{"id":946,"date":"2024-03-27T08:00:21","date_gmt":"2024-03-27T06:00:21","guid":{"rendered":"https:\/\/barnpedagogen.se\/?p=946"},"modified":"2024-02-29T22:51:42","modified_gmt":"2024-02-29T20:51:42","slug":"nu-gar-vi-till-sondagsskolan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/2024\/03\/27\/nu-gar-vi-till-sondagsskolan\/","title":{"rendered":"Nu g\u00e5r vi till s\u00f6ndagsskolan!"},"content":{"rendered":"\n

Den h\u00e4r artikeln har tidigare publicerats i Begrunda<\/a> nr 2 2019.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I den h\u00e4r artikeln ska jag f\u00f6rs\u00f6ka dela med mig av olika tankar kring s\u00f6ndagsskolan. Var kommer begreppet ifr\u00e5n? Varf\u00f6r har vi s\u00f6ndagsskola och hur har den vuxit fram? Vad \u00e4r s\u00f6ndagsskola i dag och vilka utmaningar kan vi m\u00f6ta?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolans grund<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

N\u00e4r s\u00f6ndagsskolor uppstod p\u00e5 1800-talet kunde ordet ha tv\u00e5 olika betydelser. Antingen menade man den undervisning som kyrka och f\u00f6rsamlingar (eller institutioner med helt andra ideologier) ordnade f\u00f6r sina barn p\u00e5 s\u00f6ndagar. Eller s\u00e5 menade man en allm\u00e4n kunskapsskola som startades av filantropiska sk\u00e4l p\u00e5 grund av att m\u00e5nga barn arbetade p\u00e5 vardagarna och inte kunde g\u00e5 i skola d\u00e5.1<\/sup> Den senare betydelsen av s\u00f6ndagsskola l\u00e4mnar vi d\u00e4rh\u00e4n i den h\u00e4r artikeln.<\/p>\n\n\n\n

Vad betyder begreppet s\u00f6ndagsskola i dag? Ofta betyder det ungef\u00e4r \u201ddet barnen g\u00e5r iv\u00e4g och g\u00f6r under gudstj\u00e4nsttid, medan de vuxna sitter kvar p\u00e5 den stora gudstj\u00e4nsten\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjar med att reflektera \u00f6ver att kristna samlas p\u00e5 s\u00f6ndagar. Varf\u00f6r g\u00f6r vi det? Efter Jesu uppst\u00e5ndelse p\u00e5 en s\u00f6ndag \u2013 p\u00e5 den f\u00f6rsta dagen i veckan (Matt. 28:1) \u2013 b\u00f6rjade de kristna samlas till gudstj\u00e4nst p\u00e5 s\u00f6ndagen.2<\/sup> (L\u00f6rdagen som var sabbat r\u00e4knades som den sjunde dagen.) De samlades f\u00f6r bibelundervisning, b\u00f6n, gemenskap och nattvard.3<\/sup> Detta skedde inte uteslutande p\u00e5 s\u00f6ndagar. Vi kan l\u00e4sa i Kolosserbrevet att Paulus uppmanar f\u00f6rsamlingen d\u00e4r att tr\u00e4ffas och v\u00e4gleda varandra med psalmer, hymner och andlig s\u00e5ng (Kol. 3:16). I Hebreerbrevet f\u00e5r mottagarna en uppmaning att inte f\u00f6rsumma sina sammankomster (Hebr. 10:25). Gudstj\u00e4nstfirande var viktigt redan bland de f\u00f6rsta kristna.<\/p>\n\n\n\n

