Juläventyret av Linalie Newman, Bibelsällskapet och Bibeläventyret, 2024 (2:a upplagan), 53 s.
Det finns många olika varianter på adventskalendrar där kartongaffischen med 24 luckor från 1 december till julafton kompletteras med något … radiokalender, TV-kalender, chokladkalender eller missionskalender. Jag som älskar böcker lutar åt att bokkalender ändå är den bästa varianten.
Bibeläventyret och Bibelsällskapet har kommit ut med en andra upplaga av boken ”Juläventyret” med text av Linalie Newman och omslag av Anders Parsmo. Boken kom ut första gången 2006 och riktar sig till barn mellan 6-10 år. Genom 24 avsnitt med ett textuppslag per avsnitt får läsarna följa evangelisterna Matteus och Lukas berättelser om hur Gud blev människa, från ängeln Gabriels besök hos Maria nio månader innan Jesus föds, till en gråhårig Maria som tänker tillbaka på allt som hänt. Sista avsnittet förflyttar läsarna till vår tids julfirande. Till boken hör en kalender med luckor där bilden föreställer en scen från Betlehem. På baksidan finns en bild från ett nutida julfirande där alla människor saknar huvuden. Dessa finns som klistermärken på ett annat ark och du får själv skapa liv i bilden genom att sätta dit klistermärkena.
Författaren har fritt broderat ut de bibelavsnitt som talar om händelserna kring Jesus födelse. Hon ger liv åt känslor, lyfter in fakta om livet under romarriket och tydliggör det längre tidsperspektivet som vi ofta missar när vi tränger in herdar och vise män i samma julspel eller krubba. När Herodes i jakten på Jesus befaller att alla pojkar under två år ska dödas i Betlehem visar det på att det kan ha gått upp till två år sedan de vise männen började söka efter den nyfödde kungen (Matt 2:16). Här gör Linalie Karlsson en intressant lösning – hon tänker att vise männen kom till Betlehem när Jesus var drygt en månad gammal, att de sedan reste hem medan Maria och Josef bodde kvar i Betlehem en tid innan Josef drömde att de behövde fly till Egypten. Jag tycker att det är mer naturligt att tänka att det tog längre tid för vise männen att komma till Betlehem, och att vise männens hemresa och Josefs dröm låg nära varandra i tiden, men i någon mån blir det spekulationer.
Jag uppskattar det skönlitterära berättandet och jag tycker att författaren för det mesta är trogen de bibliska texterna. Det jag har svårast för är att personer i boken namnges som inte namnges i Bibeln. I ”Juläventyret” namnges ett äldre par i Betlehem, herdarna och vise männen. Detta blir pedagogiskt olyckligt för läsaren. Hur ska man veta vilka av de namngivna personerna i boken som faktiskt namnges i Bibeln, vilka som nämns i Bibeln, men inte vid namn och till slut vilka personer som inte alls finns i Bibeln?
En anakronism som finns är att årstiderna beskrivs utifrån att det ska stämma med att vi firar Jesus födelse på vinter i december. Det är inte troligt att det faktiskt var på vintern som Jesus föddes. Att herdarna är ute och vaktar sina får om natten tyder på att det finns grönt bete, vilket i sin tur tyder på att Jesus föddes på våren.
Jesus omnämns som den efterlängtade kungen, befriaren och frälsaren för alla folk genom änglarnas och Symeons ord och genom citat ur Mika, men på slutet av boken när Maria tänker tillbaka på hela Jesus liv, och hans död och uppståndelse, blir det otydligt vad som var Jesus uppdrag. Maria tänker att allt blev annorlunda på ett bra sätt, men här hade jag önskat en tydligare koppling till att Jesus just genom sin död och uppståndelse var kungen och räddaren.
I bokens sista avsnitt hamnar vi mitt i julfirande hos en flicka i nutid. Hon får berätta om den första julen för en kompis som nyligen kommit som flykting till Sverige. Det blir en fin avrundning in i vårt eget julfirande.
Jag rekommenderar ”Juläventyret” till alla som vill ha en kalender i december – den passar att högläsa i skolklasser, i hem och i kyrkan. För vem vill inte öppna en lucka varje dag ända fram till julafton?
Min första pekbibel av Tony Larsdal & Emilio Ghazal, illustrerad av Anna Andersson, XP Media 2024, 23 s.
Min
första pekbibel – målarbok av Tony Larsdal & Emilio Ghazal,
illustrerad av Anna Andersson, XP Media 2024, 23 s.
Hinneh:
Hebreisk pekbibel av Tony Larsdal, illustrerad av Anna Andersson, XP
Media 2024, 23 s.
Min
första grekbibel av av Tony Larsdal, illustrerad av Anna Andersson,
XP Media 2024, 23 s.
Det har kommit ut en ny pekbibel! När min äldste son var liten fick vi ”Pekbibeln” av Lars Steiner (Rabén & Sjögren, 2006) och jag gillade hur den berättade Bibelns röda tråd med 20 bilder och ord. Den har länge varit slut på förlaget, så det är en stor glädje att XP Media nu gett ut ”Min första pekbibel”. Den består också av 20 bilder och ord, men ändå har de olika pekbiblarna olika för- och nackdelar.
