkan använt söndagsskolmaterialet SKATTEN – på äventyr med Gud. Eftersom materialet i stort sett är helt digitalt passar det mycket bra att använda även nu – jag kunde bland annat dela film med sånger och rörelser samt visa berättarbilder. Eftersom barnen känner igen strukturen i SKATTEN-samlingen tror jag det skapade trygghet i vad som skulle hända i samlingen. Jag skulle verkligen rekommendera er att testa SKATTEN om ni inte vet vad ni ska använda för material i er söndagsskola!

Det var så härligt att se alla barn! Runt 15 barn var med, några syskon satt vid gemensam skärm. Jag började samlingen med en runda där alla fick berätta vad de tyckte var det bästa med snö. På så sätt fick alla barn komma till tals. Efter hemliga påsen, kollekt, bibelberättelse och samtal fick de röra på sig genom en lek. Jag sa en sak de skulle hämta och den som kom först tillbaka fick en poäng. Leken och många andra bra tips har jag fått från Lugnetkyrkan i Falun.

Att sedan på kvällen få höra en treårings sammanfattning av söndagsskolan med att vi pratade om Jesus, och så fick vi hämta penna, toapapper och gosedjur, värmde mitt hjärta. Jag tackar Gud för alla möjligheter som finns mitt i omöjligheterna och ser fram mot att vi ledare i vår kan ha söndagsskola varje söndag med våra barn!

Nu i veckan ska en av våra ledare, som är pensionär, som inte känner sig trygg med att leda digital söndagsskola, men som har massa energi över i dessa tider, dela eller skicka ut barntidningen Droppen till alla söndagsskolfamiljer. Ännu ett sätt att få använda våra olika gåvor till att barnen och familjerna får möta Jesus och stärkas i sin tro!

Jag vill avsluta med tio snabba tips för digital söndagsskola. De flesta tipsen har jag själv fått från Lugnetkyrkan, min kollega Ewa-Marie i styrgruppen för Jesus till barnen eller från andra håll:

10 snabba om att digital söndagsskola:

  • Våga börja – det finns för det mesta ett motstånd i att prova något nytt. Du är inte ensam om att känna det! Men våga trotsa det och börja i det lilla.
  • Var alltid två ledare – en som håller i samlingen och en som håller koll på det tekniska och vilka barn som kommer in.
  • Kamera på – viktigt att alla går att identifiera.
  • Mikrofon av – barnen sätter bara på sina mikrofoner när de ska säga något. Ett tips är att slå på mikrofonen genom att hålla inne mellanslagstangenten.
  • Låt det vara er söndagsskola – barnen i församlingen behöver få bygga på sina relationer, så låt dem vara med som ändå skulle kommit till er kyrka.
  • Låt alla komma till tals – gör någonting varje gång där
  • Turas om – försök få med så många ledare som möjligt så att ni är flera som delar på jobbet och barnen får träffa olika vuxna.
  • Bibel, bön och gemenskap – låt alla dessa tre vara med i varje samling.
  • Följ en struktur – använda samma upplägg på samlingen varje gång, med olika innehåll i varje punkt.
  • Vila efteråt – tänk på att du kan bli lika trött av att träffa barnen digitalt som av en högljudd samling med massa spring i en dåligt ventilerad lokal i kyrkan.

Lycka till och Guds rika välsignelse!

Söndagsskola hemma – Vart är vi på väg?

Den här helgen, 11-13 september, har ELM sin årskonferens. Konferensen är digital och i fredags fick jag vara med i ett samtal om hur vi drömmer om att ELM ser ut om tio år, vilka utmaningar vi står i och vilka glädjeämnen vi har. En sak som jag drömmer om är att våra församlingar och föreningar ska stötta familjerna, så att föräldrar blir tryggare i att förmedla tron till sina barn och känner att de har tid, struktur och språk för att göra det.

Idag är det söndag och Roseniuskyrkans gudstjänst sänds som konferensens gudstjänst. Det blir barnens stund med skattkista och sång. Sedan kan alla ni som är med hemifrån ha söndagsskola hemma. Här kommer några tips på som handlar om hur vi kan hitta rätt utifrån temat “Vart är vi på väg?”

  • Slå upp Psalt 119:105 och läs versen tillsammans. Prata om hur vi kan hitta rätt på vår väg.
  • Lyssna på en tonsättning av Psalt 119:105 med Jeanette Alfredsson.
  • Gör ett bokmärke med Psalt 119:105.
  • Börja läsa lite ur Bibeln varje dag tillsammans i familjen. Ta hjälp av Droppens bibelläsningsplaner eller av lappar med bibelord.
  • Läs senaste numret av Droppen. Om du inte har den hemma kan du börja prenumerara här.
  • Titta på filmen med Josiah Thombe från Bethesda Children’s Ministry och se vad Guds ord och evangeliet har fått betyda för honom.
  • Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

Söndagsskola hemma – Kom och se Östafrika!

Som många av er hört i de tidigare söndagskolfilmerna har ELM (Evangelisk Luthersk Mission) ett material för barn om mission som heter Kom och se. ELM och jag vill tacka för alla gåvor som kommit in till Kom och se under april tack vare er som har söndagsskola hemma! Den här veckan är temat för hela samlingen Kom och se och jag tar med barnen ut på en resa till… ja, vart då?

Titta gärna på söndagsskolan tillsammans hela familjen! Och tänk på att det går bra att göra vilken dag som helst, inte bara på söndagar.

Dagens minnesvers – Matt 28:18-20

Ni kan följa samlingen på filmen. Ibland säger jag att ni kan pausa filmen en stund och sedan sätta på igen. Sånger och aktiviteter som jag nämner finns i länkar nedan. Det kan vara bra att du som förälder i förväg väljer vilket aktivitetsförslag som funkar bäst för er.

Sånger

Asante sana Yesu

Alla dagar av Sofia Nilsson, Primkören Väst. Finns på CD:n Det är på riktigt.

Jag är med er alla dagar

Kollekt

Kom och se Östafrika, komochse.se, är ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.

Aktiviteter

Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!

PS. Många kyrkor sänder gudstjänster live. Gudstjänsten i Roseniuskyrkan, där jag är med, går att lyssna på live via Stockholms närradio (88,0 MHz) eller se och lyssna via roseniuskyrkan.se.

© 2024 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