Men hur \u00e4r det d\u00e5 med barnen, n\u00e4r vi samlas till gudstj\u00e4nst? Vi ser i Bibeln hur barnen och barndomen lyfts fram. Jesus kallar barnen till sig (Matt. 19:14). Han s\u00e4ger att Guds rike tillh\u00f6r dem, g\u00f6r barnen till f\u00f6rebilder och talar om hur allvarligt l\u00e4get \u00e4r f\u00f6r den som f\u00f6rleder ett barn (Matt. 18:1\u20136). Barnen har allts\u00e5 del i Guds rike, de f\u00e5r ta plats n\u00e4r vi samlas och det \u00e4r viktigt hur vi v\u00e4gleder dem. I 5 Mos. 6 lyfts vikten av undervisning av barn fram.4<\/sup> Huvudplatsen f\u00f6r denna \u00e4r hemmet, men eftersom undervisning i Nya testamentet \u00e4r en del av vad som \u00e4ger rum vid sammankomsterna, kan man t\u00e4nka att undervisning av barnen \u00e4r viktig d\u00e4r ocks\u00e5. Paulus pekar ocks\u00e5 p\u00e5 detta n\u00e4r han uppmanar Timoteus att inte gl\u00f6mma det han l\u00e4rt sig och de l\u00e4rare han haft under barna\u00e5ren (2 Tim. 3:14\u201315). Att tr\u00e4ffas f\u00f6r gemenskap, b\u00f6n och undervisning verkar vara lika viktigt f\u00f6r barnen som f\u00f6r de vuxna. Ja, men d\u00e5 kan vi v\u00e4l vara alla tillsammans p\u00e5 gudstj\u00e4nsterna?<\/p>\n\n\n\n

Vi funderar vidare kring detta med skola. Begreppet s\u00f6ndagsskola \u00e4r n\u00e5got vi starkt f\u00f6rknippar med barn (\u00e4ven om s\u00f6ndagsskola f\u00f6r vuxna f\u00f6rekommer). Beh\u00f6vs det en s\u00e4rskild s\u00f6ndagsskola f\u00f6r barn? N\u00e4r jag l\u00e4ser bland annat breven i Nya testamentet tycker jag att det \u00e4r sl\u00e5ende hur v\u00e4l f\u00f6rfattarna f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera p\u00e5 ett s\u00e4tt som mottagarna ska kunna f\u00f6rst\u00e5. Det \u00e4r l\u00f6nl\u00f6st att Paulus kommer med undervisning och uppmaningar till f\u00f6rsamlingen i Korint om han inte g\u00f6r det s\u00e5 att de f\u00f6rst\u00e5r. Paulus kan tala om att han har varit som en jude f\u00f6r judar, som en som st\u00e5r utan lag f\u00f6r de som st\u00e5r utan lag, f\u00f6r de svaga har han blivit svag. F\u00f6r alla har han blivit allt (1 Kor. 9:20\u201322). Han anpassade allts\u00e5 sitt s\u00e4tt att vara och tala beroende p\u00e5 vilka han m\u00f6tte. Han tummade aldrig p\u00e5 inneh\u00e5llet i evangeliet, men han f\u00f6rpackade det p\u00e5 olika s\u00e4tt, f\u00f6r att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt skulle f\u00e5 l\u00e4ra k\u00e4nna Jesus och f\u00f6lja honom. Finns det en till\u00e4mpning f\u00f6r  barnen h\u00e4r? Jag tror det. N\u00e4r Nehemja har lett arbetet med att bygga upp Jerusalems murar och det \u00e4r dags att l\u00e4sa upp lagen st\u00e5r det att alla som var mogna nog, allts\u00e5 gamla nog (m\u00e4rk v\u00e4l, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vuxna), stod och lyssnade (Neh. 8:2). Det verkar i f\u00f6rkunnelse och undervisning finnas en aspekt av att tala p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt till personer med olika grad av mognad. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi i f\u00f6rsamlingens undervisning se till att varje \u00e5lder f\u00e5r en undervisning som \u00e4r v\u00e4l anpassad till just den \u00e5ldern.<\/p>\n\n\n\n