Tony
Larsdal vill i ”Min första pekbibel” dels ge det lilla barnet
ett ord och en bild på varje sida, som brukligt är i pekböcker.
Dels vill han ge föräldrarna lite mer kring vad varje sida handlar
om. Därför finns det en eller två förklarande meningar på varje
sida. Medan Steiners pekbibel slutade med en triumferande Jesus på
korset, utan att säga något om vad det betyder för mig, så har
”Min första pekbibel” med uppståndelsen, himmelsfärden och
sedan att Jesus är kung och vill vara det i våra liv också. Han
vill bo i vårt hjärta och vi får vara i hans famn för evigt. På
så vis tilltalar ”Min första pekbibel” läsaren tydligt och på
ett evangeliserande sätt. De förklarande meningarna på varje sida
hjälper också föräldrar som inte känner till Bibelns budskap så
mycket att förstå mer när de läser för sitt barn. Det är bra,
men ändå undrar jag om jag inte föredragit att pekbibeln hade
varit utan de förklarande meningarna. Det hade väckt mer tankar hos
både barn och föräldrar kring vad ord och bild tillsammans
berättar. Det finns bibelreferenser i mycket liten text på varje
sida. Dem skulle jag inte vilja vara utan. De hjälper den nyfikne
att leta upp vad det verkligen står i Bibeln.
Anna Anderssons illustrationer är mjuka och färgrika. Särskilt barnen blir väldigt levande. De barn som finns med är dessutom något anakronistiska och kanske mer lika barn idag än på Bibelns tid. Det stärker bokens tilltal till den nutida läsaren. Illustrationerna rymmer också humor och de mörkaste bilderna, syndafloden och korsfästelsen, balanseras upp av de löftesrika bilderna om förbundet med Noa och Jesus uppståndelse.
Det finns några ord- och bildval som jag tycker är olyckliga i boken. Under många hundra år har vi haft med oss bilden av att frukten på kunskapens träd om gott och ont var ett äpple. Det står dock bara frukt i Första Moseboken. I ett samtal med författaren Tony Larsdal fick jag lära mig att ”malum” som användes om trädet i de första latinska bibelöversättningarna kan betyda både ”ont” och ”äpple” (men med olika uttal). Det var intressant att få en vidgad förståelse av varför äpplet blivit det vanliga fruktvalet, men jag hade föredragit ordet ”frukt” och någon annan frukt på bilden.
Det blir också lite missvisande att skriva om Jesus födelse ”Det blev jul”. Julen fanns inte som en högtid på Bibelns tid. Däremot går det bra när det står ”Det blev påsk” om korsfästelsen, för det var ju den högtid judarna firade då.
Det är alltid en svårighet vilket urval av bibelberättelser man ska ta med i en barnbibel. I ”Min första barnbibel” är endast urhistorien, 1 Mos 1-11, med från Gamla testamentet och sedan börjar Nya testamentet. Det är lite synd, samtidigt sätter urhistorien hela scenen för varför Jesus måste komma, så jag kan förstå urvalet. ”Min första pekbibel” har med skapelse, syndafall, upprättelse och det nya livet med Jesus, och det är bra gjort att göra det tydligt med några få bilder och ord.
Ett roligt komplement till ”Min första pekbibel” är det tre lite större häftena med samma innehåll. Ett av dem är en målarbok och den innehåller samma text som den hårda kartongboken.
De andra två är en introduktion till hebreiska respektive grekiska. De inleds med det hebreiska respektive det grekiska alfabetet och en lite förklaring till hur man läser språken. Sedan följer hela pekbibelns innehåll med de enskilda orden på varje sida på de två bibelspråken. Istället för de förklarande meningarna som finns i den svenska versionen så står det en bibelvers på varje sida som stämmer med ordet och bilden. Det är mycket lyckat och jag undrar varför inte även den svenska versionen fick bibelverser istället för nyskrivna meningar. ”Hinneh: Hebreisk pekbibel” och ”Min första grekbibel” är ett lysande sätt att introducera bibelspråken för barn. Vem vet, kanske en nutida läsare blir en framtida bibelforskare?
Edgar och draken av Joseph A. Davis, illustrerad av George Rosvall, Pärlan förlag, 2024, 101s.
Fantasygenren bjuder på många möjligheter till att spegla vår värld i andra skapade världar. Med lite distans till vår verklighet kan berättelsen lyfta frågor om sanning, vänskap, falskhet, gott och ont. Joseph A. Davis gör detta på ett bra sätt i sina böcker. Tidigare har jag läst och recenserat Markus av Trolyrien, som passar mellanstadieåldern och uppåt. Davis senaste bok ”Edgar och draken” riktar sig till lite yngre barn, 6-9 år. Det är en kapitelbok med 3-5 sidor per kapitel och svartvita helsidesillustrationer utspridda här och där.
Edgar hämtas mitt i natten av sin vän draken. Drakriket är i stor fara och behöver Edgars hjälp. Edgar packar sin ryggsäck och sedan svävar han iväg på drakens rygg och äventyret börjar. När skuggor och ondska är på väg att ta över Drakriket får Edgar söka efter vapen som kan ge ljus och besegra ondskan. Vad tror ni att de hittar?
