Mirakel vid sjön (Åttonde boken ur serien Mysteriet med de gömda skriftrullarna), M. J. Thomas, översättning Cecilia Kärnbo, illustrationer Graham Howells (omslag), Michelle Simpson (inlaga), Bornelings, 2021, 125 s.

Den här recensionen publicerades först i Dagen.

Serien Mysteriet med de gömda skriftrullarna vill lära ut bibelberättelser på ett fantasifullt och roligt sätt. Vi får följa med barnen Peter och Mary och deras hund på resor tillbaka till Bibelns tid, från skapelsen och framåt. I den åttonde boken kommer barnen till tiden då Jesus vandrar runt i Galiléen, undervisar och botar. Peter och Mary blir barnen som lärjungarna ville visa bort, men som Jesus möter med “Låt barnen komma till mig”. Under berättelsens sju dagar sammanför författaren fler bibelberättelser än vad som troligen skedde, men för berättelsens skull är det gångbart. Längst bak i boken finns bibelhänvisningar till alla berättelserna, vilket är ett stort plus.

Vid varje tidsresa får barnen med sig en skriftrulle med hemlig skrift. De måste få fram skriften i tid för att kunna resa hem igen. Hur de löser skriften känns godtyckligt – det verkar som att de ska säga rätt ord, eller komma fram till en viss teologisk poäng, men barnen får inte några konkreta ledtrådar. I stället är det utifrån sina upplevelser med lärjungarna och Jesus som de råkar komma fram till rätt saker. Väskan där barnen förvarar skriftrullen väcker nyfikenhet både bland vänner och fiender, däremot reagerar knappt någon på barn klädda i jeans och tröja eller på hunden – ett föraktat djur i Israel på Jesu tid.

Böckerna har stor stil, enkelt språk och illustrationer på många uppslag. De passar att läsas på egen hand av en 8-12-åring. Tidsresor är tacksamma som spänningsmoment och förflyttningen i tiden som initieras av ett lejons rytande och den hemliga ingången bakom en bokhylla för tankarna till Narniasviten. Många långserieböcker bygger på ganska platta och statiska karaktärer, vilket också märks i denna serie. Peter och Mary samtalar ibland på ett stereotypt sätt och fariséerna blir starkt karikerade. Det finns detaljer i berättelsen – som en medaljong – som aldrig får sin förklaring och jag misstänker att man behöver ha läst hela serien för att förstå.

I boken växer lärjungarnas insikt om att Jesus är Guds son fram, samtidigt som det religiösa ledarskapet planerar att döda Jesus. Det lockar till fortsatt läsning i nästa del i serien.