Barn beh\u00f6ver variation i vad som h\u00e4nder, de beh\u00f6ver f\u00e5 r\u00f6ra p\u00e5 sig, de beh\u00f6ver f\u00e5 anv\u00e4nda alla sina sinnen och visuellt se, inte bara h\u00f6ra, undervisningen. L\u00e4raren kan beh\u00f6va anv\u00e4nda andra ord, tala kortare och interagera mer med barnen. De beh\u00f6ver bli sedda som individer och f\u00e5 egna gudsm\u00f6ten.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi ge barn en undervisning som de f\u00f6rst\u00e5r och kan till\u00e4mpa i sina liv. Det \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt att genomg\u00e5ende ha \u00e5ldersblandade gudstj\u00e4nster eller verksamheter, \u00e4ven om det finns en stor vinst i dessa ocks\u00e5. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5, barn likav\u00e4l som vuxna, f\u00e5 undervisning anpassad f\u00f6r just oss. I kristenheten i Sverige kallas barnens undervisning och gudstj\u00e4nst ofta f\u00f6r s\u00f6ndagsskola.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolans historia<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskola uppstod inom 1800-talets v\u00e4ckelser\u00f6relser med inspiration fr\u00e5n England. S\u00e5 tidigt som 1832 hade den metodistiske mission\u00e4ren George Scott noterat stora kunskapsbrister i den kristna tron bland stockholmsbarnen och han propagerade i tidningen Budb\u00e4raren<\/em> f\u00f6r s\u00f6ndagsskolor. Den f\u00f6rsta s\u00f6ndagsskolan i nutida mening startades 1851 i Stockholm av den baptistiske bokf\u00f6rl\u00e4ggaren Per Palmqvist och ungef\u00e4r samtidigt p\u00e5 kyrkligt h\u00e5ll av Betty Ehrenborg. Det fanns ocks\u00e5 vid samma tid n\u00e5gra studenter i Uppsala som \u00f6ppnade s\u00f6ndagsskola d\u00e4r. Vid baptisternas f\u00f6rsta \u00e5rskonferens 1857 besl\u00f6ts att samtliga f\u00f6rsamlingar skulle ordna s\u00f6ndagsskola. I verkligheten var det 15 \u00e5r senare ungef\u00e4r h\u00e4lften av dessa f\u00f6rsamlingar som hade s\u00f6ndagsskola. Efter Ehrenborgs initiativ till s\u00f6ndagsskola i Svenska kyrkan spreds id\u00e9erna och 1879 fanns det i Stockholms stift s\u00f6ndagsskola i 94 av 204 f\u00f6rsamlingar.5<\/sup><\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolan var ett bra s\u00e4tt att ge lekfolk ansvar, tyckte m\u00e5nga pr\u00e4ster. S\u00f6ndagsskolef\u00f6reningar bildades, b\u00e5de f\u00f6r att bevara Svenska kyrkans l\u00e4ra och f\u00f6r att markera att s\u00f6ndagsskolan var n\u00e5got annat \u00e4n kyrkof\u00f6rsamlingens egen verksamhet. Inomkyrkliga missionsr\u00f6relser st\u00f6ttade ofta det arbetet. Den kyrkliga s\u00f6ndagsskolan kunde under 1800-talets senare del g\u00e5 till ungef\u00e4r s\u00e5 att man p\u00e5 s\u00f6ndag morgon eller eftermiddag samlade alla barn f\u00f6r s\u00e5ng och b\u00f6n. Sedan hade en \u00f6verl\u00e4rarinna en lektion i katekesen eller \u00f6ver n\u00e5gon gammaltestamentlig text. D\u00e4refter delades barnen upp i grupper d\u00e4r man \u00e4gnade sig \u00e5t Nya testamentet. Ofta fick barnen en bibelvers att l\u00e4ra sig utantill till f\u00f6ljande s\u00f6ndag.6<\/sup><\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolan v\u00e4xte med tiden och \u00e5r 1900 gick n\u00e4stan 30% av alla skolpliktiga barn i Sverige i s\u00f6ndagsskola. S\u00f6ndagsskoleorganisationerna \u00f6ver landet var ofta samarbeten mellan baptister, kyrkfolk och missionsv\u00e4nner m.fl. Man upplevde att man hade ett gemensamt intresse och att man kunde hj\u00e4lpas \u00e5t med bland annat undervisningsplaner. Detta ekumeniska t\u00e4nk \u00e4r intressant att j\u00e4mf\u00f6ra med det s\u00f6ndagsskole-n\u00e4tverk som ELM Syd i dag sitter med i och som vill ge Jesus till barnen, bland annat genom ledarkonferenser.<\/p>\n\n\n\n