Davis
har en livlig fantasi, gestaltar kulturkrockar och ger saker från
vår värld helt nya funktioner. I ”Edgar och draken” dyker det
upp tennisbollar, till synes utan anledning, men de visar sig vara
riktiga skatter. Jag gillar att författaren jobbar med att det som
är självklart för en grupp är obegripligt för en annan.
Samtidigt lyfter det inte alltid berättelsen utan blir mest bara
konstigt.
I skrivande av skönlitteratur brukar man tala om vikten av gestaltning. Författaren ska inte berätta utan visa vad karaktärerna känner, inte förklara utan åskådliggöra situationer. Det är en svår konst och jag kan tycka att ”Edgar och draken” har brister i gestaltningen, även om själva händelseförloppet är bra och spännande.
Min 11-åring läste boken före mig och han uppskattade hur Davis väver in det kristna budskapet. Det gillar jag också. Författaren får fram betydelsen av att lära sig minnesverser ur Bibeln och han visar vad synd, omvändelse och förlåtelse är. Han visar på evangeliet och vad som verkligen kan besegra mörkret.
“Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)
Denna artikel har tidigare publicerats i Till Liv januari 2024.
De senaste decenniet har vi fått flera larmrapporter om barns minskande läsning och läsförståelse. Nyligen släpptes PISA-undersökningen för 2022 och den visar att 15-åringars läsförståelse har minskat.[1] Samtidigt har vi under de senaste decenniet märkt hur skolvärlden arbetat mycket för ökad läsning. Det är läsutmaningar, läslov, läsbingon och mycket mer. På sociala medier blir det allt mer populärt bland barn och vuxna att ha “bokkonton” där man delar med sig av boktips. Senaste rapporten från Statens medieråd visar att läsningen ökar i alla åldrar 0-18 år.[2] Vi kan ana ljusglimtar i mörkret.
Ett av förälderns viktigaste uppdrag Det saknas undersökningar om och hur mycket den unga generationen läser Bibeln, men det är rimligt att förvänta att bibelläsningen följer samma trend som läsning och läsförståelse i allmänhet. Kan vi hjälpa våra barn att läsa Bibeln och att förstå den? Kan vi se några ljusglimtar i mörkret?
Bibelordet är centralt för att lära känna Gud, hans frälsningsplan och hans vilja med mitt liv. Den första psalmen i Psaltaren talar om hur den som begrundar Herrens ord både dag och natt växer som ett träd vid vattenbäckar. Jesus talar om att den som hör hans ord är som en klok man som bygger sitt hus på klippan. Paulus talar om vikten av att hålla fast vid Skrifterna och att hela Skriften är utandad av Gud och nödvändig för människan.[3] Därför har vi ett uppdrag som föräldrar att hjälpa våra barn att upptäcka den egna bibelläsning. Hur kan vi göra det?
Träna läsmuskeln Bibelläsningen är den mest nödvändiga läsningen. Ändå skulle jag vilja påstå att vi måste hjälpa våra barn att bli läsare inte bara av Bibeln utan av alla möjliga böcker. För att barnen ska bli läsare behöver vi som vuxna själva läsa böcker. Låt barnen se att du läser, låt böcker ligga framme i huset, läs inte bara när de har gått och lagt sig, läs inte bara digitalt och prata om vad du läser.
Det är också viktigt att det finns böcker i hemmet. Låt bokhyllorna fyllas. Handla på second hand och låna på bibliotek. Biblioteksbesök med dina barn är ett fantastiskt sätt att uppleva böcker och läsning tillsammans. I mitt hjärta är det fortfarande ett magiskt skimmer över de tillfällen då jag som barn följde med pappa till Kinna bibliotek. Han lämnade tillbaka sina deckare och gick till vuxenavdelningen och letade efter nya böcker. Jag gick till barnavdelningen och letade upp mina favoriter. Doften, hyllorna, lådorna och glädjen över att en viss bok fanns inne sitter kvar.
Läs högt för dina barn. Det känns naturligt för de flesta av oss innan barnet själv kan läsa, men högläsning är minst lika viktig när barnet börjat läsa själv. Barn kan förstå mer avancerat språk än de själva kan avkoda, de kan förstå mer komplexa berättelser när någon läser högt än när de själva ska läsa. När du läser högt, välj böcker som du själv tycker om. I vårt hem har min man och jag läst våra egna favoritböcker för barnen, men vi har också läst böcker som vi aldrig läst tidigare, men som blivit favoriter för barnen. Ibland pratar vi om innehållet, ibland inte, men alltid får vi en gemensam upplevelse och en fin stund på tu man hand.
För att barnen ska läsa själva behöver du hjälpa dem med tid och struktur. Det kan vara att barnet ska läsa en kvart varje dag, att barnet alltid läser direkt efter middagen eller att ni prickar av läsningen i ett läsbingo. Som vuxen behöver man också hjälpa barnet att förstå att det finns trösklar i läsningen. Vissa böcker måste man läsa 50 sidor innan man kommer in i berättelsen. Ibland måste man läsa en viss tid för att komma in i språket i en bok. Allt som går motigt är inte fel och vi behöver hjälpa våra barn att vara uthålliga.
