Under en av mina graviditeter hade jag en tuff arbetssituation och vid några tillfällen fick jag träffa en terapeut. En av de saker jag minns allra mest från samtalen var hur mycket terapeuten tryckte på det ansvar jag bar för barnet i min mage. Tänk på ditt barn! Mitt ansvar var att göra det jag kunde för att må bra, så att jag kunde vara en bra mamma till barnet. Den jobbiga situation jag stod i väckte mitt medvetande och min känsla för ansvaret jag har som förälder gentemot mina barn.

Bibeln talar om att föräldrarna är de som har huvudansvar för barnens fostran och undervisning i tron. I 5 Mos 6:4-9 står det:

”Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.”

Vid en föräldraträff i Roseniuskyrkan i fjol lyfte vår predikant Martin Helgesson tre olika aspekter i de här verserna. För det första ska föräldrarna lägga Guds ord på sina hjärtan. En tro som gör skillnad för föräldrarna smittar till barnen.  För det andra talas det om ”familjeandakten som aldrig tar slut” – när du sitter, går, lägger dig och stiger upp – alltså en tro som är närvarande hela tiden, i samtal, i handling, i fysiska objekt i hemmet, i högtider, osv. För det tredje står det lite längre fram i 5 Mos 6:20 att du ska vara beredd att svara dina barn när de frågar vad det vi gör och tror betyder. Föräldrarna och hemmet är den plats där barnen kan gripa tron och där de ska få utrymme att fundera över den och växa i den.

Sedan ett par veckor före påsk har de flesta kristna familjer i Sverige inte gått till kyrkan. Coronapandemin har gjort att barnen inte kunna vara på söndagsskolan som vanligt, ungdomsgruppen träffas inte på samma sätt och vi föräldrar står helt plötsligt ensamma i att ge vidare vår tro till våra barn. Även om det finns många digitala resurser, biblar i våra bokhyllor och viss möjlighet att träffas, är det plötsligt uppenbart vem som måste göra jobbet – vi föräldrar. Om inte vi föräldrar tar det ansvar som Bibeln pekar på att vi har, vem gör det då?

I ett par år har många av oss som arbetar med barn och familj i kyrkan på olika håll märkt hur frågan kring hemmets och kyrkans relation till varandra har lyfts. Vad gör kyrkan för att stötta hemmen? Vem bär ansvaret för barnens kristna fostran? Vad gör kyrka och hem för att barn och ungdomar inte ska lämna tron? Den senaste nationella Jesus till barnen-konferensen hade det som fokus, jag har varit på nordiska medarbetardagar med detta tema och vi har pratat om det i vår församling. Men det har inte riktigt lossnat. Så kom restriktionerna i samband med coronapandemin och plötsligt sköljde det över oss som en flod. Föräldrarna har ansvaret och behöver i praktiken leda sina barn på vägen med Jesus.

Oj, kanske du tänker, nu blev det tungt. Ännu något som jag måste klara av i denna speciella tid! Jag skulle vilja uppmuntra dig att tänka så här: ditt ansvar för att ge tron vidare är inget nytt som dykt upp nu, du har alltid haft det. Det som hänt nu är att du tydligare fått syn på ditt ansvar. Ta det som en uppmuntran – du som förälder är expert på och så viktig för ditt barn! Och du behöver inte stå ensam i uppgiften! Kyrkans och den kristna gemenskapen har en roll att stötta dig i fostran av dina barn. Undersökningar har visat att föräldrar saknar tid, struktur och språk för att ge tron vidare till sina barn. Istället för att kyrkan bara försöker ge barnen allt de behöver på söndagsskolan, kan kyrkan samarbeta med hemmen och ge stöd och resurser kring just de här tre aspekterna. Hur då? Under ett par veckor framöver ska jag försöka dela med mig av olika tips här på bloggen om hur du kan dela tron med dina barn i hemmet.

Första tipset är det allra viktigaste – lägg Guds ord på ditt eget hjärta! Det är inte bara våra barn som är Guds barn, utan även vi föräldrar är Guds barn och vi behöver komma till honom och lyssna till hans ord. En sådan stund med Guds ord fick jag den här veckan genom att slå mig ner vid Berit Simonssons köksbord och läsa Bibeln med henne. Berit läste bland annat Jes 49:15 där Herren säger:

”Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt? Och även om hon skulle glömma dig, så glömmer jag inte dig.”

Välkommen du också att läsa Bibeln med Berit på Oasrörelsens facebooksida! Klicka här.

Med bön om att du ska få känna Guds omsorg om dig och att din omsorg om dina barn omsluts av att Guds omsorg om dem är ännu större!