En del pr\u00e4ster i kyrkan s\u00e5g i slutet av 1800-talet p\u00e5 s\u00f6ndagsskolan med skepsis.  En anledning till denna tveksamhet var att kyrkan hade gemensam s\u00f6ndagsskoleorganisation med baptister och metodister och att bibelundervisningen i s\u00f6ndagsskolan frikopplades fr\u00e5n trosl\u00e4ran. Andra sk\u00e4l var att pr\u00e4sterna tyckte att den kyrkliga fostran av barnen huvudsakligen skulle ske i hemmet och att traditionen att barnen skulle g\u00e5 med sina f\u00f6r\u00e4ldrar i gudstj\u00e4nsten inte skulle brytas. Man ans\u00e5g ocks\u00e5 att kyrkans dopundervisning var folkskolans uppgift.7<\/sup><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r kyrkan p\u00e5 1880-talet s\u00e5g att varken hemmens eller folkskolans kristendomsundervisning fungerade tillfredsst\u00e4llande sv\u00e4ngde pr\u00e4sterna i fr\u00e5ga om behovet av undervisning f\u00f6r barnen, men man hade en alternativ strategi. Det skulle ordnas s\u00e4rskilda barngudstj\u00e4nster. Det var r\u00e4tt s\u00e4tt f\u00f6r kyrkan att undervisa barn, s\u00e5 att de integrerades i f\u00f6rsamlingslivet och blev fostrade till en gl\u00e4dje i h\u00f6gm\u00e4ssan. S\u00e4rskilda gudstj\u00e4nstordningar med enklare liturgi, \u00e5ldersanpassade predikningar och mycket s\u00e5ng togs fram.8<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Det fanns allts\u00e5 en sp\u00e4nning mellan s\u00f6ndagsskola och barngudstj\u00e4nster i Svenska kyrkan; ingendera m\u00f6tesform konkurrerade ut den andra. Vid kyrkom\u00f6tet 1909 best\u00e4mdes att diakonistyrelsen skulle ha ansvaret f\u00f6r s\u00f6ndagsskolan. B\u00e5de s\u00f6ndagsskola och barngudstj\u00e4nster har sedan dess funnits med inom ramen f\u00f6r kyrkans verksamhet.9<\/sup><\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskola i dag<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Sp\u00e4nningen mellan den med baptisterna f\u00f6rknippade s\u00f6ndagsskolan och de i Svenska kyrkan framtagna barngudstj\u00e4nsterna f\u00f6r dryga hundra \u00e5r sedan \u00e4r intressant. I s\u00f6ndagsskolan fanns ett fokus p\u00e5 att barnen skulle f\u00e5 undervisning, i barngudstj\u00e4nsterna att barnen skulle ledas in i gudstj\u00e4nstlivet. S\u00e5 det var tv\u00e5 olika syften. \u00c4nd\u00e5 hade man samma strategiska eller pedagogiska t\u00e4nkes\u00e4tt. Undervisning eller gudstj\u00e4nst skulle anpassas s\u00e5 att barnen kunde f\u00f6rst\u00e5 och ta till sig inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

Vad har det blivit av detta t\u00e4nkes\u00e4tt? Under 1900-talet h\u00e4nde mycket b\u00e5de kring s\u00f6ndagsskolor och barngudstj\u00e4nster. S\u00f6ndagsskolan hade en storhetstid under 1940\u201360-talen. Vi kunde \u00e4gna resten av artikeln \u00e5t att beskriva denna historia, men jag skulle i st\u00e4llet vilja j\u00e4mf\u00f6ra den tidiga s\u00f6ndagsskolan och barngudstj\u00e4nsterna med hur det kan se ut i dag i s\u00f6ndagsskolan. Fokuserar vi p\u00e5 undervisning eller gudstj\u00e4nst eller p\u00e5 n\u00e5got helt annat?<\/p>\n\n\n\n

Det finns n\u00e5gra saker som jag t\u00e4nker att s\u00f6ndagsskola inte \u00e4r, men som vi ibland har gjort den till. S\u00f6ndagsskola \u00e4r inte barnpassning eller f\u00f6rvaring, f\u00f6r att de vuxna ska f\u00e5 vara ifred. S\u00f6ndagsskola \u00e4r inte enbart en rolig och trevlig gemenskap. Inte heller \u00e4r s\u00f6ndagsskola det viktigaste forumet f\u00f6r barns kristna fostran. S\u00f6ndagsskola \u00e4r allts\u00e5 inte \u201dn\u00e5got helt annat\u201d, utan precis som vid f\u00f6rra sekelskiftet handlar det om undervisning och gudstj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll talar man om s\u00f6ndagsskolan som barnens gudstj\u00e4nst. Eller s\u00e5 s\u00e4ger man n\u00e4r man b\u00f6rjar \u2013 alla \u00e5ldrar tillsammans \u2013 att det \u00e4r allas gudstj\u00e4nst. I gudstj\u00e4nsten delar vi p\u00e5 oss en stund, f\u00f6r att var och en ska f\u00e5 undervisning anpassad till sin \u00e5lder, f\u00f6r att sedan \u00e5terf\u00f6renas i slutet av gudstj\u00e4nsten. Oavsett vilket namn man har p\u00e5 verksamheten f\u00f6r barn p\u00e5 s\u00f6ndagar, finns det p\u00e5 m\u00e5nga platser en id\u00e9 om att vi firar gudstj\u00e4nst med barnen. Och i den gudstj\u00e4nsten ing\u00e5r undervisning, precis som det g\u00f6r f\u00f6r de vuxna i predikan.<\/p>\n\n\n\n