Bibelglädje Om vi nu går från läsning i allmänhet till bibelläsning i synnerhet, behöver vi ställa frågan: Hur hjälper vi den unga generationen att få fatt på den egna bibelläsningen? För mig är det en av de större utmaningarna och just nu ett böneämne i mitt föräldraskap. Jag tror att det är samma principer som för annan läsning – läs själv, låt Bibeln ligga framme, prata om vad du läser, ha flera biblar i huset, läs högt för dem och hjälp dem att hitta tider och platser att själva läsa på. Barnbiblar är bra att använda vid högläsning, men läs också vanliga Bibeln. Barnen kan förstå mer än de själva kan avkoda. Utöver det som gäller all läsning behöver du hjälpa dina barn att förstå att Bibeln är något mer än en vanlig bok. Där lär vi känna hela skapelsens Herre och Frälsare och där får vi hämta kraft och vägledning.
För att barnen ska komma igång och läsa Bibeln själva behöver vi hjälpa dem med vad, var, när, hur och varför de ska läsa.[4] De behöver ha en egen bibel. Det kan vara en barnbibel för de yngre, en parafras för mellanåldern och en vanlig bibel för tonåringarna. Det är viktigt att barnen får känna att det är deras egen bibel, där de kan stryka under, rita och lägga in bokmärken. En jul fick våra äldsta barn varsitt exemplar av Svenska Folkbibeln 2015, och så sydde jag bibelfodral till dem vilket gav dem en personlig prägel. Påminn barnen om att ta med Bibeln på samlingar i kyrkan, läger och resor, så att det blir en vana. Lär barnen att hitta i Bibeln. De kan lära sig alla Bibelns böcker med hjälp av sånger och ramsor innan de ens kan läsa själva. Detta hjälper dem när de ska hitta i Bibeln på egen hand.[5]
Meningsfull bibelläsning Hjälp barnen att välja vilken bibelbok de ska läsa. Det kan vara en utmaning att läsa Bibeln från pärm till pärm. Tipsa istället om att börja med ett av evangelierna. Min pappa tipsade mig om Lukasevangeliet när jag var i 13-årsåldern. Jag brukar ofta tipsa om Markusevangeliet. Det kan också vara bra att tipsa om olika bibelläsningsplaner. För mig har det ofta varit lättare att läsa när jag får kryssa att jag läst efteråt. Hjälp barnen att inte sätta för höga mål – all läsning som blir av är bra, det viktiga är inte hur långt man läser.
Bibeln går att läsa var som helst och när som helst, men hjälp ditt barn att hitta en tid och plats som ger ro. Precis innan man lägger sig är inte alltid det bästa – då vill vi bara sova. Kanske det passar vid frukosten? Eller vid “mellis” efter skolan? Påminn dem om att lägga undan telefonen när de läser. Berätta att det är bra att be innan man läser, till exempel: ”Gud, tack för ditt ord, hjälp mig att förstå vad jag läser och led mig med din Ande, i Jesu namn. Amen.” Efter läsningen kan barnet be en bön igen över det som lästs. Det finns många olika hjälpmedel för att läsa Bibeln på egen hand, de ger frågor man kan ställa och förklaringar till texten.[6]
Prata med dina barn om vad bibelläsningen betyder för dig. Berätta något minne från när du var yngre och läste något som betydde mycket. Fråga barnen vad de har läst och om de har lärt sig något nytt om Gud. Låt samtalet om Bibeln leva i hemmet. Då hjälper vi våra barn att se att vi vill låta Jesus vara Herre i våra liv.
Bibeln är inte alltid lätt att förstå, men det är fullt möjligt för den unga generationen nå en full läsförståelse av den och då kan stora frågor om Gud, som är svåra att ha alla svar på ställas och vår relation till honom fördjupas. Då blir våra barn “läsare” i ordets bästa betydelse.
Noter [1] PISA 2022, https://www.skolverket.se/publikationer?id=12177 [2] Statens medieråd, https://www.statensmedierad.se/aktuellt/nyheter/2023/lasandet-okar-bland-alla-barn-0-18-ar [3] Psalt 1:1-3; Matt 7:24-27; 2 Tim 3:14-17 [4] Jesus till barnen, Karolina Poland, Hur hjälper jag mina barn läsa Bibeln på egen hand? https://youtu.be/t830C2QnZQg och Hur läser jag Bibeln på egen hand? https://youtu.be/pXukr3ND-To [5] För tips på ramsor och sånger, hör av dig till sofia@barnpedagogen.se [6] T ex Bibeln idag, https://www.bibelnidag.org/
Under 2022 släppte Claphaminstitutet rapporten “Osakligt och ensidigt – En granskning av hur kristendomen framställs i den svenska skolans läroböcker”. I rapporten undersöker jag läroböcker i religion för mellanstadiet, Per Ewert undersöker högstadiets religionsläroböcker och Christer Andersson undersöker läromedel i naturvetenskapliga ämnen för gymnasiet. Vi jämför läromedlen med läroplanens skrivningar om att undervisningen ska vara saklig och allsidig och som titeln på rapporten antyder kom vi fram till att läromedlen inte alltid når upp till detta.
Rapporten finns att läsa digitalt på Claphaminstitutets hemsida. Där finns också flera andra intressanta rapporter.
Tidningen Dagen skrev en artikel om rapporten och den kan du läsa här.
Detta är en replik på ett debattinlägg och har tidigare publicerats i tidningen Dagen.
