Barnpedagogen

Om bibel, barn och pedagogik

Boktips – Barn i Bibeln

Barn i Bibeln – Möten mellan raderna av Charlotte Frycklund, Bibelsällskapet, 2020, 35 s.

Det här blir ett litet boktips om en liten bok. Charlotte Frycklund har kommit ut med en andaktsbok där hon i åtta andakter låter sina egna tankar möta bibeltexter om barn i Bibeln. Andakterna är illustrerade av barn i åldrarna 5-14 år. Med ett välflytande poetiskt språk formulerar hon det som kanske skulle kunna stå mellan raderna i bibeltexten.

Läsaren får fundera över vad bland annat storasyster Mirjam, unge kung Joash och barnet som Jesus satte i centrum kan ha känt och tänkt. Jag tycker det är ett spännande grepp att ta olika personers perspektiv i Bibeln och se händelserna utifrån den personens ögon. Det ger en fyllighet åt Bibelns berättelser och jag får upp ögonen för att det finns så många fler tankar, känslor, skeenden och möten än vad som står beskrivet i texten. Det gäller dock att vara tydlig med vad man gör – att det är ett tämligen fritt fantiserande över hur det kan ha känts och upplevts. Så länge både författaren och läsaren är medvetna om det tycker jag boken skapar bra möjligheter till reflektion.

Genomgående har Frycklund en syn på relationen mellan barn och vuxna där vuxna har makten och ofta missbrukar den, men att barnen kämpar emot och visar hur det egentligen ska vara. Varje andakt avslutas med en liten bön och där framkommer författarens perspektiv tydligt flera gånger. Andakten om Mirjam avslutas med ”Välsignade är de bossiga storasystrarna, och de småsyskon som de dominerar” (s 6) och andakten om barnen som retar en profet avslutas med ”Välsignelse över alla barn som ibland drar undan mattan under pompösa vuxna. Välsignelse över alla dem som är helt utan makt, och är helt beroende av vuxna.” (s 10). Jag tycker det finns både poänger och faror med denna maktanalys av texterna och hade glatt mig åt om fler perspektiv fått komma fram.

När jag först såg boken tänkte jag att den var riktad till barn, men när jag läst den tänker jag tvärtom att den inte alls är för barn. Dels riktas udden i den mot vuxna som inte släpper fram barn, dels tänker jag att den inte lämpar sig att använda direkt med barn utan att först ge barnen en god förståelse av de ursprungliga bibelberättelserna. Även vuxna behöver ha läst bibelberättelserna först. Även om boken har med hänvisningar till bibeltexterna finns det en risk att man läser andakten utan att slå upp Bibeln, men det är först när man kan texten som det går att fundera på vad som står mellan raderna. Annars föregriper det osynliga det faktiska och bibeltolkningen blir diffus. Jag är alltså inte odelat positiv till boken.

5 kommentarer

  1. Idén att Gud välsignar när barn gör uppror mot vuxna är totalt obiblisk. Det är ju till och med ett av tio Guds bud att barn ska hedra sina föräldrar. Och vad finns det för berömvärt i att håna en Herrens profet? Jag blir skeptisk till den här boken…

    • Sofia

      2021-02-05 at 14:09

      Tack för din kommentar! Ja, din kritik är befogad. Samtidigt finns det exempel i Bibeln på när barn protesterar mot vuxna eller går emot sina föräldrar på ett sätt som ändå verkar vara rätt. Alla vuxna följer inte Guds vilja. Som att Jonatan går emot sin far för att hjälpa David att fly när Saul vill döda honom. Eller att barnen fortsätter lovsjunga i templet när Jesus ridit in i Jerusalem. Jesus ger ju barnen rätt när fariseerna och de skriftlärda protesterar mot sången. Sedan är berättelsen om Elisha och barnen så märklig i sig, så där tycker jag det är intressant att höra vad andra tänker om den. Det jag tycker blir problematiskt är när man läser Bibeln ensidigt ur ett visst perspektiv. Att läsa utifrån en maktanalys kan ge vissa poänger, men fungerar inte att läsa in i allting. Där är boken för ensidig. Och visst… bokens böner som välsignar är svåra att fullt bejaka i vissa fall.

      • Bra exempel du tar upp! Jag tänker att Bibelns princip är att vi alltid ska underordna oss auktoriteter fram till den punkt då de leder oss att synda, eftersom Gud är vår högsta auktoritet. Personligen har jag svårt att se att maktanalys någonsin är hjälpsamt, men jag kanske har fel där. Makt är inte dåligt i sig, Gud har ju all makt. Maktanalysen säger att den som har makt alltid har fel och den som är maktlös alltid har rätt – men det stämmer helt enkelt inte med verkligheten.

        • Sofia

          2021-02-06 at 15:14

          Hej! Jag håller helt med dig om att maktanalysen inte stämmer med verkligheten som övergripande princip, och att makt inte är något dåligt i sig. Jag tänker att jag ändå kan lära mig något av perspektiv jag inte håller med om, eftersom de ofta försöker svara på ett problem som finns. T ex finns fall av maktmissbruk som ett reellt problem som behöver lösas, och där har maktanalysen rätt i att den påtalar problemet och att den svagare därmed ibland har rätt, men fel i att göra det till den övergripande principen i alla, både bra och dåliga, maktförhållanden. Så jag tänker att jag även kan lära mig något av en bok som utgår från ett perspektiv och en tolkning av bibeltexter som jag inte helt håller med om, genom att använda en “chew and spit”-metod av att behålla det goda och kasta bort det felaktiga.

          • Du har en bra och generös inställning Sofia! Hehe, jag är nog lite för svartvit ibland. 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

© 2021 Barnpedagogen

Tema av Anders NorenUpp ↑