Skatten<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Som exempel p\u00e5 hur man kan bygga en s\u00f6ndagsskola med den inriktningen vill jag lyfta fram s\u00f6ndagsskolematerialet Skatten \u2013 P\u00e5 \u00e4ventyr med Gud.<\/em>10<\/sup> Jag har arbetat ideellt med Skatten<\/em> och som anst\u00e4lld \u00e4nda sedan materialet 2012 lanserades i Sverige av \u201dSalt \u2013 Barn och unga i EFS\u201d. Materialet har tagits fram i Norge, med en svensk representant i redaktionsr\u00e5det. I Skatten<\/em> framtr\u00e4der tre saker som visar p\u00e5 ett helhetsgrepp kring barn och s\u00f6ndagsskola. Det finns dels en h\u00f6g syn p\u00e5 barns m\u00f6jlighet till relation med Gud och till l\u00e4rjungaskap, dels en vision att ge Bibelns ber\u00e4ttelser till barn och till sist en gudstj\u00e4nstpr\u00e4glad syn p\u00e5 vad s\u00f6ndagsskola \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

I Skattens<\/em> \u00e5tta teser om barn och tro talas det om att barnets tro har samma v\u00e4rde som den vuxnes, att den \u00e4r f\u00f6rebildlig, under utveckling och att den utmanar den vuxne.11<\/sup> I m\u00f6tet med barnen i kyrkan m\u00e5ste vi ta barnen p\u00e5 allvar. Att ha en \u00e5ldersanpassad s\u00f6ndagsskola handlar inte om att banalisera barnets relation, tv\u00e4rtom! Det \u00e4r f\u00f6r att vi tar barnet p\u00e5 allvar som vi i gudstj\u00e4nsten vill m\u00f6ta dem och hj\u00e4lpa dem att f\u00f6rdjupas i sin gudsrelation.<\/p>\n\n\n\n

Skatten<\/em> har Bibeln i fokus och vill ge Bibelns ber\u00e4ttelser till barn. N\u00e4r vi har s\u00f6ndagsskola \u00e4r det viktigt att l\u00e5ta Gud tala genom Bibeln och att vi arbetar med att f\u00f6rmedla bibelber\u00e4ttelserna p\u00e5 ett pedagogiskt och relevant s\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att l\u00e5ta barnen reagera eller ge respons p\u00e5 bibeltexten. I Skatten<\/em> finns det ett moment av eftertanke \u2013 en m\u00f6jlighet att bli stilla, fundera, samtala och bearbeta. Vi ledare kan ha en tendens att ge barnen f\u00e4rdiga tolkningar av bibelber\u00e4ttelserna samt tro att det inte g\u00e5r att f\u00e5 barnen lugna f\u00f6r en stilla stund. H\u00e4r har Skatten<\/em> utmanat mig och gett positiva erfarenheter.<\/p>\n\n\n\n

Uppl\u00e4gget i Skatten<\/em> \u00e4r mycket som ett gudstj\u00e4nstuppl\u00e4gg, med gemenskap, ber\u00e4ttelse, eftertanke, uppdrag och avslutning.12<\/sup> Det g\u00f6r att s\u00f6ndagsskolan inte bara blir en l\u00f6sryckt del i n\u00e5got annat, utan barnen f\u00e5r en helhet med sig, och det \u00e4r \u00e4ven l\u00e4tt att integrera s\u00f6ndagsskolan i den stora gudstj\u00e4nsten genom att inleda gemenskapsdelen i den stora gudstj\u00e4nsten och att \u00e4ven avsluta tillsammans.<\/p>\n\n\n\n

Vi har mycket att vinna p\u00e5 att t\u00e4nka utifr\u00e5n dessa tre aspekter n\u00e4r vi planerar v\u00e5r s\u00f6ndagsskola, oavsett vilket material vi anv\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolans utmaningar<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