Vi har alla ett uppdrag att efterlikna Jesus, både män och kvinnor, men vi behöver också fundera på vad det spelar för roll att jag är just man eller kvinna, skriver Sofia Ödman. (Foto: Mikael Kristenson, Privat)
Vem har rätten att definiera vem jag är? Den frågan hörde jag ställas till en grupp ungdomar för ett tag sedan. Om Gud inte finns är det fullt rimligt att tänka att jag själv äger rätten att definiera vem jag är. Om Gud däremot finns är det lika fullt rimligt att tänka att det är han som har rätten att definiera vem jag är. Som kristen tänker jag att vi behöver söka Guds svar på vilka vi är som människor.
Bibeln är vår främsta källa till kunskap om Gud och hans värld. Bibeln har tillkommit i en viss historisk tid och miljö, men det har inte begränsat Gud i vad han velat uppenbara för att vi ska kunna ha tillräckligt med kunskap om honom, oss själva och hans värld. I Bibeln kan vi läsa att ”Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem” (1 Mos 1:27).
Vi får här veta dels att varje människa är Guds avbild, dels att varje människa är man eller kvinna. Båda dessa saker måste vi ha klara för oss när vi söker svar på vad det innebär att vara människa. Gud vill det goda för oss och eftersom jag ser att Gud skapat människan till två kön – män och kvinnor – behöver jag inte vara rädd för att söka efter vad det betyder att vara man och kvinna enligt Bibeln.
Jag håller med i hennes längtan om att få se kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning växa i varje människa. Vi har alla ett uppdrag att efterlikna Jesus, både män och kvinnor, men vi behöver också fundera på vad det spelar för roll att jag är just man eller kvinna. Problemet är inte att vi är olika. Problemet är syndafallet och att vi ända sedan dess förvrider våra relationer. Vi tenderar att göra olikheter till skillnader i värde och till grogrund för förtryck. Det sker inte bara mellan män och kvinnor, utan också mellan olika folk och kulturer.
Den relation som Hedman ställer upp mellan man och kvinna som förtryckare och förtryckt är inte en konsekvens av att vi är män och kvinnor utan av att vi är syndiga människor. Lösningen är inte att utplåna kön utan att bli fria från synden. Det kan vi bli genom Jesus död och uppståndelse. Frälsningen utplånar inte skapelsen utan fullbordar den. När jag tar emot Jesus tar han inte bort mitt kön, utan han ger mig ett medborgarskap som jag nu ser till en del och en dag ska få ta del av fullt ut. Under tiden får vi söka Bibelns svar på vad lärjungaskap innebär för mig. Som Öberg lyfter fram visar Nya testamentet på att det ibland innebär olika saker för män och kvinnor.
Eriksson lyfter fram exempel ur litteraturen för att stärka sin tes. Ringentrilogin är en fantastisk berättelse, men den kanske inte är den bästa källan till kunskap om vad det är att vara människa – man och kvinna. Hedman lyfter fram historiska exempel för att visa på hur män enligt henne alltid söker makt för att förtrycka kvinnor. Inte heller vår historia är den bästa källan till kunskap om vad det är att vara människa – man och kvinna.
Precis som Öberg tror jag att vi behöver söka Bibelns svar på vad det innebär att vara människa – man och kvinna – och detta behöver vi hjälpa unga män och kvinnor att göra. Vår mognad, eller brist på sådan, kan vi inte skylla på någon annan – varken på fenomen i samhället eller på människor. Men strömningar i vår samtid kan hjälpa oss att förstå varför vi möter just den typ av utmaningar och frågor som finns nu.
Oavsett om vi tycker att pojkar borde söka svar på vad det är att vara man eller inte kan vi se runt omkring oss att de söker. Om vi inte hjälper dem att söka svaret hos Gud, som är sanningen och den ende som har rätten att definiera oss, kommer de att söka på andra ställen. Då kommer de inte att växa i Andens frukt och blomstra som människor.
Behöver vi se upp med misstolkningar av Bibeln? Ja. Behöver vi se upp med vilka glasögon vi sätter på oss när vi läser? Ja. Behöver vi se upp med andra människors bristfälliga tolkningar genom tiderna? Ja. Kommer vi någonsin, innan Jesus kommer tillbaka, förstå fullt ut vad det innebär att vara man och kvinna? Kanske inte. Men vi kan alltid söka svaret.
Och en man, eller en kvinna, som söker sin manlighet respektive kvinnlighet genom att studera Ordet högaktar jag. Det är inte att sträva efter makt över någon annan. Det är att ödmjuka sig inför vår Skapare och Herre och erkänna att han vill det goda och vill att vi ska sträva mot det.
I somras fick jag förmånen att sommarprata för ELU (Evangelisk Luthersk Ungdom). I podden ELU-arkivet hittar du mitt och andras sommarprat. Det finns också på ELU:s hemsida. I mitt sommarprat får ni träffa mig under ett antal olika tillfällen i livet där Bibeln på olika sätt betytt mycket för mig. Det är en berättelse för hela livet – inte bara sommaren, så varsågod att lyssna! Så här börjar det:
– Sofia, glöm inte krucifixet.
Visiret skavde och munskyddet gjorde inandningsluften kvav. Jag hade näst intill undrat om pappa förstod att det var jag som var där, och inte en av mina systrar. Jag var där tillsammans med min ene storebror. Det var mest min bror som pratat. Han är så bra på det. Att prata på om olika saker som hänt, ställa frågor och lyssna. Pappa var trött, orkade inte prata så mycket, men var ändå så klar över vad som hände. De sista orden han sa till mig hade en mycket praktisk betydelse. Glöm inte krucifixet – träkorset som pappa snickrat ihop och jesusdockan som mamma sytt – det som pappa använt i sitt arbete och som jag fått ta över – det skulle stå på pappas kista. Jag fick inte glömma att ta med det från Stockholm till Kinna. Men orden hade också en så mycket djupare betydelse.
– Nej, pappa, jag glömmer inte krucifixet!
Jag heter Sofia Ödman och det här är mitt sommarprat.
Ni ska få följa med och träffa mig vid några olika tillfällen i mitt liv, baserat på ett antal bibelställen som i den situationen betytt mycket för mig. Det är några av de ställen som påverkat mig mycket, kanske mest, men det är inte en heltäckande bild av mig eller min upplevelse av Bibeln/mina vandring med Gud. Musiken jag valt är på samma sätt låtar som betytt mycket för mig och som jag ser bär spår av Skaparen och hans relation till oss människor. Bibeln är en helhet, en stor berättelse där Jesus är huvudpersonen, inte jag. Gud har valt att tala till oss genom sitt ord. Han är avsändare och det finns ett tydligt budskap. Bibeln möter mig och dig i våra liv och olika sammanhang och verser får betyda något extra för oss ibland. Mitt sommarprat handlar om några av min personliga möten med bibelordet. Jag hoppas det ska kunna inspirera dig till att möta Jesus i bibelordet, att brottas, tröstas, uppmuntras och glädjas i det.
Visste du att man kan berätta hela Bibelns stora berättelse med hjälp av fem färger? Jag har fått lära mig detta genom material både från CEF Sverige och söndagsskolmaterialet SKATTEN. I en kortfilm som nätverket Jesus till barnen gjort förklarar jag vad färgerna betyder. Filmen finns nedan och här får du även innehållet i text.
Det här med Jesus – vad handlar det om? Det kan vara svårt
att enkelt få med det viktigaste. Du kanske vill berätta för en kompis eller
släkting om din tro, men vet inte riktigt hur. Då är färgerna grön, guld,
svart, röd och vit bra hjälpmedel för att få med alla bitar. Apropå bitar – ta hjälp
av legobitar och bygg upp berättelsen!
Vi börjar med den gröna färgen. Den står för att Gud skapade
hela världen. Han skapade människan till sin avbild och gav henne ett uppdrag
att ta hand om jorden, bli många och sprida ut sig. Allt detta skulle de göra
tillsammans med Gud.
Den guldiga färgen står för att Gud är helig, god och ren. Människan levde från början nära Gud och allt var gott. Men människan valde att vända sig bort från Gud och då bröts relationen. Den svarta färgen får stå för det som Bibeln kallar synd. Människan valde att inte låta Gud vara Gud och allt ont och allt dumt vi gör kom in i världen. Då kunde människan inte vara nära Gud, för synden kan inte vara när det heliga och rena.
Men Gud hade en plan! Han ville att människorna skulle kunna
komma tillbaka i gemenskap med honom, för han älskar dem så mycket! Den röda
färgen står för att Gud sände sin egen son, Jesus, till världen, för att rädda människorna.
Jesus är sann Gud och sann människan. Han levde sitt liv på jorden och gav sitt
eget liv för att ta bort allt det svarta. När han dog på korset tog han synden
och straffet på sig så att vi kan komma tillbaka till en relation med Gud.
Den vita färgen står för att när vi tror på Jesus får vi en ny relation med Gud. Vi kan fått ett nytt liv genom att be om förlåtelse och bekänna Jesus som Herre. Då får vi den helige Ande som gåva, som hjälper oss i det nya livet. Det svarta försvinner och vi kan nu leva med Gud.
Ändå märker vi att allt inte är perfekt än. Nej, för det är
inte färdigt. Vi kommer tillbaka till den guldiga färgen som betyder att vi nu
kan vara nära Gud som är helig, god och ren. Den gröna färgen återkommer också
och betyder att vi en gång ska få vara med Gud i något som är helt perfekt.
Bibeln berättar att en dag ska Jesus komma tillbaka och skapa nya himlar och en
ny jord, där allting är gott, precis som det var i skapelsen. Då får vi leva
tillsammans med Gud i en ny skapelse för evigt.
Så kan man berätta hela evangeliet med fem färger. Prova
själv!
Sedan 2012 har Salt – Barn och unga i EFS tillsammans med Søndagsskolen
Norge gett ut söndagsskolmaterialet SKATTEN i Sverige. Jag har använt det som
ledare i barngrupper i lokal församling och även haft möjligheten att få arbeta
på riksnivå med att utveckla SKATTEN och inspirera ledare.
Nu i pandemitider har barngrupper och söndagsskolor fått
ställa om sin verksamhet. Många provar digital söndagsskola där barn och ledare
träffas via Zoom eller annat digitalt verktyg. Här passar SKATTEN in väldigt
bra! SKATTEN är till stor del digitalt baserat, det har en pedagogisk och
genomtänkt struktur som är enkel att tillämpa i digitala möten och det sätter
Bibelns berättelser och barnens tro och erfarenheter i centrum.