N\u00e4r jag b\u00f6rjade arbeta med s\u00f6ndagsskola i b\u00f6rjan av 2000-talet fanns det inte s\u00e5 mycket materiel att v\u00e4lja p\u00e5. Sedan dess har det h\u00e4nt mycket. Det har kommit \u00e5tskilligt gott materiel och jag ser en st\u00f6rre medvetenhet kring att s\u00f6ndagsskola \u00e4r barnens gudstj\u00e4nst och fler m\u00f6jligheter f\u00f6r ledare att rustas f\u00f6r sin uppgift. Finns det d\u00e5 n\u00e5gra utmaningar f\u00f6r s\u00f6ndagsskolan i dag?<\/p>\n\n\n\n

En stor utmaning f\u00f6r s\u00f6ndagsskolan, och all barnverksamhet med undervisning f\u00f6r barn, \u00e4r vad vi ger barnen f\u00f6r teologi. I anpassningen till barnen g\u00f6rs alltf\u00f6r ofta misstaget att f\u00f6renkla bibeltexterna s\u00e5 att teologin f\u00f6rvanskas och barnen bara f\u00e5r med sig bara moralexempel. Jag har b\u00e5de en och tv\u00e5 g\u00e5nger f\u00f6rv\u00e5nats i mina f\u00f6rberedelser \u00f6ver hur s\u00f6ndagsskolbarnen likst\u00e4lls med till exempel David i ber\u00e4ttelsen om n\u00e4r han besegrar Goliat. Po\u00e4ngen blir att barnen kan besegra motst\u00e5ndet i sitt liv, precis som David kunde besegra den stora j\u00e4tten. I st\u00e4llet borde barnen likst\u00e4llas med den r\u00e4dda arm\u00e9n och Jesus med David.<\/p>\n\n\n\n

Hanna Cajdert, tidigare student p\u00e5 Akademi f\u00f6r ledarskap och teologi (ALT, \u00d6rebro), har i sin kandidatuppsats gjort en analys av barnsyn och budskap i s\u00f6ndagsskolmaterialet Leva Livet<\/em>.13<\/sup> Cajdert sammanfattar med orden: \u201dAnalysen av materialet visade att m\u00e5let f\u00f6r m\u00e4nniskans relation med Gud \u00e4r att hon ska vara Guds medhj\u00e4lpare, genom att leva efter de regler som Gud har gett henne i Bibeln. Hennes m\u00f6jligheter att uppn\u00e5 m\u00e5let h\u00e4nger framf\u00f6rallt p\u00e5 hennes egen kompetens, men ocks\u00e5 p\u00e5 hj\u00e4lp och st\u00f6d ifr\u00e5n Gud. Det som begr\u00e4nsar henne fr\u00e5n att kunna uppn\u00e5 m\u00e5let \u00e4r hennes bristande sj\u00e4lvk\u00e4nsla och tro p\u00e5 sin f\u00f6rm\u00e5ga.\u201d14<\/sup><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r syns problem b\u00e5de i att det \u00e4r barnet och inte Gud som hamnar i centrum i ber\u00e4ttelsen, att det blir ett moralistiskt i st\u00e4llet f\u00f6r ett n\u00e5defullt l\u00e4rjungaskap och att det \u00e4r d\u00e5lig sj\u00e4lvk\u00e4nsla och inte synd som g\u00f6r att barnet misslyckas. Jag tror tyv\u00e4rr inte att Leva livet<\/em> \u00e4r ensam om att ha dessa drag. S\u00f6ndagsskolans inneh\u00e5ll \u00e4r p\u00e5verkat av den nutida barnsynen, men det \u00e4r viktigt att s\u00f6ka anpassa bibelber\u00e4ttelser utan att f\u00f6rvanska dem. H\u00e4r finns en stor utmaning till dem som t\u00e4nker strategiskt kring s\u00f6ndagsskola och material. Vilken teologi vill vi ska pr\u00e4gla det vi g\u00f6r?<\/p>\n\n\n\n