I Roseniuskyrkan där jag är ansvarig för barnverksamheten
har vi haft söndagsskola på Zoom sedan januari i år. Jag vill dela med mig av
våra erfarenheter och ge tips om hur man kan arbeta med SKATTEN digitalt. Jag
gör det utifrån SKATTENs fem samlingsdelar – Gemenskap, Berättelse, Eftertanke,
Uppdrag och Avslutning – och den numrering som de olika momenten i samlingen
har.
Om du inte känner till SKATTEN sedan tidigare kan du läsa mer på skatten.nu. Materialet finns att köpa i SKATTENs webbutik. När du köpt ett paket laddar du ner en zip-mapp där ledarhäfte, agenda, unika moment för varje samling, sånger, m.m. ingår. Du får ett konto i webbutiken och kan ladda ner mappen flera gånger till olika enheter. Just nu finns det fyra paket att köpa, men det kommer fler. Tanken är att det ska finnas sex paket med 12 samlingar vardera plus ett jul-, ett påsk- och ett gudstjänstpaket.
Att lägga upp en digital samling
Gemenskap – vi ser varandra och känner att vi hör ihop i Guds rike
Var två ledare – en som sköter det tekniska, släpper in barnen i mötet och stänger av mikrofoner vid behov och en som leder samlingen. Ha alla kamerorna på och mikrofonerna av. Visa barnen hur de ska sätta på mikrofonen när du ber dem prata. Säg hej till alla barn, nämn dem vid namn och låt gärna var och en berätta något, t ex vad deras favoritdjur är eller något som hänt i veckan.
01 Inledningssång – det går inte att sjunga gemensamt med
mikrofonerna på, men ledaren kan dela en sång i Zoom, antingen bara ljud eller
en film med rörelser, och barnen kan sjunga där hemma med mikrofonerna
avstängda. Jag har använt sången ”Kom och se” flera gånger. Tänka på att även
dela ljudet och inte bara skärmen.
02 Tack och bön med tre ljus – vi har låtsats att var och en
har en tändsticksask och tre ljus framför sig. Så har vi tillsammans tänt det
första ljuset, ledare har bett den första bönen, lämnat tyst så att barnen kan
be därhemma, och sedan tänt det andra ljuset, osv.
03 Skattkista – den stora skattkistan vi använder i kyrkans
lokaler är lite stor att visa i Zoom så jag har valt att använda en hemlig
tygpåse i stället. Jag tar upp det som ligger i påsen, frågar något barn om vad
det är och vilken bibelberättelse det skulle kunna handla om idag. En del barn
sätter spontant på sin mikrofon och ger en kommentar. Det fungerar bra.
04 Kollekt – här brukar vi ta upp kollekt till [Kom och se] som
är ELMs missionsprojekt för barn. Jag delar min skärm och visar ett foto från
något av våra missionsprojekt och på bilden står ett swish-nummer. Barn tar
hjälp av sina föräldrar med att swisha. Som ledare kan jag också swisha en gåva
och när jag hunnit göra det vet jag att de flesta barn och föräldrar också hunnit
klart.
05 Minnesversövning – det här momentet flyttar jag runt i
samlingen och tar där det passar. Vid en samling började vi med att sjunga ”Så
älskade Gud världen” och jag delade filmen med rörelser. I en annan samling
bytta jag ut vissa ord i en minnesvers till bilder och delade min skärm. Barnen
fick gissa vad det skulle stå i stället för bilderna. Jag lät ett barn i taget
svara. Sedan läste vi hela versen tillsammans, barnen med mikrofonerna av.
Berättelse – Vi upplever och lär oss berättelsen med många intelligenser och med hela vår varelse
06 In i Bibeln – jag brukar visa upp min vanliga Bibel och fråga barnen vilka två delar man kan dela in Bibeln i (GT och NT). Just nu använder vi paket 1 och följer berättelser i Matteusevangeliet så något av de äldre barnen brukar komma ihåg vilken bibelbok vi håller på med när jag frågar om det.
07 Dagens berättelse – många, men inte alla av SKATTENs
berättaralternativ fungerar att använda i en digital samling. Berättarbilder med
manus fungerar bra att dela på skärmen och det blir lätt för barnen att
fokusera. Om man vill använda tala-måla-bilden kan man dela sin skärm så att
bilden syns. I menyn när man delar skärm i Zoom kan man välja ”Annotate”
(anteckningar), välja färg och tjocklek på pennan och rita på bilden. Det
ritade går att spara innan man slutar dela skärmen. Dockteater fungerar utmärkt
att genomföra. I Zoom finns till och med en funktion med videofilter där du kan
välja att visa en virtuell scen. Monolog, lekberättande med musik, film och
ljudberättelse har jag inte provat än, men ser inga svårigheter med att använda
det digitalt. Jag har heller inte provat flanellograf än. Det skulle nog
fungera bra. De berättarformer som jag tänker är svårare att använda är drama, lekberättande,
berättande med vandring och TV-program. Om man är flera ledare och barn i ett
hushåll kanske man kan hjälpa åt att genomföra någon av dessa berättarformer.
Eftertanke – Vi funderar över berättelsen och är öppna för vad Gud vill visa oss
08 Dagens fråga – Jag brukar lägga dagens fråga i ett lite större kuvert, med ett frågetecken på. Jag håller frågetecknet mot kameran, drar upp frågan vänd att barnen och ber ett barn läsa den. Sedan får barnen räcka upp handen och svara en i taget vad de har för tankar. Ibland ställer jag följdfrågor, ibland delar jag med mig av mina tankar.
09 Eftertanke – detta moment har jag anpassat efter hur
mycket tid vi har och vad som är genomförbart. Vi har bara 45 min söndagsskola
nu, så momentet har kortats ner jämfört när vi ses i kyrkans lokaler.
10 Jesusminut – Jesusminuten går bra att använda. Dela
ljudet. Musiken och tickandet hjälper barnen att hålla ett lugnt fokus.
11 Bön – den föreslagna bönen där barnen ska upprepa ledarens
bön fungerar bra, men man kan också be på andra sätt. Jag har använt mig av
duploklossar. Flera barn har snabbt hämtat egna klossar hemma. Barnen har fått
berätta om de har några böneämnen, sedan bygger jag en kloss för varje bön som
bes. Jag inleder och avslutar bönen och uppmuntrar de barn som vill att slå på
sin mikrofon och be däremellan, vilket främst några äldre barn har gjort.
Uppdrag – Vi låter berättelsen komma ut i våra huvuden, hjärtan, händer och fötter
12 Uppdrag – vi har inte gjort så många av uppdragen hittills. Dels på grund av tidsbrist, dels på grund av vad själv uppdraget innebär. Alla har inte skrivare hemma, så målarbilden har vi inte använt, men jag har tänkt att man skulle kunna mejla bilden till familjerna så kan de som har skrivare kan måla den vid ett annat tillfälle. Vissa uppdrag kräver mycket material och kan ta tid att genomföra. Vi har mer valt att fokusera på momentet lek, se nedan.
Avslutning – Vi ber att Gud ska fortsätta att välsigna oss varje dag i våra liv
13 Lek – det varierar om det går att använda den föreslagna leken eller inte. Det är positivt om barnen kan få röra på sig. Att leka en lek där barnen får hämta något fungerar bra och ofta kan man baka in dagens tema på något sätt. När vi pratade om Petrus bekännelse av Jesus som Messias, fick barnen hämta saker som började på M, sedan på E, S, osv tills de alla kunde lägga ihop ”MESSIAS” av sakerna.
14 Ta med hem – barnen sitter redan hemma och jag hoppas att steget till att fortsätta prata om samlingen med familjen därmed ska vara lätt att ta. I vår kyrka skickar vi barntidningen Droppen till alla barn också.
15 Vår Fader – filmen med rörelser går utmärkt att dela om
inte ledare vill visa rörelserna själv.
16 Sång – vi har inte hunnit med en sång till här, men det
är fritt fram att välja bland SKATTENs sånger.
När vi slutar brukar alla få sätta på sina mikrofoner och säga hejdå till varandra och ge varandra en luftkram.
Jag upplever att barnen är aktiva och fokuserade under samlingen.
Vi har 20-25 barn i åldrarna 3-10 år och det kan ibland var svårt att veta om de
yngsta hänger med. Fördelen är att de ofta har en förälder i närheten som
hjälper dem att fokusera. Det som kan kännas lite ovant med digital samling är
att det är tystare än att vara i samma rum som barnen, eftersom barnens
mikrofoner är avstängda för det mesta. En fördel med den tystare digitala
samlingen, där man som ledare inte behöver fokusera på att hålla ordning, är
att det är enkelt för en hjälpledare att prova på att ansvara för delar av
samlingen. I söndags var vi två som gjorde ungefär hälften var av samlingen och
det fungerade utmärkt och blev en lagom utmaning för den nya ledaren.
Jag är så tacksam för att SKATTEN finns och för att det är så lätt att använda i digitala samlingar. Jag vill verkligen uppmuntra dig att prova också!
Den här helgen, 11-13 september, har ELM sin årskonferens. Konferensen är digital och i fredags fick jag vara med i ett samtal om hur vi drömmer om att ELM ser ut om tio år, vilka utmaningar vi står i och vilka glädjeämnen vi har. En sak som jag drömmer om är att våra församlingar och föreningar ska stötta familjerna, så att föräldrar blir tryggare i att förmedla tron till sina barn och känner att de har tid, struktur och språk för att göra det.
Idag är det söndag och Roseniuskyrkans gudstjänst sänds som konferensens gudstjänst. Det blir barnens stund med skattkista och sång. Sedan kan alla ni som är med hemifrån ha söndagsskola hemma. Här kommer några tips på som handlar om hur vi kan hitta rätt utifrån temat “Vart är vi på väg?”
Slå upp Psalt 119:105 och läs versen tillsammans. Prata om hur vi kan hitta rätt på vår väg.
Läs senaste numret av Droppen. Om du inte har den hemma kan du börja prenumerara här.
Titta på filmen med Josiah Thombe från Bethesda Children’s Ministry och se vad Guds ord och evangeliet har fått betyda för honom.
Glöm inte att dela med dig av det du har till Kom och se Östafrika, komochse.se, ELM:s missionsmaterial för barn. Ge en gåva via swish 123 495 65 95, skriv Kom och se Östafrika som meddelande.
Med bön om att vi alla ska få en välsignad gudstjänst!
Kommentarer