En annan stor utmaning f\u00f6r s\u00f6ndagsskolan \u00e4r att inneh\u00e5llet kan bli l\u00f6sryckt i relation till Bibeln eller irrelevant i relation till livet. Vi plockar ofta v\u00e5ra favoritber\u00e4ttelser ur Bibeln, som vi tror passar barnen, men kanske missar att ge den r\u00f6da tr\u00e5den i Bibelns och Guds stora ber\u00e4ttelse. Barnen f\u00e5r d\u00e5 ingen helhetsbild av Bibelns budskap.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolan kan \u00e4ven bli irrelevant i relation till barnens liv. Det blir n\u00e5got som sker p\u00e5 s\u00f6ndagar, men inte hemma och inte i det verkliga och vardagliga livet. Om vi inte relaterar det vi talar om till barnens vardag och ger barnen goda sk\u00e4l f\u00f6r att kristen tro och Bibeln \u00e4r f\u00f6rnuftigt att tro p\u00e5, kan de komma att tappa tron i m\u00f6tet med v\u00e4rlden. H\u00e4r har apologetiken en viktig uppgift. Det har ocks\u00e5 b\u00f6rjat m\u00e4rkas i debatter och bokutgivning.15<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Under innevarande l\u00e4s\u00e5r lyfter barntidningen Droppen<\/em> apologetik genom att ta upp knepiga fr\u00e5gor i varje nummer. Det finns utmaningar i hur man talar med barn om ursprungsfr\u00e5gor, sannings- och identitetsfr\u00e5gor, men om vi inte behandlar dessa \u00e4mnen l\u00e4mnar vi walkover i f\u00f6rh\u00e5llande till de allm\u00e4nt r\u00e5dande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tten i samh\u00e4llet. Vi m\u00e5ste bygga h\u00e5llbart fr\u00e5n b\u00f6rjan, vi kan inte t\u00e4nka att det d\u00e4r med apologetik ordnar ungdomsledarna, pr\u00e4sterna och predikanterna senare. D\u00e5 kan vi i s\u00f6ndagsskolan redan ha gett en s\u00e5 pass skev och irrelevant bild av Gud och kristen tro, att det inte g\u00e5r att r\u00e4tta till. Vi m\u00e5ste ta uppdraget med barnens undervisning och l\u00e4rjungaskap p\u00e5 allvar!<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolan forts\u00e4tter<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

S\u00f6ndagsskolan hade sin b\u00f6rjan i mitten av 1800-talet utifr\u00e5n behovet av att st\u00e4rka hemmens och skolans undervisning av barnen. I dag kan vi fortfarande s\u00e4ga att hemmen, i den m\u00e5n barnen kommer fr\u00e5n kristna hem, har huvudansvaret f\u00f6r barnens kristna fostran, men s\u00f6ndagsskolan \u00e4r ett oerh\u00f6rt viktigt komplement till detta. I relation till skolan kan man inte l\u00e4ngre tala om att s\u00f6ndagsskolan \u00e4r ett komplement, eftersom skolan \u00f6verlag inte har n\u00e5got av den traditionella kristendomsundervisningen kvar. H\u00e4r m\u00e5ste i st\u00e4llet s\u00f6ndagsskolan rusta barnen f\u00f6r att kunna m\u00f6ta skolv\u00e4rlden och undervisningen d\u00e4r. Det kan tyckas som ett stort och kanske om\u00f6jligt uppdrag \u2013 men med Guds n\u00e5d g\u00e5r det!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Noter<\/h4>\n\n\n\n

1. Bexell, Oloph, Sveriges kyrkohistoria. 7<\/em>. Folkv\u00e4ckelsens och kyrkof\u00f6rnyelsens tid, Stockholm 2003, s. 60<\/p>\n\n\n\n

2. \u201dDen f\u00f6rsta dagen efter sabbaten var vi samlade f\u00f6r att bryta br\u00f6det\u201d (Apg. 20:7). \u201dP\u00e5 f\u00f6rsta veckodagen ska var och en av er hemma l\u00e4gga undan \u2026\u201d (1 Kor. 16:2).<\/p>\n\n\n\n

3. \u201dDe h\u00f6ll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen, br\u00f6dsbrytelsen och b\u00f6nerna\u201d (Apg.2:42).<\/p>\n\n\n\n

4. \u201dDessa ord som jag i dag befaller dig ska du l\u00e4gga p\u00e5 hj\u00e4rtat. Du ska insk\u00e4rpa dem hos dina barn och tala om dem n\u00e4r du sitter i ditt hus och n\u00e4r du g\u00e5r p\u00e5 v\u00e4gen, n\u00e4r du l\u00e4gger dig och n\u00e4r du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken p\u00e5 din hand, och de ska vara som en p\u00e5minnelse p\u00e5 din panna. Och du ska skriva dem p\u00e5 d\u00f6rrposterna i ditt hus och p\u00e5 dina portar.\u201d (5 Mos. 6:6\u20139)<\/p>\n\n\n\n

5. Bexell, s. 60<\/p>\n\n\n\n

6. Bexell, s, 227. S\u00f6ndagsskolan har historiskt haft och har \u00e4ven i dag inslag av diakoni, evangelisation och mission. Jag v\u00e4ljer att inte g\u00e5r in p\u00e5 dessa aspekter i den h\u00e4r artikeln.<\/p>\n\n\n\n

7. Bexell, s. 227<\/p>\n\n\n\n

8. Bexell, s. 228<\/p>\n\n\n\n

9. Bexell, s. 229<\/p>\n\n\n\n

10. Skatten \u2013 P\u00e5 \u00e4ventyr med Gud<\/em>. Salt \u2013 Barn och unga i EFS. www.skatten.nu<\/p>\n\n\n\n

11. Skatten \u2013 P\u00e5 \u00e4ventyr med Gud<\/em>. Ledarh\u00e4fte. Uppsala: Salt \u2013 Barn och unga i EFS, s. 14\u201315<\/p>\n\n\n\n

12. Skatten<\/em> ledarh\u00e4fte, s. 17<\/p>\n\n\n\n

13. Leva Livet<\/em>, Pingst Ung. leva-livet.pingstung.se<\/p>\n\n\n\n

14. Cajdert, Hanna, Guds medhj\u00e4lpare<\/em>. En studie av barnsyn och budskap i Leva Livets<\/em> undervisningsmaterial f\u00f6r s\u00f6ndagsskola, \u00d6rebro 2019, s. 42<\/p>\n\n\n\n

15. Jfr t.ex. t Strobel, Lee, Fallet mirakel f\u00f6r barn<\/em>. Forshaga 2019, och Grenholm, Micael, \u201dApologetik \u2013 vi m\u00e5ste rusta barnen\u201d, Dagen<\/em> 2019\u201308\u201321, https:\/\/www.dagen.se\/debatt<\/p>\n\n\n\n

Litteratur<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Bexell, Oloph, Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkv\u00e4ckelsens och kyrkof\u00f6rnyelsens tid.<\/em> Stockholm 2003<\/p>\n\n\n\n

Skatten \u2013 P\u00e5 \u00e4ventyr med Gud.<\/em> Salt \u2013 Barn och unga i EFS, www.skatten.nu<\/p>\n\n\n\n

Skatten \u2013 P\u00e5 \u00e4ventyr med Gud.<\/em> Ledarh\u00e4fte. Uppsala: Salt \u2013 Barn och unga i EFS<\/p>\n\n\n\n

Cajdert, Hanna, Guds medhj\u00e4lpare<\/em>. En studie av barnsyn och budskap i Leva Livets<\/em> undervisningsmaterial f\u00f6r s\u00f6ndagsskola, \u00d6rebro 2019<\/p>\n\n\n\n

Leva Livet<\/em>, Pingst Ung, leva-livet.pingstung.se<\/p>\n\n\n\n

Strobel, Lee, Fallet mirakel f\u00f6r barn<\/em>. Forshaga 2019<\/p>\n\n\n\n

Grenholm, Micael, \u201dApologetik \u2013 vi m\u00e5ste rusta barnen\u201d, Dagen<\/em> 2019\u201308\u201321, https:\/\/www.dagen.se\/debatt<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den h\u00e4r artikeln har tidigare publicerats i Begrunda nr 2 2019. I den h\u00e4r artikeln ska jag f\u00f6rs\u00f6ka dela med mig av olika tankar kring s\u00f6ndagsskolan. Var kommer begreppet ifr\u00e5n? Varf\u00f6r har vi s\u00f6ndagsskola och hur har den vuxit fram? Vad \u00e4r s\u00f6ndagsskola i dag och vilka utmaningar kan vi m\u00f6ta? S\u00f6ndagsskolans grund N\u00e4r s\u00f6ndagsskolor uppstod p\u00e5 1800-talet kunde ordet ha tv\u00e5 olika betydelser. Antingen menade […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[10],"tags":[720,69,722,33,8,721],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/946"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=946"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/946\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":958,"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/946\/revisions\/958"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=946"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=946"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/barnpedagogen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=946"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}